Gendered aspects of Leisure-time teachers' care - social and physical dimensions

This article aims to gain knowledge on how gender and profession are accounted for and expressed in leisure-time teachers’ (LtTs) work in Sweden, with a specific focus on the caring aspects of the profession. Our results show that LtTs take up various positions in navigating between aspects connected to managerialism and external auditing as well as trust and internal valuation. We argue that the need exists for an expanded understanding of care in order to recognise and reward various gendered actions and activities in teachers’ caring orientation. The article provides knowledge to both researchers and practitioners on gendered nuances of care that by tradition have been connected to women

”Och jag har redan fyllt fyra år!” – kunskaper om och användning av ålder bland förskolebarn

Under 1990-talet har den svenska förskolan förändrats. Flera stora reformer har genomförts (t.ex. läroplan och maxtaxa) och den venska förskolan har kommit att framstå som ”barnens egen” förskola där barn har rätt till deltagande i pedagogiska verksamheter. Det framträder också nya synsätt på barn och barndom där barnen numera betraktas som aktiva, självständiga individer som inte bara tillåts utan också förväntas ha inflytande över sin vardag (se t.ex. Kampmann 2004). Arbetet med normer och värden betonas särskilt i förskolan, barnen ska utvecklas till demokratiska medborgare som har förståelse för och kan handskas med den kulturella mångfald och de olikheter som samhället består av. I denna decentraliserade förskola har ansvar för innehåll i verksamheten till stor del flyttats från centralt håll till de pedagoger och de praktiker där verksamheten tar form. På så vis har förskolan blivit en institution för värdefostran där barn genom sitt deltagande i förskolans verksamheter blir subjekt för genomförandet av centrala politiska idéer om t.ex. allas lika värde. Men hur ser det ut i praktiken? Den här studien är en del av ett större projekt som vi kallar ”Förändring och stabilitet i sociala kunskapsdomäner bland barn i förskolan” och som syftar till att integrera perspektiv på barndom, barns kamratkulturer och förskolan som institution. En mer detaljerad beskrivning av projektets teoretiska grunder finns återgivet i Löfdahl (2005). Syftet med denna artikel är att undersöka och beskriva hur barn i förskolan tillsammans skapar och använder kunskap om ålder i gemensamma aktiviteter. I syftet ingår att utveckla teoretiska begrepp för att tolka och förstå betydelsen av ålder inom dessa sociala kunskapssystem.

Vad har de för sig i skolan efter klockan 3? : Installationsföreläsning, 15 september 2010

Den här föreläsningen handlar om fritidshem och hur lärare berättar om den verksamhet som de arbetar med och om hur barnen iscensätter sin fritidshemsverksamhet . Resultaten som presenteras kommer från en pågående studie om kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem som jag arbetar med tillsammans med mina kollegor Tomas Saar och Maria Hjalmarsson inom UBB – Utbildningsvetenskapliga studier av barn och barndom

Narratives of Teachers and Teacher Unions in Swedish Facebook Rebellion Groups

This study examines narratives about the teaching profession and teacher unions that Swedish teachers jointly produce in two teachers’ rebellion groups on Facebook, which is followed by a total of around 20,000 teachers. A sample of 33 posts and 2,445 comments were analysed using a narrative approach. The findings highlight narratives in which teachers wish to return to “the good old days”, struggle with everyday frustrations, call for a strike as an immediate solution, and describe hypothetical futures presenting the opportunity for proactive action and call teacher unions to dialogue rather than wait for them to satisfy the teachers’ demands

Teachers’ Facebook rebellion groups: Sites for professional collegial deliberation?

This study examines conversations in a Swedish teachers’ School Rebellion (SR) group on Facebook, a group that attracts members who wish to engage in activism for a different and better Swedish school system and improved conditions for teachers. The phenomenon of teachers’ Rebellion Facebook groups is relatively new. It has emerged in several countries over the past decade and clearly differs from traditional online teacher collaboration and professional development groups. Placing the Swedish SR initiative in the context of discussions on changing teacher professionalism over the last decade, the aim of this study is to examine what content is given presence in SR posts and how it is discussed by members and to determine the extent to which the communication between the participating teachers has the potential to strengthen collective professionalism. To this end, curriculum theory and the concept of deliberative communication are combined to address questions of content and various relations between actors and levels, such as power and responsibility issues. The analysis shows that many topics related to teaching and education appear in the conversations, deliberative approaches vary from what is termed pre-deliberative to deliberative and even counter-deliberative. Although all participants have a voice, the administrators’ role is shown to be of special interest. Based on these findings, the administrators’ responsibility to maintain professional collegial deliberation is discussed as a complex mission of deliberation over political, pedagogical, and practical issues

Narratives of Teachers and Teacher Unions in Swedish Facebook Rebellion Groups

This study examines narratives about the teaching profession and teacher unions that Swedish teachers jointly produce in two teachers’ rebellion groups on Facebook, which is followed by a total of around 20,000 teachers. A sample of 33 posts and 2,445 comments were analysed using a narrative approach. The findings highlight narratives in which teachers wish to return to “the good old days”, struggle with everyday frustrations, call for a strike as an immediate solution, and describe hypothetical futures presenting the opportunity for proactive action and call teacher unions to dialogue rather than wait for them to satisfy the teachers’ demands

Ledarskap i förändring och behov av ett ansvarsfullt ledarskap som begrepp för framtidens förskola

I svensk förskola är endast 40% av de som arbetar utbildade förskollärare, vilket i praktiken innebär att undervisning till stor del genomförs av barnskötare (eller annan pedagogisk personal). I förskolans styrdokument anges att det är förskolläraren som ska ansvara för undervisningen. Om barnskötare genomför undervisningen ska detta ske under ledning av förskollärare. I artikeln undersöks hur förskollärare beskriver sitt ledarskap över barnskötares undervisning. Analysen har genomförts med stöd i teorier om lärares professionalism som ansvarsfull eller som redovisningsskyldig. Resultaten visar på flera spänningsfält mellan dessa logiker, där förskollärares ledarskap över barnskötares undervisning både förhåller sig till ett professionellt ansvar och en redovisningsskyldighet, men där redovisningsskyldigheten tenderar att överväga. Resultaten diskuteras utifrån möjligheten att etablera ett nytt ledarskapsbegrepp i förskolan: ansvarsfullt ledarskap

Ledarskap i förändring och behov av ett ansvarsfullt ledarskap som begrepp för framtidens förskola

I svensk förskola är endast 40% av de som arbetar utbildade förskollärare, vilket i praktiken innebär att undervisning till stor del genomförs av barnskötare (eller annan pedagogisk personal). I förskolans styrdokument anges att det är förskolläraren som ska ansvara för undervisningen. Om barnskötare genomför undervisningen ska detta ske under ledning av förskollärare. I artikeln undersöks hur förskollärare beskriver sitt ledarskap över barnskötares undervisning. Analysen har genomförts med stöd i teorier om lärares professionalism som ansvarsfull eller som redovisningsskyldig. Resultaten visar på flera spänningsfält mellan dessa logiker, där förskollärares ledarskap över barnskötares undervisning både förhåller sig till ett professionellt ansvar och en redovisningsskyldighet, men där redovisningsskyldigheten tenderar att överväga. Resultaten diskuteras utifrån möjligheten att etablera ett nytt ledarskapsbegrepp i förskolan: ansvarsfullt ledarskap

Teacher educators’ perspectives on shaping a preschool teacher education while dealing with internal and external demands.

Being a teacher educator (TE) of today is often described as a complex task. TEs have to deal with internal demands from students, colleagues and leaders and with external demands from state authorities when shaping the education programme in which they teach. The present article focuses on TEs in Swedish preschool teacher education and aims to explore how commitment to and demands, inside and outside the higher education system, are handled and reflected upon, specifically the demands on considering student-centred learning. Results from interviews with 10 TEs show a perceived lack of support from the faculty board and its office and how colleagues contribute to tensions but also are perceived as supportive colleagues to learn from. Results also show the TEs’ efforts to overcome less desirable traditions. The combined results show how TEs are part of webs of commitments regarded as related fields and threads dependent on each other rather than separate parts, making the web/teacher education programme fragile. If any part breaks, the whole programme will be damaged. The discussion relates to how to overcome traditions and making actors in the programme shape a future-directed good education togetherPilot-Ste