Auditiv växtinlärning

Finns det något alternativ till växtlistor när vi Alnarpsstudenter studerar lignoser ute i parken? Växtlistorna ger endast svenskt och vetenskapligt namn men ingen annan information och har därför sina begränsningar för oss studenter när vi studerar växterna på plats i parken. Lösningen finns och är ingalunda unik. Att kunna lyssna på fakta om växterna i parken är inte bara praktiskt och enkelt, det kan också ge mer och bättre information som ökar våra kunskaper om dem. Syftet med min uppsats är att belysa vilka fakta studenter och lärare vill lyfta fram vid inlärning av växter i Alnarp och med det som utgångspunkt skapa en inspelad ljudfil som mall för framtagning av ljudfiler för auditiv inlärning av växter vid SLU i Alnarp. Mina forskningsfrågor är: •Vilken information vill studenterna kunna lyssna på när de studerar växter? •Vilken information tycker lärarna är relevant för studenterna att lyssna på? •Hur kan en prototyp utformas så att den kan fungera som mall för framtida ljudfiler vad gäller innehåll och längd? Jag inledde mitt arbete med en undersökande fas för att få en bild av vad som gjorts inom området. Resultatet av det arbetet exemplifieras med några växtpresentationer som dock inte vänder sig till studenter. Växtinformationen är relativt kort och vänder sig snarare till den växtintresserade allmänheten. Mitt huvudsakliga tillvägagångssätt var en kort enkät och sedan kvalitativa personliga intervjuer, ofta kallade djupintervjuer, med lärare och studenter i Alnarp. Resultatet från intervjuerna har varit grunden i arbetet med att ta fram struktur och manus för inspelningsarbetet av prototypen, en ljudfil där praktkatalpan, Catalpa speciosa, presenteras som mall för framtida ljudfiler. Strukturen, som alltså bygger på mina intervjuer, innebär att lignoser presenteras i fyra områden: •Identifiering •Naturlig systemtillhörighet •Funktionell användning •Kuriosa Efter inspelning i studio och mixning av slutresultatet fick de intervjuade lyssna och ge synpunkter på resultatet i korta uppföljningsintervjuer. De viktigaste erfarenheterna från dem är att: •Filens längd, drygt 5 minuter, känns något lång men kan varieras mellan olika växter •Området Funktionell användning bör eventuellt döpas om till bara Användning •Alla intervjuade studenter och lärare är positiva till resultatet och att studenterna ser en stor potential i ljudfiler för sin inlärning av växter Jag tror att min struktur med att presentera lignoser auditivt i fyra områden är ett fungerande arbetssätt och utesluter inte att andra målgrupper än studenter kan ha utbyte av att lyssna. Det vore därför intressant att testa i en uppringd betaltjänst om trädintresserade parkbesökare skulle uppskatta och använda informationen. Det skulle i så fall vara ett sätt för SLU att öka sina intäkter till skötsel och utveckling av Alnarpsparken i framtiden

Workshop om ljud vid Skogskyrkogården 2-3 november 2015

På senare år har intresset för ljudplanering ökat och blivit mer helhetsinriktat (jmfr. Brown 2012). Där man tidigare planerat med utgångspunkt i buller och/eller ljudnivåer, betonas nu allt oftare själva upplevelsen av ljud. Potentiella kvaliteter hos ljud lyfts fram, samtidigt som hänsyn till buller finns kvar som en central del. Man brukar tala om ljudlandskap (Schafer 1994 [1977]; ISO 2014). Ljudlandskapsrörelsen rymmer mycket potential, men eftersom den är relativt ny finns en hel del frågetecken som behöver redas ut och forskning som behöver genomföras. Detta utgjorde bakgrunden till den workshop som genomfördes den 2-3 november på Skogskyrkogården. Workshopen ingick som en förstudie i det Vinnovafinansierade forskningsprojektet "Stadens hållbara ljudrum", med SLU Alnarp som koordinerande part. I forskningsprojektet undersöks hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning. Projektet fokuserar initialt på begravningsplatser, där en konflikt mellan platsens krav på rofylldhet och omgivningens ljudnivåer är vanlig. En viktig del i projektet är att utveckla lösningar och verktyg för ljudplanering. Världsarvet Skogskyrkogården är en berömd anläggning som rymmer många arkitektoniska kvaliteter, samtidigt som ljudmiljön är problematisk med buller från Nynäsvägen och Tyresövägen. Stockholm stad och kyrkogårdsförvaltningen utreder för tillfället möjligheterna att minska effekten av bullret på olika sätt. Workshopens upplägg i korthet. De två dagarna på Skogskyrkogården utgjorde en förstudie tänkt som utgångspunkt för fortsatt arbete i projektets fas två. I workshopen deltog människor som på ett eller annat sätt har kunskap om antingen ljudmiljöfrågor och/eller kyrkogårdsmiljöer. Dagarna delades upp i tre delmoment; WI, WII och WIII. WI handlade om att utveckla förståelsen avden befintliga situationen, samt utveckla språket och kommunikationen om ljud genom att begreppsliggöra dem. I WII togs förslag på förbättringar av ljudmiljön fram och i WIII testades en lösning i praktiken. Workshoparbetet visade på komplexiteten att arbeta med ljudfrågor, vilket kanske särskilt framkom i den sista, konkretiserande delen; arbetet med högtalare. I denna del bekräftades de svårigheter, detaljer och små avvägningar som lyckad ljudmaskering är förknippat med. En viktig aspekt som var återkommande under dagarna som helhet var betydelsen av ljudets samspel med andra (särskilt visuella) aspekter. Detta blev kanske särskilt påtagligt på en sådan plats som Skogskyrkogården, där det finns starka visuella kvaliteter att ta hänsyn till. Behovet av att ta fram verktyg som kan verka understödjande för att arbeta med ljudfrågor var en annan aspekt som lyftes fram under dagarna. Här finns en stor utmaning, då verktygen bör vara enkla och överskådliga, samtidigt som de komplexiteter som arbete med ljud kräver måste inkorporeras på lämpligt sätt

Ekosystemtjänsternas bidrag till god urban livsmiljö

Ekosystemtjänster uppmärksammas alltmer som ett viktigt inslag för en hållbar utveckling av städer och samhällen. Dessa handlar inte bara om ett miljö- och biodiversitetsperspektiv, utan också om hur ekosystemen bidrar till människans livsmiljö och stadens attraktivitet, samt de praktiska och rekreativa nyttor som befintlig och anlagd natur kan skapa i den byggda miljön. Denna rapport har tillkommit på Naturvårdsverkets initiativ, vilka också delvis har finansierat den. Arbetet har sammanfallit med ett opinionsbildande projekt, projektlett av Tankesmedjan Movium ochfinansierat av Vinnova, kallat Påverkansplattform för urbana ekosystemtjänster. Båda dessa aktiviteterhar efterfrågat kartläggning av nuläget och redovisningar av lärande exempel, varför vi har valt att arbeta integrerat med aktiviteterna. I rapporten har vi försökt att kombinera generella reflektioner med konkreta exempel. Vi har också valt att hämta lärdomar från såväl praktik som akademi och har bjudit in några av de ledande forskarna från Sveriges lantbruksuniversitet att utifrån sin forskningshorisont kommentera sådant som vi tycker oss kunna konstatera i praktiken. Det kan i något fall bli motsägelsefullt, men så är också frågan kring ekosystemtjänster i urban miljö komplext beskaffad. Som alla komplext beskaffade frågor hyser den därmed inneboende målkonflikter, åtminstone på ett generellt och övergripande plan. I rapporten konstaterar vi att det är viktigt och grundläggande att ekosystemtjänster behandlas som en tillgång för livsmiljöer i staden, och därmed också för arbetet med att planera, gestalta, anlägga och förvalta dessa miljöer. Utgångspunkten för ett sådant arbete behöver vara platsernas förutsättningar och de förväntningar som vi har på dessa miljöer. Möjligen kan det uppfattas som lite motsägelsefullt för en rapport med namnet ”Ekosystemtjänsteras bidrag till en god urban livsmiljö”, men vi är övertygande om att utgångspunkten för arbetet med ekosystemtjänster bör inte vara ekosystemtjänsterna själva, snarare en ökad platsspecifik kunskap och en ökad tydlighet kring samhällets uttalade målsättningar. Varför inleder vi med ett sådant påstående? Jo, för att påminna om att ekosystemtjänsterna utgår från oss människor och tjänsterna svarar mot våra behov. Det är alltså en slags konsumtion av tjänster som vi pratar om och som i all hållbar konsumtion handlar det om att balansera mellan tillgång och efterfrågan. Vi menar alltså att det inte alltid handlar om att maximera uttaget av en viss ekosystemtjänst, utan det handlar snarare om vilket behov som vi har identifierat på en viss plats eller i ett visst sammanhang samt hur ekosystemtjänsterna kan levererar på den platsen utifrån identifierade behov. Det är måhända en hårfin perspektivförskjutning, men vi menar att tar vi inte med oss detta synsätt in i diskussionen om ekosystemtjänster så befarar vi att vi får ett oönskat överutnyttjande av naturens ”gratistjänster”. Det pågår mycket lovvärt arbete i landet för att hitta system och verktyg som strävar efter att finna helhetssyn och mångfunktionalitet i ekosystemtjänsterna. Det finns dock en risk att verktyg blir väl generella när man försöker att fånga upp alla aspekter av hur man kan arbeta med ekosystemtjänsterna. Då riskerar implementeringsglappen också att bli för stora när generella verktyg ska appliceras på en specifik plats. Att istället lära av hur andra har gjort och ta del av varandras erfarenheter kan då vara ett värdefullt komplement och Naturvårdsverket har därför bett Tankesmedjan Movium att ta fram denna exempelsamling. Vår förhoppning är att denna rapport ska hjälpa stadsbyggnadsprocessens olika aktörer och skeden att förstå nyttan med urban natur och att ta in ekosystemtjänsterna i befintliga arbetssätt och processer