Handledares beskrivningar av hundassisterad daglig verksamhet och dess betydelse för personer med funktionsnedsättning

Studies of dog assisted interventions often focus on the effects they have on clients health or situation. In contrast, the aim of this study was to analyze supervisors descriptions of dog assisted interventions in daily activity centers and to discuss how these interventions might affect the client’s situation. The study was performed through six semi-structured interviews using a thematic interview guide created by the authors for this study. The interviewees were supervisors at five different daily activity centers. Activities at the centers entailed direct, specified interactions with dogs such as dog-walks or dog training, or indirect interactions through the day-to-day care and maintenance of a day-care center for dogs. The empirical data was analyzed through manual coding from which three main categories were derived: The supervisors descriptions of the dogs role, the supervisors descriptions of their own role and the supervisors descriptions of the aims of their daily activity centers. The data from these categories were then analyzed further by using established pathogenic and salutogenic theories of health and health promotion. The analysis of the supervisors descriptions revealed both salutogenic and pathogenic components. These components were detected by checking whether the supervisors focused on the clients strengths or limitations. However all supervisors described the opportunity for occupation and interaction with dogs as beneficial for their clients. Our conclusion was that dog assisted daily activity centers can affect the client’s situation through both pathogenic and/or salutogenic health promotion. These centers can enable a normalization process that in turn creates opportunities for the clients to integrate into society

Ensamstående - men inte ensam : E-klubbsmodell för professionella

Det här examensarbetet ingår i projektet E-clubbing. Syftet med projektet är att skapa en modell för uppbyggnad av en e-klubb, som professionella inom social- och hälsovårdssektorn kan använda för att erbjuda resursförstärkande stöd för olika målgrupper. Med denna modell kan professionella främja hälsa, välbefinnande och delaktighet hos kunder. Kundens behov och intressen är en av de viktigaste faktorerna att beakta vid uppbyggnad av en e-klubb. Detta examensarbete fokuserar särskilt på ensamstående småbarnsföräldrar och kartläggning av deras stödbehov samt redan tillgängliga tjänster. Utgående från detta görs en e-klubbsmodell upp, vars syfte är att genom kamratstöd erbjuda stöd i vardagen för hela familjen samt stärka föräldraskapet. Frågeställningarna i examensarbetet är: Hurdant stöd är ensamstående småbarnsföräldrar i behov av? Hur kan man utgående från ensamstående småbarnsföräldrars behov bygga upp en e-klubb som stöder hela familjen? Vad behöver man som professionell ta i beaktande då man bygger upp en e-klubb? Examensarbetet bygger på tjänstedesign och baserar sig på redan befintlig forskning och litteratur. Arbetet har resulterat i både en modell för professionella och i en e-klubbsmodell för ensamstående småbarnsföräldrar. Det kan konstateras att det finns behov av virtuella tjänster för svenskspråkiga och av material kring hur man kan använda sig av dessa tjänster som professionell inom social- och hälsovårdssektorn.Tämä opinnäytetyö on osa E-clubbing-hanketta. Hankkeen tavoite on kehittää sosiaali- ja terveysalan ammattilaisille malli e-kerhon rakentamisen tueksi, jonka avulla he voivat tarjota voimavaroja vahvistavaa tukea eri asiakasryhmille. Tämän mallin avulla ammattilaiset voivat parantaa asiakkaiden terveyttä, hyvinvointia sekä osallisuutta. Yksi tärkeimmistä asioista e-kerhoa rakennettaessa on asiakkaan tarpeiden ja kiinnostusten huomiointi. Tämä opinnäytetyö keskittyy erityisesti pienten lasten yksinhuoltajavanhempiin, sekä heidän tuen tarpeiden, että olemassa olevien tukimuotojen selvittämiseen. Selvityksen tuloksen perusteella rakennetaan e-kerhomalli. E-kerhon tavoite on vertaistuen avulla tarjota tukea arkeen koko perheelle, sekä vahvistaa vanhemmuutta. Opinnäytetyön tutkimuskysymykset ovat: Millaista tukea pienten lasten yksinhuoltajavanhemmat tarvitsevat? Miten pienten lasten yksinhuoltajavanhempien tarpeista lähtien voi rakentaa e-kerhon, joka tukee koko perhettä? Mitä ammattilaisena tulee ottaa huomioon e-kerhoa rakentaessa? Opinnäytetyö on rakennettu palvelumuotoilun avulla, ja perustuu olemassa olevaan kirjallisuuteen sekä tutkimuksiin. Opinnäytetyön tuloksena on malli ammattilaisille ja e-kerhomalli pienten lasten yksinhuoltajavanhemmille. Työn päätelmänä on, että tarve vastaaviin ruotsinkielisiin virtuaalipalveluihin on olemassa. Sosiaali- ja terveysalan ammattilaisilla on myös tarvetta materiaalille virtuaalista palveluntarjontaa ajatellen.This thesis is a part of the E-clubbing project. The intention with the project is to create a model for making an e-club, which professionals in health and social care can use to provide strengthening support for different target groups. Through this model professionals can improve the health, wellbeing and participation of their customers. One of the most important elements when creating an e-club is taking into account the customers’ needs and interests. The focus for this thesis is on single parents of young children, their need for support and on clarifying already available services. Based on this an e-club model will be created. The intention with this is to provide everyday support for the whole family and to strengthen the parenthood. The research questions of this thesis are: What kind of support do single parents of young children need? From single parents’ point of view, how is it possible to create an e-club that supports the whole family? What do you as a professional need to consider when you make an e-club? This thesis builds on service design and is based on already existing research and literature. The results of this work are a model for professionals and an e-club model for single parents of young children. There is a need for virtual services for Swedish speaking people and a need for more knowledge about how to use virtual services in health and social care

Entreprenörer och ekonomiskt kunniga? Enskilda näringsidkares kännedom och beslutfattande om periodiseringsfond

I en värld där individer möts av mängder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att människor har svårt att engagera sig och ha den förståelse som krävs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ”Financial Literacy” nämns ofta som en förklaring till människors olika kunskapsnivå och förståelse. I människors yrkesmässiga roll tas denna förmåga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förståelse hos enskilda näringsidkare, en företagsform där privatekonomin och näringsverksamhetens ekonomi är nära sammankopplade. Genom intervjuer med enskilda näringsidkare och redovisningskonsulter undersöktes de ekonomiska kunskaperna och den ekonomiska förståelsen hos enskilda näringsidkare i termer av näringsidkarnas kännedom och beslutsfattande om den skattemässiga avsättningsmöjligheten periodiseringsfond. Resultatet visade att kännedomen om periodiseringsfond och förståelsen för avsättningens för- och nackdelar varierade. Den ekonomiska kunskapsnivån om periodiseringsfond kan förstås av näringsidkarnas olika ekonomiska intresse och varierade ekonomiska läskunnighet (Financial Literacy). Däremot kan andra faktorer såsom alltför komplicerade skatteregler även förklara kunskapsnivån