Anticoccidial Vaccination Is Associated with Improved Intestinal Health in Organic Chickens

Simple Summary In recent years, the number of organic chicken farms has increased. Chickens can be infected by single-cell parasites, coccidia, which cause lesions in the lining of the intestine leading to poor growth and sometimes death (coccidiosis). This infection can also lead to overgrowth in the intestine of a bacterium, Clostridium perfringens, that may cause further damage (necrotic enteritis). Prevention is often achieved by adding substances in the feed that will slow down the development of parasites and bacteria, but this is not allowed in organic farming. The aim of this study was to investigate if vaccination against coccidia can prevent these diseases in organic chickens. Vaccinated chickens developed milder gut lesions, had fewer and less damaging C. perfringens, and had similar or higher body weight compared to unvaccinated chickens six weeks after vaccination. No deaths from coccidiosis or necrotic enteritis occurred among vaccinated chickens while some unvaccinated chickens died from these diseases. We conclude that vaccination against coccidia benefits organic chickens. This study provides knowledge supporting further development of the organic chicken industry. The results are also of relevance to the management of coccidiosis and necrotic enteritis in conventional broilers. Eimeria spp. and Clostridium perfringens (CP) are pathogens associated with coccidiosis and necrotic enteritis (NE) in broiler chickens. In this study we evaluated the effect of anticoccidial vaccination on intestinal health in clinically healthy organic Ross 308 chickens. On each of two farms, one unvaccinated flock (A1 and B1) was compared to one vaccinated flock (A2 and B2) until ten weeks of age (WOA). Faecal oocysts were counted weekly, and species were identified by PCR (ITS-1 gene). Lesion scoring, CP quantification and PCR targeting the CP NetB toxin gene were performed at three, four, and six WOA and chickens were weighed. Necropsies were performed on randomly selected chickens to identify coccidiosis/NE. Oocyst shedding peaked at three WOA in all flocks. Later oocyst shedding (E. tenella/E. maxima) in unvaccinated flocks at 5-7 WOA coincided with coccidiosis/NE. Although results differed somewhat between farms, vaccination was associated with lower intestinal lesion scores, reduced caecal CP counts, lower proportions of netB-positive CP, lower body weight at three-four WOA, and similar or slightly increased body weight at six WOA. In conclusion, the intestinal health of organic broilers can benefit from anticoccidial vaccination when oocyst exposure levels are high

Core genome multilocus sequence typing (cgMLST) confirms systemic spread of avian pathogenic Escherichia coli (APEC) in broilers with cellulitis

Broiler cellulitis has emerged as an important cause of economic losses for farmers and slaughter plants from carcass condemnation at processing. Avian pathogenic Escherichia coli (APEC) has been identified as the main causative agent. The aim was to characterize E. coli isolated from cellulitis and organs in broilers at slaughter by whole genome sequencing analysis to study if systemic spread could be confirmed. Isolates were collected postmortem from 101 carcasses condemned due to dermatitis/cellulitis from five commercial farms and six flocks. Forty-six isolates were characterised to determine serotypes, sequence types and virulence-associated genes. Analysis by cgMLST was performed to study the genetic similarity between isolates from the same broiler, among birds from the same flock and between flocks. Escherichia coli was isolated from 90% of birds from subcutaneous samples. In 20 broilers, E. coli was isolated from organs in pure culture or mixed with sparse growth of other bacteria. In eight of these, there were post-mortem findings suggestive of systemic bacterial spread. The majority of the isolates from the same bird and flock belonged to the same serotype and sequence type and were genetically indistinguishable, but differed when compared between flocks. Common APEC virulence genes, i.e. chuA, fyuA, hlyF, iroN, irp2, iss, ompT, sitA, TerC, TraT, were present in > 87% of the isolates. We conclude that evidence of systemic spread of E. coli from cellulitis was present in some birds at time of slaughter but cannot be reliably detected at meat inspection

Highly Pathogenic Avian Influenza (HPAI H5Nx, Clade 2.3.4.4.b) in Poultry and Wild Birds in Sweden: Synopsis of the 2020-2021 Season

Simple Summary Highly pathogenic avian influenza is a virus-induced contagious disease that has killed a large number of poultry and wild birds in Europe in the recent decade and is an increasing problem worldwide. In the winter of 2020-2021, Sweden experienced its worst period to date when the disease was diagnosed on 15 commercial poultry farms and over 2.2 million birds died or were euthanised. The disease was also diagnosed in 130 wild birds and nine flocks of hobby, game or zoo birds between 1 October 2020 and 30 September 2021. The aim of this article was to describe the influenza situation in Sweden during this period and to add to the knowledge related to the alarming situation with highly pathogenic influenza in birds. The disease caused animal suffering and death in wild and domestic birds and incurred high costs due to losses and extensive measures to stop spread. The outbreak investigations, where contacts were traced and virus strains were compared, concluded that the virus was brought to poultry farms by wild birds in most cases. More research is needed to obtain knowledge on risk factors, biosecurity, and wild bird presence on poultry farms to prevent future disease outbreaks. Highly pathogenic avian influenza (HPAI, Gs/Gd lineage) was introduced to Europe in 2005 and has since caused numerous outbreaks in birds. The 2020-2021 season was the hitherto most devastating when considering bird numbers and duration in Europe. Surveillance data, virologic results and epidemiologic investigations from the 2020-2021 outbreaks in Sweden were analysed. Subtypes H5N8 and H5N5 were detected on 24 farms with poultry or other captive birds. In wild birds, subtypes H5N8, H5N5, H5N1, H5N4, H5Nx were detected in 130 out of 811 sampled birds. There was a spatiotemporal association between cases in wild birds and poultry. Based on phylogeny and epidemiology, most of the introductions of HPAI to commercial poultry were likely a result of indirect contact with wild birds. A definite route of introduction to poultry could not be established although some biosecurity breaches were observed. No spread between farms was identified but airborne spread between flocks on the same farm was suspected. Our findings exemplify the challenges posed by the continuously changing influenza viruses that seem to adapt to a broader species spectrum. This points to the importance of wild bird surveillance, compliance to biosecurity, and identification of risk factors for introduction on poultry farms

Questionnaire study suggests grave consequences of infectious laryngotracheitis, infectious coryza and mycoplasmosis in small chicken flocks

BackgroundA growing number of people in western countries keep small chicken flocks. In Sweden, respiratory disease is a common necropsy finding in chickens from such flocks. A respiratory real-time polymerase chain reaction (PCR) panel was applied to detect infectious laryngotracheitis virus (ILTV), Avibacterium paragallinarum (A. paragallinarum) and Mycoplasma gallisepticum (M. gallisepticum) in chickens from small flocks which underwent necropsy in 2017-2019 and had respiratory lesions. Owners (N = 100) of PCR-positive flocks were invited to reply to a web-based questionnaire about husbandry, outbreak characteristics and management.ResultsResponse rate was 61.0%. The flocks were from 18 out of Sweden's 21 counties indicating that respiratory infections in small chicken flocks are geographically widespread in Sweden. Among participating flocks, 77.0% were coinfected by 2-3 pathogens; 91.8% tested positive for A. paragallinarum, 57.4% for M. gallisepticum and 50.8% for ILTV. Larger flock size and mixed-species flock structure were associated with PCR detection of M. gallisepticum (P = 0.00 and P = 0.02, respectively). Up to 50% mortality was reported by 63.9% of respondents. Euthanasia of some chickens was carried out in 86.9% of the flocks as a result of the outbreaks. Full clinical recovery was reported by 39.3% of owners suggesting chronic infection is a major challenge in infected flocks. Live birds had been introduced in many flocks prior to outbreaks, which suggested these as an important source of infection. Following the outbreaks, 36.1% replaced their flocks with new birds and 9.8% ceased keeping chickens.ConclusionsThis study highlights the severity of respiratory outbreaks in small non-commercial chicken flocks and points to the need for more research and veterinary assistance to prevent and manage respiratory infections in small chicken flocks

Make or break : Factors in communication and teamwork that affects patient safety

Patientsäkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vårdskador är ett högaktuellt område. Problemet med undvikbara vårdskador är omfattande och i Sverige uppges vårdskador orsaka 630 000 extra vårddygn på ett år, vilket medför både ett mänskligt lidande men också ekonomiska konsekvenser för samhället. Antalet patienter som skadas av vården är ett direkt mått på patientsäkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete är en betydande orsak till att vårdskador uppstår. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde påverka kommunikationen och teamarbetet i hälso- och sjukvården samt vilken betydelse dessa hade för patientsäkerheten. Femton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att kommunikation och teamarbete påverkas av faktorer såsom tillåtande klimat, arbetsmiljö, organisation och ledarskap samt utbildning i kommunikation och teamarbete. Kunskap och färdigheter inom kommunikation och teamarbete ansågs vara lika viktigt som den kliniska kompetensen men har hittills inte prioriterats i tillräcklig utsträckning. Detta visar på ett ökat behov av utbildning för att på så vis kunna förbättra förutsättningarna för att utöva en patientsäker vård.Patient safety and the task of preventing the occurrence of adverse events is a highly current issue. The problem with adverse events is extensive and in Sweden, adverse events are causing 630 000 additional days of health care each year resulting in human suffering as well as financial consequences for the society. The number of patients harmed due to hospital-acquired conditions is a direct measurement of patient safety.  Inadequate communication and teamwork is a significant reason for the occurrence of adverse events. The purpose of this study, performed as a literary survey, was to illustrate factors that could influence the communication and teamwork in the health care setting and the significance this had for patient safety. Fifteen scientific articles were analyzed and the results showed that communication and teamwork were influenced by a number of factors such as permitting climate, work environment, organization and leadership, and education in communication and teamwork. Knowledge and skills in communication and teamwork is just as important as the clinical skills but has, as of yet, not been prioritized enough which indicates that there is an increased need for education and training in order to improve the conditions for a safe practice in patient care

A follow-up on the Swedish roundworm control program: strengths and weaknesses

Poultry roundworms have re-emerged in laying hens in many European countries due to the increase in noncaged housing. This is worrying because, at high parasite loads, Ascaridia galli can impact birds' welfare, health, and productivity. Worm control is therefore an important aspect of the successful management of the egg production industry. In 2009, the Swedish Egg Association initiated a voluntary control program to tackle the problem and reduce the appearance of worms in table eggs by encouraging producers to submit fecal samples for analysis. Since the start of the program, its data have never been thoroughly explored. Moreover, after more than a decade of challenges, our understanding of how egg producers perceive worm infection is still inadequate. This study was therefore designed to address these issues. The research data in the present study are drawn from 2 sources. First, through the control program and second, through an online survey. We have summarized the control program's achievements and discussed its findings and limitations. Although this work contributes to existing knowledge of roundworm control in laying hens in general, it also identifies gaps in knowledge. In conclusion, the control program can be improved by incorporating more strategic sampling and utilizing well-suited diagnostic tools for better assessment of infection status. It is equally important to educate producers on anthelmintics (AH) use and the development of resistance

Ascaridia galli - An old problem that requires new solutions

Reports of Ascaridia galli in laying hens in Europe have increased since the ban on conventional battery cages in 2012. As this parasite is transmitted directly via the faecal-oral route by parasite eggs containing a larva, it is reasonable to assume that the escalating problem is related to the increased exposure now occurring in modern welfare-friendly cage-free housing systems. On many farms, A. galli reappears in subsequent flocks, even though the birds have no access to the outdoors, biosecurity is high and empty houses are cleaned and disinfected during downtime. Since the egg production cycle lasts only & AP;80 weeks and recombinant antigen production for helminth vaccines has not yet been solved, the development of a vaccine seems to be an unrealistic option. Therefore, disrupting the life cycle of the parasite by other means, including the strategic use of dewormers, appears to be the key to controlling infection. Of concern is that only one class of anthelmintics is licenced for poultry in Europe and that are usually administered indiscriminately through the birds' drinking water and often too late when the parasite is already established. If current calendar-based parasite control strategies are not changed, there is a risk that resistance to anthelmintics may develop, as has already been demonstrated with nematodes in livestock. We insist that treatments can be more effective and the risk of developing drug resistance can be mitigated if we invest in a better understanding of A. galli responses to more prudent and judicious use of anthelmintics. This review identifies knowledge gaps and highlights aspects of sustainable parasite control that require further research to support commercial egg producers

A novel duplex ddPCR assay for detection and differential diagnosis of Ascaridia galli and Heterakis gallinarum eggs from chickens feces

Since the EU ban on battery cages, many studies have listed Ascaridia galli and Heterakis gallinarum as the most common roundworms in the European laying hen population. A complicating factor is that the eggs of these parasites are almost identical. Thus, lack of molecular diagnostic approaches has driven epidemiological studies to take on necropsy for species discrimination, which is labor and cost intensive. Here, we describe a novel diagnostic tool based on droplet digital PCR for simultaneous identification and absolute quantification of the eggs of both of these ascarids in chickens' droppings using two different genus-specific primer-probe sets targeting the second internal transcribed spacer region (ITS-2) in the nuclear ribosomal (rRNA) gene array. No cross-reaction was observed when different combinations of DNA and species-specific primers and probes were tested. The lowest obtained frequency threshold for the detection of H. gallinarum in the presence of a constant A. galli DNA concentration was determined to be 0.8 %. After validation, we used the assay to analyze field samples collected from several Swedish laying hen farms. Out of 134 samples, 86 (64 %) were positive for A. galli while 11 (8.3 %) samples were positive for H. gallinarum. These samples were initially analyzed with flotation technique for detection of ascarid eggs. The results of the Cohen's kappa indicated substantial agreement (85.8 %) between the two tests. In conclusion, we have validated a novel molecular-based diagnostic tool for quantification and differentiation between intestinal parasites of major importance in chickens with high precision. Although this study focuses on identification of parasites of laying hens, the findings may well have a bearing on all types of chicken production systems. The present study lays the groundwork for future research into epidemiology of these two important chicken parasite species

Utsättning av djur för jakt och fiske

SLUs vetenskapliga råd för djurskydd har fått i uppdrag av Jordbruksverket att sammanställa aktuell forskning kring utsättning av djur för jakt och fiske samt att belysa eventuella kunskapsluckor på området. Uppdraget omfattar gräsand, rapphöna, fasan och laxfiskar. Bruket att föda upp fåglar och fiskar för utsättning i syfte att gynna jakt och fiske ifrågasätts inte sällan av etiska skäl, men den diskussionen ligger utanför fokus för denna rapport. Utsättning av fågel och fisk är en antropogen verksamhet som, till skillnad från många andra typer av mänsklig påverkan, syftar till att gynna arterna i fråga. Det kan handla om naturvårdsinsatser, att återinföra försvunna arter eller att på andra sätt berika ekosystemet, inte sällan med ökade möjligheter till jakt eller fiske som slutändamål. Ofta förbereds och åtföljs utsättningar av habitatförbättrande åtgärder som inte endast gynnar de utsatta individerna och deras artfränder, utan även har positiva konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystemet i stort. I utarbetandet av regelverket knutet till utsättning av fågel och fisk är det viktigt att även beakta de positiva föresatserna och de konsekvenser som verksamheten kan medföra. Annars riskerar man att engagemang och incitament förloras, till men för biologisk mångfald och en rik och levande landsbygd.Fågel Uppfödning av vilda fåglar för utsättning bedrivs för jaktändamål och hundträning samt för att förstärka befintliga, vilda populationer. Omfattningen av den svenska uppfödningen är inte känd. Djurhållningen i vilthägn är till stora delar oreglerad i lagstiftningen. Branschen har däremot utformat egna riktlinjer som ger vägledning avseende vissa delar av uppfödningen, men det är oklart i vilken omfattning dessa följs. Det finns en avsevärd variation mellan anläggningar och mellan fågelarter vad gäller skötsel och miljö, t.ex. utformning av voljärer, grad av miljöberikning samt hur länge fåglarna stödutfodras efter utsättning. Vissa anläggningar driver integrerad verksamhet som innefattar alla steg i uppfödningen, det vill säga hållning av avelsfåglar för äggproduktion, kläckeriverksamhet, uppfödning och utsättning. Andra anläggningar är specialiserade på enskilda steg i processen (ej integrerad verksamhet). Det finns även djurhållare som enbart köper in fåglar för direkt utsättning i egna marker. Majoriteten av avelsfåglarna är uppfödda i hägn, men infångning av viltlevande fasan förekommer. Gräsänder som används i avel hålls i grupp i anslutning till en damm. Efter en säsong brukar vanligen avelsdjuren släppas fria. De nykläckta ällingarna och kycklingarna föds upp i flock inomhus med tillskottsvärme den första tiden och tillvänjs sedan successivt till utevistelse. Ålder vid utsättning varierar beroende på art. Utsättning sker i mindre grupper eller i särskilda utsättningshägn. Efter utsättning utfodras fåglarna under en tid. Forskning om effekten av olika inhysnings- och skötselmetoder på djurvälfärden hos fåglar i hägn är mycket begränsad. I viss mån kan den kunskap som finns om andra fjäderfän appliceras på viltfågel men domesticerade fåglar kan vara bättre anpassade till dessa djurhållningssystem. Hos vilda fåglar kan en ökad djurtäthet medföra stress, traumatiska skador samt spridning av olika infektiösa sjukdomar. Riktlinjer för gruppstorlek och beläggningsgrad under uppfödning av kycklingar och ällingar saknas i svensk lagstiftning.Branschen har utformat en rekommendation om mått för och utformning av burar och voljärer, men Rådet saknar information om i vilken grad dessa tillämpas. Infångning och acklimatisering till fångenskap anses generellt orsaka avsevärd fysiologisk stress hos vilda fåglar. I en rapport från Storbritannien anses fjäderplockning och kannibalism vara de viktigaste välfärdsproblemen. Dessa beteenden förebyggs med hjälp av mekaniska hinder såsom näbbringar, näbbhättor eller näbbkorgar. Detta förhindrar endast utförandet av oönskade beteenden, men löser inte orsaken till att beteendena uppstår. Det är inte dokumenterat vilka av dessa hjälpmedel som används i Sverige och i vilken omfattning, eller hur de påverkar fåglarnas välfärd.. Risken för fjäderplockning och kannibalism kan påverkas av beläggningsgrad, hygien, foder, tillgång till miljöberikning och av skötselrutiner. Insynsskydd mellan voljärerna kan vara fördelaktigt. Det finns kunskapsbrister avseende hälsoläget bland såväl avelsfåglar som kycklingar och ällingar hos svenskuppfödda viltfåglar eftersom forskning saknas och laboratorieundersökningar av flockar med sjukdomssymtom eller ökad dödlighet endast utförs i begränsad omfattning. För att minska risken för smitta är en god hygien i kläckare och uppfödningshus viktigt. Djuren behöver tillräckligt många foder- och vattenplatser, samt tillgång till grus och sandbad. Det är viktigt att fåglarna hanteras med omsorg under infångande och transport. Det är också viktigt att djuren är i god kondition vid utsättningen, att de stödutfodras och har tillgång till dricksvatten. Utsättningen bör ske vid god väderlek och i en för arten lämplig biotop. Internationell forskning visar att överlevnaden efter utsättning är lägre hos utsatta fåglar än hos viltkläckta fåglar. Vanliga dödsorsaker är predation och jakt. Oavsiktlig selektion i vilthägnen kan på sikt leda till att den genetiska sammansättningen, de fysiologiska egenskaperna och beteendet förändras även i den vilda populationen. Selektionen kan bl.a. innebära att temperamentet förändras (djuren blir mindre skygga) så att risken att dödas av predatorer ökar. Änder kan få en förändrad näbb vilket kan ge sämre förmåga till fodersök. De kan även få ett förändrat migrationsbeteende, vilket kan ha betydelse för överlevnaden. Ett annat område där det saknas kunskap är eventuella risker i samband med utsättning av viltfågel avseende effekter på miljön, till exempel ökad tillförsel av näringsämnen i vattendrag och sjöar där änder släpps ut samt risker för spridning av smittämnen i miljön.Fisk Uppfödning av fisk sker i slutna eller öppna system. Odlad fisk föds upp i fångenskap för livsmedelsproduktion eller för utsättning. Utsättning av laxfiskar i Sverige är till största delen s.k. kompensationsutsättningar, d.v.s. utsättning av fisk i vatten vars naturligt reproducerande fiskbestånd påverkas negativt av vattenkraftsexploatörer, vilket regleras i vattendomar för respektive vattendrag och exploatör. Det förekommer även att vilda fiskar fångas och flyttas mellan olika vattensystem. För stödutsättningar och återintroduktioner (i vatten där fisken försvunnit) i syfte att främja sport- och fritidsfiske krävs tillstånd. Utsättning sker vanligen av icke könsmogen fisk, d.v.s. yngel eller smolt, men inom sportfisket kan även utsättning av vuxna fiskar vara aktuellt. Vid uppfödningsformen ”sea-ranched” fångas vilda fiskar som mjölkas på ägg och spermier, varefter befruktning och vidare uppfödning sker i fångenskap. Uppfödningen sker vanligen i öppna system (kassar) och utsättning sker vanligen tidigt i livscykeln (som smolt) i form av kompensationsutsättningar, stödutsättningar och återintroduktioner. Fiskarna kan utsättas för stress i samband med infångande, transport och utsättning. För trånga miljöer och dåligt anpassade vattenförhållanden ger en sämre djurvälfärd. Samtidigt är fiskarna skyddade från predation och födobrist under uppfödningen. Yngel är mer känsliga än äldre fiskar för förändringar i vattenmiljön. Hantering och transport initierar vanligen en kraftig stressrespons hos laxfiskar men en variation mellan arter kan förekomma. Syresättning, vattentemperatur och vattenkemi har stor betydelse, speciellt i slutna system, och en hög grad av transportstress ökar dödligheten efter utsättning. En period av 2–5 dygns svält före transport förbättrar förhållandena under transporten. Håvning bör i möjligaste mån undvikas och risken för frysskador vid kall väderlek bör beaktas. Jordbruksverkets föreskrifter om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk innehåller bestämmelser om förflyttning och transport, och efterlevnaden har stor betydelse för djurvälfärden. Bedövningsmedel eller lugnande medel i låg dos kan mildra fysiologisk stress under transport men det är oklart hur fisken påverkas efter utsättning. Vattentemperaturen under transport bör hållas under 10°C, gärna mellan 1 och 5°C. Förflyttning av laxfiskar mellan olika temperaturer får inte ske utan en långsam tillvänjning. Vid längre transporter kan en salthalt på 0,5–1,0 % natriumklorid förbättra välfärden. En god syresättning måste säkerställas och en låg ljusintensitet är fördelaktigt. Djurvälfärden vid utsättning påverkas av fiskarnas möjlighet att anpassa sig till miljön på utsättningsplatsen och deras genetiska predisposition för att leva vilt. Genpoolen hos vilda populationer kan påverkas om utsatta individer reproducerar sig med vilda artfränder, men det finns få vetenskapliga belägg för detta. Utsättning kan ske antingen genom s.k. ”hard release” där fisken flyttas från uppfödningen och släpps direkt i den nya miljön, eller s.k. ”soft release” där fisken får möjlighet att gradvis anpassa sig till den nya miljön. Det senare kan t.ex. ske i ett inhägnat område i skyddad miljö under 5–7 dagar, vilket minskar stressen, skyddar från predation och födobrist, säkrar tillgången till föda och ger en högre överlevnad. Vid utsättning av befruktade ägg påverkas ynglen av miljön på samma sätt som vilda yngel