Managing offshoring of complex products : Strategy and capabilities

Offshoring is a hot topic in the industrial and academic community over the last few years, evolving from a focus on manufacturing to product development and R&D. Offshoring refers to the process of sourcing and coordinating tasks across national borders and can include both in-house and outsourced activities performed by a supplier. There is a lot of research guiding the decision of what, where and how to offshore, but research on how to implement offshoring strategies is rare. The purpose of this dissertation is to contribute to the knowledge on how companies deal with offshoring in practice, relating to strategy, planning and routines. It discusses what type of capabilities that is needed to gain the benefits of offshoring implementations. The research builds on case studies from two multinational companies offshoring product development from Sweden to captive and offshore development centres in India and China through a series of interviews, review of business documentation and other types of active engagements over time. This research highlights how the development and implementation of offshoring can be better understood by focusing on the middle management in the organization and how they relate to the top management directives when implementing an offshoring strategy.  The thesis contributes to existing theory by explaining offshoring as a process, situated in a certain context and time. It defines key routines and capabilities needed to facilitate offshoring of complex product systems. Including context, timing and sequence when analysing offshoring help explain why some organizations fail to implement offshoring initiatives. The companies had an iterative learning process to deal with offshoring, and inclusion of all levels in an organization was highlighted as a key success factor for the implementation of offshoring. The results extend current understanding of offshoring of complex products to Asia and provide useful guidelines for managers on the key issues they need to consider. Effective outsourcing/offshoring of research, development and engineerin

Kreativitet som ett resultat av grupprocesser : En undersökning av kreativitet i homogena respektive heterogena team

Kreativitet har blivit allt viktigare inom dagens organisationer och forskningen har börjat intressera sig för hur kreativiteten påverkas av nominala eller riktiga grupper, samt hur dessa grupper är sammansatta. Syftet med undersökningen var att se hur kreativiteten i arbetsteam påverkas av mängden yrkesgrupper som ingår, samt att se hur externa faktorer som ledarskap och organisationskultur påverkar. I denna studie intervjuades 14 anställda inom olika branscher om deras syn på kreativitet och det visade sig finnas skillnader mellan grupperna. Arbete i grupp kan ge kreativiteten en annan kvalité och heterogenitet förknippades med mer dynamik och kreativa strategier. Samtliga respondenter i den heterogena gruppen var överens om att arbete i en blandad grupp var en styrka för kreativiteten

Organizational capabilities for managing the offshoring of product development

Large multinationals must continually innovate to produce products and services that meet the needs of a global market. In order to distribute work across multiple sites, they use techniques such as offshoring and outsourcing. This requires them to address organizational and cultural aspects to coordinate distributed product development activities.  While these techniques have received great interest in business as well as research in recent years, as the latest trend is to send increasingly complex functions such as research, development and engineering (RD&E) overseas. When offshoring involves high value functions, the transitions occur rapidly, and the associated risks and costs of failing increase. In addition to the hidden costs of offshoring and outsourcing, there is a risk of losing core competences over time or spillovers of critical knowledge to competitors in the new market. Despite the criticality of succeeding with their offshoring efforts, little is known considering of how companies handle the process of distributing work globally, and the capabilities they develop to manage offshoring efficiently. The objective of this thesis is to explore the routines and capabilities that organizations´ need to develop to make offshoring an integral part of the management global RD&E.  Two in-depth case studies are used to develop firm specific theories which can inform both the theory and practice of managing offshoring. Case A provides insight into a client-supplier relationship between the Swedish site of a multinational and its Indian service provider. The current challenges identified through the case study are paired with a retrospective analysis of the evolution of the decade-long relationship, to show how the cross-cultural interface has influenced the evolution of the relationship. With the assistance of a literature review, the findings are explained through the theoretical lenses of national culture, organizational culture and contextual factors. Case B provides insight into offshoring management in terms of a product management transfer from a Swedish site to a research center in China of the same multinational. Besides the insights into the transfer of responsibility for a complex product overseas, the case provides the base of an organizational capabilities framework for managing all stages in the offshoring process (decision, transfer, operations and governance stage). Four key capabilities were found to support the management of offshoring, namely; technological skills, process & tools, relationship management and knowledge management.Effective Outsourcing/Offshoring of Research, Development, and Engineerin

Between outsourcing and Open Innovation : An intercultural case study in the Telecom industry

As the competition is increasing both nationally and globally, the companies are looking for new ways to decrease costs and gain innovation. The latest hot topic is Open innovation (OI), which can be seen as the ultimate limit in terms of accessible expertise, since it makes no difference in valuing an idea in terms of its origin. The trend is that companies are increasingly acknowledging the relevance of external resources, engaging in OI rather than relying exclusively on internal research and development (Chesborough, 2006). There are many types of supplier relations and innovation networks that the companies can take part in, but OI can be seen more as an approach and mindset that should determine how the companies act, whether it’s a question of being more open for ideas from another department, or even towards a competitor company. The companies are often using different types of collaborations and strategy and, potentially, trying to move up “the scale” towards OI.  With this thesis work I propose that there are many different aspects that the companies have to be aware of when moving up the scale from in-house development towards global OI. In reality, not many companies are taking the full advantage of OI, nonetheless knows the perquisites for doing so. OI may be the trend for development of companies, but today the nature of this is complex as companies are using different layers of the supplier and collaboration types in different parts of the organization. The success stories which Chesborough uses to exemplify the concept of OI do not address the grey area, or place on a scale, where many companies are situated in. This study will therefore explore the complexity in managing these collaborations that is not so present in the literature. How do you manage a collaboration that includes supplier relation, partnership and a want for OI at the same time? This means that there has to be a selection on which projects to collaborate with, as well as strategies for collaborating in a more innovative way and the steps that needs to be taken to get there.  In this thesis I am going to use this broad definition of innovation: Innovation is the total set of activities leading to the introduction of something new, resulting in strengthening the defendable competitive advantage of a company. (van der Meer, 1996) My partner company in this study is a global Telecom company (DU Technology) who would like to learn more about this and improve their collaboration with an Indian Service provider (ITC). These companies will be used as a case study to provide an example on how complex the movement towards OI can be, and what it demands from the companies to succeed. As the companies are working in a global context, I will also highlight the importance of an understanding for the cultural differences that affects collaboration and how to manage these when they are not a part of your own company

Super Service Technician Slutrapport

Projektet var ett kortprojekt med syfte att kartlägga och identifiera båda befintliga och nya innovativa tekniker och arbetssätt för ett resurseffektivt underhåll med minimal tidsåtgång. I projektet användes fjärrvärmebranschen och Mälarenergis nya kraftvärmeverk som en fallstudie. Projektets konstellation bestod av Mälarenegi, Sigholm Konsult, ABB Corprate Research och Dynamate IS, SICS Swedish ICT deltog som forskarpart. Projektet började med arbetsstudier på Mälarenergi hos gruppen ELIN, underhållstekniker inom el och instrument. Arbetsstudien bekräftade att mycket tid går åt till icke värdeskapande arbete (t.ex. leta efter dokumentation och platser) och visar även att det finns många konstruktiva förslag som skulle kunna förbättra möjligheterna att effektivisera aktiviteterna som föregår och följer underhållet. Dessutom skulle detta ha stor inverkan på arbetsmiljön för serviceteknikerna. Lågkvalitativ, otillgänglig och motstridig information är en källa till frustration. Förslag som leder till enkla sätt att lämna över, hitta och sprida information kan alltså ur flera perspektiv förbättra effektiviteten inom underhållsarbetet. Arbetsstudien och de uppföljande intervjuerna har utgjort grunden för analys och diskussion kring arbetssätt, problem, behov och eventuella tekniska stöd. Resultatet av analysen visas i bilaga 1. Två mindre demostratorer utvecklades också under projektets gång som inspiration och diskussionsunderlag. Båda demonstratorerna avser stöd för inhämtning av information, med utgångspunkt från ett objekt-id och från en arbetsorder. Mälarenergis nya panna är väl anpassad till digitaliseringen, till exempel är flertalet mätare och instrument utrustade med maskinläsbara objekt-id:n i form av QR-koder. Projektet har därför utvecklat en demonstrator i form av en smartphone-app som läser en QR-kod och visar information från många olika källor om aktuellt objekt. Appen simulerar uppkoppling till en stor mängd system för att hämta information; i realiteten finns information för ett fåtal objekt lagrad i själva appen. För den interaktiva designstudien gjordes en ”pappersdemonstrator” för att diskutera hur man på ett enkelt sätt skulle kunna presentera historisk information över tidigare utfört underhåll. Pappersdemonstratorn utgår ifrån att teknikern har fått en arbetsorder och har behov att reda på vilket arbete som utförts tidigare på det aktuella objektet. Vidare, den 3D-modell som tagits fram under planering och uppförande av block 6 bedömdes vara en möjlig resurs när det gäller att stödja underhållstekniker i att orientera sig i anläggningen och snabbare hitta fram till objekt som ska åtgärdas. Arbetet kring Mätetal arbetspaket har inkluderat intervjuer med fyra personer på olika nivåer i organisationen, och fått ta del av dokumentation kring hur mätetal är upplagda på Mälarenergi. Mälarenergi är i ett skede just nu där tidigare satsningar på mätetal har stagnerat och enheten planerar ett omtag med både omorganisation och införande av nya mätetal och styrning. Framtida forskning kopplat till verksamhetens utmaningar kan vara exempelvis genom användning av Kanban och andra metoder som syftar till att göra arbetslaget mer medvetna om hur flödet av uppgifter ser ut, och som förenklar kommunikation kring vilka som kan tänkas behöva hjälp och vart flaskhalsarna finns. Projektet var ett projekt inom strategiska innovation program Piia, www.sip-piia.se. Programmet PiiA representerar en nationell kraftsamling inom Processindustriell IT och Automation finansierat av VINNOVA tillsammans med Energimyndigheten och Formas.SS

Super Service Technician Slutrapport

Projektet var ett kortprojekt med syfte att kartlägga och identifiera båda befintliga och nya innovativa tekniker och arbetssätt för ett resurseffektivt underhåll med minimal tidsåtgång. I projektet användes fjärrvärmebranschen och Mälarenergis nya kraftvärmeverk som en fallstudie. Projektets konstellation bestod av Mälarenegi, Sigholm Konsult, ABB Corprate Research och Dynamate IS, SICS Swedish ICT deltog som forskarpart. Projektet började med arbetsstudier på Mälarenergi hos gruppen ELIN, underhållstekniker inom el och instrument. Arbetsstudien bekräftade att mycket tid går åt till icke värdeskapande arbete (t.ex. leta efter dokumentation och platser) och visar även att det finns många konstruktiva förslag som skulle kunna förbättra möjligheterna att effektivisera aktiviteterna som föregår och följer underhållet. Dessutom skulle detta ha stor inverkan på arbetsmiljön för serviceteknikerna. Lågkvalitativ, otillgänglig och motstridig information är en källa till frustration. Förslag som leder till enkla sätt att lämna över, hitta och sprida information kan alltså ur flera perspektiv förbättra effektiviteten inom underhållsarbetet. Arbetsstudien och de uppföljande intervjuerna har utgjort grunden för analys och diskussion kring arbetssätt, problem, behov och eventuella tekniska stöd. Resultatet av analysen visas i bilaga 1. Två mindre demostratorer utvecklades också under projektets gång som inspiration och diskussionsunderlag. Båda demonstratorerna avser stöd för inhämtning av information, med utgångspunkt från ett objekt-id och från en arbetsorder. Mälarenergis nya panna är väl anpassad till digitaliseringen, till exempel är flertalet mätare och instrument utrustade med maskinläsbara objekt-id:n i form av QR-koder. Projektet har därför utvecklat en demonstrator i form av en smartphone-app som läser en QR-kod och visar information från många olika källor om aktuellt objekt. Appen simulerar uppkoppling till en stor mängd system för att hämta information; i realiteten finns information för ett fåtal objekt lagrad i själva appen. För den interaktiva designstudien gjordes en ”pappersdemonstrator” för att diskutera hur man på ett enkelt sätt skulle kunna presentera historisk information över tidigare utfört underhåll. Pappersdemonstratorn utgår ifrån att teknikern har fått en arbetsorder och har behov att reda på vilket arbete som utförts tidigare på det aktuella objektet. Vidare, den 3D-modell som tagits fram under planering och uppförande av block 6 bedömdes vara en möjlig resurs när det gäller att stödja underhållstekniker i att orientera sig i anläggningen och snabbare hitta fram till objekt som ska åtgärdas. Arbetet kring Mätetal arbetspaket har inkluderat intervjuer med fyra personer på olika nivåer i organisationen, och fått ta del av dokumentation kring hur mätetal är upplagda på Mälarenergi. Mälarenergi är i ett skede just nu där tidigare satsningar på mätetal har stagnerat och enheten planerar ett omtag med både omorganisation och införande av nya mätetal och styrning. Framtida forskning kopplat till verksamhetens utmaningar kan vara exempelvis genom användning av Kanban och andra metoder som syftar till att göra arbetslaget mer medvetna om hur flödet av uppgifter ser ut, och som förenklar kommunikation kring vilka som kan tänkas behöva hjälp och vart flaskhalsarna finns. Projektet var ett projekt inom strategiska innovation program Piia, www.sip-piia.se. Programmet PiiA representerar en nationell kraftsamling inom Processindustriell IT och Automation finansierat av VINNOVA tillsammans med Energimyndigheten och Formas.SS