Catlysts for rural development : a studie of the Leader Nedre Dalälven 3 and the establishment of the new program community-led local development under the Leader approach 2014-2020

Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie av Leader Nedre Dalälven 3. Det är en förening skapad för att jobba med lokalt ledd utveckling genom leadermetoden 2014-2020, även kallat Leader. Leader är en metod baserad på trepartnerskap, mellan offentlig, privat och ideell sektor, som genom olika projekt syftar till att skapa lokal utveckling. Det är en del av EU:s Landsbygdsprogram som löper i sjuårsperioder och strax innan uppsatsen skrevs lanserades en ny period vilket gjorde ämnet aktuellt att studera. Uppsatsen undersöker hur personer i Leader Nedre Dalälven 3 upplever sin roll inom Leader samt vilka som är de mest utmärkande förändringarna den nya programperioden och hur det påverkar dem jämfört med föregående programperiod. För att få svar på frågeställningarna genomfördes intervjuer och observationer med Leader Nedre Dalälven 3. Föreningen visade sig ha ett bra samarbetsklimat och för att synliggöra faktorerna bakom detta använder jag mig av begreppet social tillit. Informanteranas olika roller avspeglas i de förväntningar jag får ta del av gällande det kommande arbetet i Leader. Gemensamt för alla är att de tycker landsbygdsutveckling är viktigt och ser Leader som en metod för det. Genom sin roll vill de vara med att generera positiv utveckling för området. Ledaremetodens ursprungsutformning är baserat på governance, vilket är ett decentraliserat styrsätt utifrån ett underifrånperspektiv. Flera förändringar har skett gällande programmets utformning och tydligare riktlinjer med större kontroll pekar på en rationalisering av pro-grammet mot en mer byråkratisk struktur. Det påverkar Leader Nedre Dalälven 3:s sätt att arbeta och se på programmet som helhet.This thesis is based on a qualitative analysis of the Leader Nedre Dalälven 3. It is an associa-tion created to work with community-led local development under the Leader approach 2014-2020, also known as Leader. Leader is a method based on partnership, between public, private and voluntary sectors, which through various projects aim at creating local development. It is part of the EU's rural development program which runs in seven year periods and when the paper was written, a new period had just started, which made the current topic to date. The essay examines how people in Leader Nedre Dalälven 3 perceive their role in Leader, and which ones are the most significant changes in this period and how it affects them, compared with the previous period. To answer the questions interviews and observations with actors in Leader Nedre Dalälven 3 was made. What I found was good cooperation based on experience which has created social trust within the association. The informants roles are reflected in the expectations they have on the current work in Leader. Common to all is that they think rural development is important and they see Leader as a method for that, through their work they want to generate positive development for the area. Leaders origin design is based on governance, which is a decentralized control made for generating bottom-up approach. Several changes have taken place regarding the program design and clearer guidelines with more control points to a rationalization of the program towards a more bureaucratic structure. It affects the work in Leader Nedre Dalälven 3 and how they perceive the program as a whole

In the shadow of the scandal : a study about the horse in the food supply chain in Sweden

Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie om häst i livsmedelskedjan i Sverige. Antalet hästar som gick till livsmedelsproduktion 2016 var 2668 vilket är det lägsta sedan mätningarnas start. Det motsvarar ungefär en femtedel av antalet avlivade hästar samma år. Samtidigt importeras hästkött för att mätta produktionen på charkuterivaror. Sällan har hästen studerats som livsmedelsproducerande trots att den uttryckt är det i lagar och förordningar. Initiativet till undersökningen kommer från LRF Häst som är en branschorganisation som jobbar för hästnäringen i Sverige. Syftet är att ta reda på orsakerna till det låga slaktantalet av hästar i Sverige. Genom att undersöka hur hästköttets livsmedelskedja fungerar samt tydliggöra dess olika påverkansfaktorer ämnar uppsatsen att ta reda på de hinder och möjligheter som föreligger. Undersökningen baseras på litteratur och intervjuer primärt med slakterier och sekundärt med hästhållare samt andra aktörer livsmedelsindustrin. Konsumenternas intentioner återges genom statistik eller media. Resultatet visade att hästens mångfacetterade roll i samhället påverkar hur många hästar som blir tillgängliga för slakt. Det tillsammans med etiska eller historiskt religiösa föreställningar påverkar hur hästköttet upplevs och hanteras. Med hjälp av leverantörsperspektiv och värdeperspektiv tydliggörs påverkansfaktorerna; önskemål om tillvägagångssätt vid slakt från hästhållare, hästpassanvändning, läkemedelsanvändning och fördomar gällande livsmedelssäkerhet. Livsmedelsskandalen 2013 pekas ut som en av de mest avgörande händelserna för dagens livsmedelskedja och marknad för hästkött i Sverige. Trots att svenska underleverantörer eller förädlare inte var inblandade satt händelsen spår vilket visar sig genom färre slakterier som slaktar häst och färre hästköttsprodukter. Det råder till viss del avståndstagande från hästkött vilket analyseras med hjälp av Mary Douglas teori om renhet och fara. Hästköttet kan ses som symbol för något negativt i samhället vilket ger uttryck för kulturell struktur och tradition. Samtidigt visar undersökningen att hästköttet lyfts som något positivt ur resurssynpunkt. Hästköttet kan tillskrivas miljömässiga, ekonomiska och sociala värden vilket gör hästen till en multiresurs. Utmaningen ligger inte i livsmedelskedjan utan i att förena förhållningssättet till hästen som bruksdjur och till hästen som livsmedel.This thesis is based on a qualitative analysis of horses in the supply chain in Sweden. The number of horses that went to food production 2016 was 2668, which is the lowest since the start of the measurement. This corresponds to one fifth of the number of horses that was euthanized in Sweden the same year. At the same time, horsemeat is imported to satisfy the production of horsemeat products. Rarely have the horses been studied as food producers even though it is stated in laws and regulations. The initiative for the investigation is from LRF Häst, an organization that works for the horse business and horse people in Sweden. The purpose is to find out the reasons for the low slaughter rate of horses in Sweden. By examining and understanding how the food chain of horse works, as well as clarifying its various factors of influence, the essay aims to find out about the obstacles and opportunities that exist. It is done through literature and interviews primarily with slaughterhouses and secondary with horse holders as well as other actors in the food industry. Consumer intentions are represented through statistics or the media. The result showed that the horse's multifaceted role in society affects how many horses become available for slaughter. Together with ethical or historical religious beliefs, it affects how the horse meat is perceived and managed. By using the supplier perspective and value perspective, the impact factors are clarified; requests for different approaches of slaughtering from horse holders, horse identity confirm, medical treatment and prejudice to food safety. The food scandal 2013 is identified as one crucial happening for today's food supply and market of horse meat in Sweden. Even though Swedish slaughterhouses or processors were not involved, the scandal leaved traces, which were shown by fewer slaughterhouses for horses and fewer horse meat products. Parts of the society is taking distance from horse meat, which is analysed using Mary Douglas’s theory of purity and danger. The horse meat can be seen as a symbol of something negative, which expresses cultural structure and tradition. At the same time, the survey shows that the horse meat is raised as something positive from a resource perspective. The horse meat can be attributed to environmental, economic and social values, which makes the horse a multi resource. The challenge is not in the food chain, but in linking the approach to the horse for hobby and sport and to the horse for food