Financial implications of relationship breakdown: Does marriage matter?

In raw data in the UK, the income loss on separation for women who were cohabiting is less than the loss for those who were married. Cohabitants lose less even after controlling for observable characteristics including age and the number of children. This difference is not explained by differences in access to benefits or labor supply responses after separation. In contrast, there is no difference in the change in household income experienced by cohabiting and married men who do better on average than both groups of women. We show that the difference for women arises because of differences in the use of family support networks: cohabitants’ standard of living falls by less because they are more likely to live with other adults, particularly their family, following separation, even after controlling for age and children. Divorced women do not return to living with their extended families. The greater legal protection offered by marriage does not appear to translate into economic protection.Fisher acknowledges the support of the Australian Research Council Discovery Project (DP150101718) and Australian Research Council Centre of Excellence for Children and Families over the Life Course (CE140100027). The Centre is administered by the Institute for Social Science Research at The University of Queensland, with nodes at The University of Western Australia, The University of Melbourne and The University of Sydney. The views expressed in this paper are not necessarily those of the Australian Research Council. Low thanks funding from the ESRC as a Research Fellow, grant number RES-063-27-0211.This is the author accepted manuscript. The final version is available from Springer via http://dx.doi.org/10.1007/s11150-015-9292-

Contested world order: The delegitimation of international governance

This article argues that the chief challenge to international governance is an emerging political cleavage, which pits nationalists against immigration, free trade, and international authority. While those on the radical left contest international governance for its limits, nationalists reject it in principle. A wide-ranging cultural and economic reaction has reshaped political conflict in Europe and the United States and is putting into question the legitimacy of the rule of law among states

A Survey of Economic Theories and Field Evidence on Pro-Social Behavior

In recent years, a large number of economic theories have evolved to explain people's pro-social behavior and the variation in their respective behavior. This paper surveys economic theories on pro-social behavior and presents evidence-mainly from the field-testing these theories. In addition, the survey emphasizes that institutional environment might significantly interact with pro?social preferences and explain some of the variation in observed pro-social behavior

Informal sanctions and conditional cooperation: : A natural experiment on voluntary contributions to a public good.

In a natural experiment, this paper studies the impact of an informal sanctioning mechanism on individuals’ voluntary contribution to a public good. Cross-country skiers’ actual cash contributions in two ski resorts, one with and one without an informal sanctioning system, are used. I find the contributing share to be higher in the informal sanctioning system (79 percent) than in the non-sanctioning system (36 percent). Previous studies in one-shot public good situations have found an increasing conditional contribution (CC) function, i.e. the relationship between expected average contributions of other group members and the individual’s own contribution. In contrast, the present results suggest that the CC-function in the non-sanctioning system is non-increasing at high perceived levels of others’ contribution. This relationship deserves further testing in lab

Regionalekonomisk betydelse av travsporten : exemplet Dalatravet Rättvik

Tidigare studier har visat att hästnäringen inklusive spridningseffekter årligen omsätter ca 46 miljarder kronor och bidrar till sysselsättning för ca 30 000 helårsverken. Motsvarande beräkningar för travsportens del av hästnäringen eller för en mindre region finns däremot inte. Denna rapport syftar till att uppskatta regionalekonomisk betydelse av travsport i Sverige med utgångspunkt i en mindre travbanas verksamhet. Dalatravet Rättvik (DT Rättvik) används som en fallstudie. Resultaten baseras dels på registerdata över faktiskt registrerade hästar med koppling till DT Rättvik dels på enkätmaterial insamlat från ett urval av besökare vid tävlingar under sommaren 2014. Totalt används svar från 444 besökare i analysen. Resultaten från beräkningarna visar att den direkta ekonomiska effekten av DT Rättviks 333 travhästar i amatör- eller proffsträning genererar 20 miljoner i travhästtrelaterad konsumtion. DT Rättviks travsportevenemang uppskattas generera ca 29 miljoner varav 11,1 miljoner ärett tillskott till den regionala ekonomin i form av turistekonomisk omsättning. Travsportens sammanlagda regionalekonomiska effekt beräknas således uppgå till minst 31,1 miljonerkronor. Inkluderas även utbildning, avel och uppfödning samt sysselsättning vid ATG-ombudså uppskattas travsporten generera ca 40 helårsverken inom DT Rättviksregionen.  Den regionalekonomiska betydelsen av travsporte

Regionalekonomisk betydelse av travsporten : exemplet Dalatravet Rättvik

Tidigare studier har visat att hästnäringen inklusive spridningseffekter årligen omsätter ca 46 miljarder kronor och bidrar till sysselsättning för ca 30 000 helårsverken. Motsvarande beräkningar för travsportens del av hästnäringen eller för en mindre region finns däremot inte. Denna rapport syftar till att uppskatta regionalekonomisk betydelse av travsport i Sverige med utgångspunkt i en mindre travbanas verksamhet. Dalatravet Rättvik (DT Rättvik) används som en fallstudie. Resultaten baseras dels på registerdata över faktiskt registrerade hästar med koppling till DT Rättvik dels på enkätmaterial insamlat från ett urval av besökare vid tävlingar under sommaren 2014. Totalt används svar från 444 besökare i analysen. Resultaten från beräkningarna visar att den direkta ekonomiska effekten av DT Rättviks 333 travhästar i amatör- eller proffsträning genererar 20 miljoner i travhästtrelaterad konsumtion. DT Rättviks travsportevenemang uppskattas generera ca 29 miljoner varav 11,1 miljoner ärett tillskott till den regionala ekonomin i form av turistekonomisk omsättning. Travsportens sammanlagda regionalekonomiska effekt beräknas således uppgå till minst 31,1 miljonerkronor. Inkluderas även utbildning, avel och uppfödning samt sysselsättning vid ATG-ombudså uppskattas travsporten generera ca 40 helårsverken inom DT Rättviksregionen.  Den regionalekonomiska betydelsen av travsporte

Skoterturismen och utvecklingen i Funäsdalsfjällen : En uppföljning av projektet "Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen"

Projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen” pågick under 1999-2001 och har både nationellt och internationellt omskrivits som ett lyckosamt och banbrytande projekt med målsättning att utveckla skoterturism i den svenska fjällvärlden utan att konflikter och störningar uppstår som kan försämra förutsättningarna för andra turismgrenar i området. Syftet med denna rapport är att redovisa resultaten från en uppföljningsstudie av projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdals¬fjällen”. Projektets olika delmål har följts upp dels via en enkätstudie riktad till ett urval av skoter- och turskidåkare som besökt Funäsdalsfjällen, dels via ett antal djupintervjuer med företrädare för de olika lokala intressegrupperna. Dessutom har skoterturismens effekter på den lokala ekonomin specialstuderas inom ramen för ett examensarbete. Vi bedömer att projektet har varit lyckat och uppfyllt de målsättningar som satts upp för projektets verksamhet på kort sikt. En viktig förklaring till detta har varit projektets utgångspunkt i konsensusbeslut. Från intervjustudien blir det tydligt att de olika grupperna av aktörer och intressenter har olika syn på hur utvecklingen i Funäsdalsfjällen ska se ut på lång sikt. Vissa vill exempelvis fortsätta att utveckla skoterturismen medan andra anser att gränsen för skoteråkningens påverkan i området är nådd. För fortsatt hållbar utveckling i området är det sannolikt mycket viktigt att alla intressegrupper fortsätter att delta i arbetet med att utveckla Funäsdalfjällen