IAS 41 - Värdering av skog

Införandet av standarden IAS/IFRS i Sverige är en effekt av den internationalisering som skett de senaste åren. En stor skillnad märks bland de företag som nu måste redovisa tillgångar till verkliga värden istället för som tidigare till historiska värden. Skogskoncernerna ställs inför ett sådant faktum. Effekten blir att en mer rättvisande bild av skogens värde uppkommer. De intervjuade företagen, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog och Öhrlings PricewaterhouseCoopers håller med om att dolda värden försvinner och en mer rättvisande bild uppkommer men anser även att IAS 41 inte är direkt anpassat för nordiskt skogsbruk och att endast en approximation av det verkliga värdet kan uppnås. Respondenterna åsyftar särskilt på de lagstadgade återplanteringskostnader som inte får vara med i beräkningarna enligt en bokstavstolkning av IAS 41 men som ändå tas med av svenska skogsbolag. IAS 41 förespråkar främst att skogstillgångarna ska värderas enligt rådande marknadspriser. Då det saknas transaktioner av skogsmark i de storlekar våra respondenter har blir följden att marknadspris inte kan tillämpas. Företagen får därför använda sig av en alternativregel, nuvärdesberäkningen. Denna baseras på att de närmaste 100 årens kassaflöden diskonteras tillbaka till nutid med en diskonteringsränta som för samtliga företag i uppsatsen visade sig vara 6,25 %. Uppsatsens arbete startades med att den teori som finns inom området samlades in och senare ställdes mot de telefonintervjuer som vi genomförde. Analysen ställer således empirin mot teorin och leder till en slutsats. Vår uppsats visar att IAS 41 inte är fullt tillämpad för svenskt skogsbruk men att den ändå fungerar tillfredställande om inte en bokstavstolkning av standarden efterlevs.The implementation of IAS/IFRS in Sweden is an outcome of the internationalization which has occurred in the past years. A huge difference can be noticed among the companies that now have to draw account using a fair value instead of earlier historical costs. The forest product companies are the ones facing this change. The effect of this is that a more true and fair view on the forest assets can be achieved. The interviewed companies in our essay, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog and Öhrlings PricewaterhouseCoopers all agree that the hidden value disappears and that a more true and fair value appears when dealing with IAS 41. Moreover, it is their opinion that the standard is not suited for the Nordic agriculture and the fair value is only an approximation. They especially refer this to the restoration costs, set by law in Sweden, which according to IAS 41 literally not can be included in the calculations. IAS 41 says that the quoted market price should be used as a first option for calculating the fair value. However, because there are no markets in the Swedish forest sector that accurately measure the sizes of the companies forest assets, market values can not be used to give a fair value. This is why the companies have to use the alternative rule, calculating the present value of expected net cash flows. The calculation is based on 100 year cash flows that is discounted back to today with a discount rate witch appeared to be 6,35% in all of the included companies in our essay. The essay started with collecting the available theory on our topic and witch we later tested on our empirical interviews. This then resulted in a conclusion. Our findings in this study is that IAS 41 not suited for Swedish forest companies, but it works if they don’t apply the standard literally

Hur reagerar de fyra stora?

Bakgrund och problem: För att kunna uppfylla syftet med revisionen är det nödvändigt att revisorn är oberoende. Den reglering som finns gällande oberoendet har diskuterats under en lång tid och på senare år har flera förändringar skett, framförallt internationellt sett. Även i Sverige är förändringar på gång och i maj 2006 antog riksdagen ett förslag från regeringen som träder ikraft den 1 januari 2007. Den nya lagen innebär att en revisionsbyrå inte längre får ge yrkesmässigt biträde vid bokföringen till ett större företag om samma byrå även tillhandahåller revisionen till företaget. Detta kan medföra att revisionsbyråerna kan tvingas göra sig av med konsultations eller revisionsuppdrag. Syfte: Att undersöka vilken påverkan de skärpta jävsreglerna har på revisorsbyråerna samt klargöra hur de nya reglerna kommer att påverka oberoendet. Vi avser även att undersöka om det finns några uttalade strategier för hur revisionsbyråerna ska bemöta reglerna. Avgränsningar: Uppsatsen undersöker enbart vilken påverkan de nya reglerna har på revisionsbyråerna och inte hur de påverkar mottagarna av tjänsterna. Endast revisionsbyråer i Göteborg kommer att undersökas på grund av kostnads och tidsskäl. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med revisorer från de fyra stora revisionsbyråerna. Byråerna fick svara på frågor om påverkan, oberoendet och vilka eventuella strategier de har för att bemöta reglerna. Empirin har analyserats med hjälp av den framtagna referensramen och är inriktad på att urskilja eventuella likheter och skillnader mellan respondenternas svar. Vi har försökt att besvara varför dessa uppkommer. Resultat och slutsatser: De nya reglerna får en liten påverkan på revisionsbyråerna då de har få kombiuppdrag inom den träffade kategorin företag. Av denna anledning finns inte några utarbetade aktiva strategier framtagna. Det faktiska oberoendet får inte någon förändring utan det som förbättras är det synliga oberoendet till ett pris av längre tidsåtgång. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att i framtiden undersöka de verkliga effekterna av de nya reglerna och inte bara tänkbara scenarion. Även hur mottagarna av revisionen påverkas skulle vara intressant. En ytterliggare aspekt att undersöka är om det finns skillnader för påverkan på olika slags orter