Intervjustudie – med personer som överlevt en första stroke

Bakgrund: Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ”lindrig stroke” dvs. inga eller små fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt från akutsjukvården till hemmet efter en kort vårdtid. Vård vid en strokeenhet är en effektiv vårdform och utgör basen för omhändertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke. Syfte: Föreliggande studies syfte var att beskriva hur personer, som förstaingångsinsjuknat i stroke och som skrivs hem utan några kommunala insatser, upplever den första månaden efter utskrivning från en strokeenhet. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju personer som intervjuades. Datan analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: presenteras i fem kategorier: Oro/rädsla för att insjukna igen, Att se möjligheter för framtiden, Förlust av tidigare vanor, Att känna tacksamhet samt Känslan av att behandlas annorlunda. Slutsatser: Resultatet tyder på att dessa personer upplever förändringar i sin livsvärld. Effekterna av dessa förändringar visar sig, både på ett fysiskt, psykologiskt och socialt plan. Denna studie visar på betydelsen av att rätt information ges, framförallt för patienter som har korta vårdtider

Intervjustudie – med personer som överlevt en första stroke

Bakgrund: Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ”lindrig stroke” dvs. inga eller små fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt från akutsjukvården till hemmet efter en kort vårdtid. Vård vid en strokeenhet är en effektiv vårdform och utgör basen för omhändertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke. Syfte: Föreliggande studies syfte var att beskriva hur personer, som förstaingångsinsjuknat i stroke och som skrivs hem utan några kommunala insatser, upplever den första månaden efter utskrivning från en strokeenhet. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju personer som intervjuades. Datan analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: presenteras i fem kategorier: Oro/rädsla för att insjukna igen, Att se möjligheter för framtiden, Förlust av tidigare vanor, Att känna tacksamhet samt Känslan av att behandlas annorlunda. Slutsatser: Resultatet tyder på att dessa personer upplever förändringar i sin livsvärld. Effekterna av dessa förändringar visar sig, både på ett fysiskt, psykologiskt och socialt plan. Denna studie visar på betydelsen av att rätt information ges, framförallt för patienter som har korta vårdtider

Health-Related Quality of Life one year after Heart Transplant

Bakgrund: Patienter som är aktuella för hjärttransplantation har en nedsatt livskvalitet vilket förbättras avsevärt vid transplantation men är fortsatt sämre jämfört med den övriga befolkningen. Syfte: Att undersöka hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) hos vuxna personer ett år efter hjärttransplantation. Metod: Patienter som genomgått hjärttransplantation vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg under åren 2010-2013 och som skattat sin hälsorelaterade livskvalitet vid 1-årskontrollen (n=64) inkluderades i studien. EuroQol (EQ-5D) är ett validerat, standardiserat och välanvänt instrument som användes för att mäta självskattad HRQoL där dimensionerna; rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär samt oro/nedstämdhet ingår. För att undersöka hur olika faktorer påverkar patientens HRQoL samlades information om hjärt- och njurfunktion samt arbetsförmåga vid arbets-EKG in. Deskriptiv statistik samt korrelationsanalys med Spearman’s Rho användes för att undersöka eventuella samband. All data analyserades med det statistiska programmet SPSS (IBM Corp. Riverton, NJ, USA version 25). Resultat: Majoriteten (34,4%) av patienterna skattade ett år efter hjärttransplantation att de upplevde en god HRQoL med en självskattad hälsostatus mellan 90-100 på den visuella analoga skalan (VAS) i EQ-5D-3L och ungefär hälften av alla patienter (43,7%) hade inga svårigheter eller problem inom de 5 dimensioner som ingår i EQ-5D-3L. Det mest besvärande symtomet var smärtor och besvär där 43,7% upplevde vissa eller stora svårigheter inom dimensionen. Oro och nedstämdhet (p=0.000) var vanligare hos kvinnor. Patienter som presterat sämre vid arbets-EKG hade även en sämre självskattad HRQoL (p=0.003). Slutsats: HRQoL var relativt god hos patienter 1 år efter hjärttransplantation, däremot upplevde kvinnor mer oro och nedstämdhet. Nedsatt fysisk funktion var associerad med sämre HRQoL. Kunskap om faktorer som påverkar HRQoL efter hjärttransplantation är en förutsättning för att stödja patienten och för att anpassa insatser som kan förbättra HRQoL. Nyckelord: Hälsorelaterad livskvalitet, EQ-5D, hjärttransplantation, organfunktion, arbetsförmåga, kö

Upplevelser av nedsatt sväljningsförmåga hos personer med dysfagi till följd av stroke

Stroke is one of the most common diseases in Sweden and the third most common cause of death (National guidelines concerning stroke, 2000). Dysphagia is a common problem for stroke patients with almost 50 percent of patients suffering from severe swallowing dysfunction (Axelsson, Asplund, Norberg & Eriksson, 1989). The purpose of this study was to investigate how stroke patients with dysphagia experience their swallowing disorders. The method used was a qualitative literature study. An analysis of content was carried out using ideas and inspiration from Graneheim and Lundman (2003). The results are presented in three categories: lost swallowing function, changed sense of community and lost hope for recovery. The results showed that stroke patients with swallowing dysfunction were influenced in different ways: physically, psychologically and socially. The nursing staff have an important role trying to understand patients' experiences in order to offer them the best care

Åtgärdsvalsstudie väg 160 Stora Höga-Skåpesund

Väg 160 är en viktig väg för såväl arbetspendling som näringslivets godstransporter och sträckan mellan Stora Höga motet och rastplats Skåpesund är hårt belastad av biltrafik och köer uppstår dagligen. Det mest omfattande och komplexa problemet är på delsträckan Nösnäs – Myggenäs där det skapas köer som följer med upp på Stenungsöbron, över Stenungsön och i riktning mot Tjörnbron. Sedan har Källösundstunneln ett allvarligt trafiksäkerhetsproblem i sig vilket innebär att lastbilar kör i mitten av det enda tunnelröret och därmed påverkar även övriga trafikanters framkomlighet. För att förbättra ovan beskrivna kapacitets- och framkomlighetsproblem föreslår ÅVS:en ett antal åtgärder för Stenungsöbron, Källösundstunneln och Källösundsbron, vilka kräver fördjupad teknisk utredning

Åtgärdsvalsstudie väg 160 Stora Höga-Skåpesund

Väg 160 är en viktig väg för såväl arbetspendling som näringslivets godstransporter och sträckan mellan Stora Höga motet och rastplats Skåpesund är hårt belastad av biltrafik och köer uppstår dagligen. Det mest omfattande och komplexa problemet är på delsträckan Nösnäs – Myggenäs där det skapas köer som följer med upp på Stenungsöbron, över Stenungsön och i riktning mot Tjörnbron. Sedan har Källösundstunneln ett allvarligt trafiksäkerhetsproblem i sig vilket innebär att lastbilar kör i mitten av det enda tunnelröret och därmed påverkar även övriga trafikanters framkomlighet. För att förbättra ovan beskrivna kapacitets- och framkomlighetsproblem föreslår ÅVS:en ett antal åtgärder för Stenungsöbron, Källösundstunneln och Källösundsbron, vilka kräver fördjupad teknisk utredning