Värdefulla värdegrunder? - en studie om värdegrundens betydelse för undersköterskor vid äldreboenden i Lunds Kommun

Through media reports we became aware that several municipalities and organizations used the concept of fundamental values to show the approach to governing. Also through media, we became aware of a report which proposed a statutory national fundamental value for the elderly. We were curious about what was actually meant by the term fundamental values, and the effect it has, and the purpose of the study became to examine the importance of fundamental values in Lunds Kommuns eldercare. To achieve our purpose we interviewed eight auxiliary nurses in various homes for the elderly in Lunds Kommun. We then analysed their responses in relation to previous research and our two selected socio-critical theories. The results of the study showed that the fundamental values were prepared by the management without the auxiliary nurses' involvement. It also showed that the nurses felt that the fundamental values were important and that they claimed they worked in accordance to the fundamental values approach, even if they did not say that they used the concept as a guiding principle in their daily work. We also found that a statutory national fundamental value principle is believed to constitute a guarantee for the elders' welfare. However, we are critical of the latter as there already exists several laws that should be able to guarantee this. Because of the fundamental values diffuse content and poor anchorage; we believe that it exists only as a document without any actual impact of our respective respondent’s practical work

Med Tron Som Vapen : Legitimering av våld och död hos en japansk religiös sekt

This study was performed to investigate how the Japanese sect Aum Shinrikyo was legitimating its violence and killing acts. By analyzing the leader and members of the sect, and applying this information on two theoretical models, this paper tries to give an explanation of both single acts of violence and killing, and two terrorattacks. The result shows that Aum Shinrikyo was able to legitimate violence and killing acts through its ideology. In their opinion, cosmos was a place with several levels and everyone wanted to get as high as possible. Those who were killed by the sect would never be able to get to a higher level by living, since they would do too many bad actions. The murderers also got better karma since they helped the person to a better place. The legitimating of violence and killing acts in Aum Shinrikyo can be explained as a duty that is holy, which agrees with the theorists about religious terrorism

Vägen från utredning till åtgärd : utredningsplaceringar vid särskilda utredningshem

Vägen från utredning till åtgär

Vägen från utredning till åtgärd : utredningsplaceringar vid särskilda utredningshem

Vägen från utredning till åtgär

Att överskrida gränser för barnens bästa : Tidigt och förebyggande arbete i Växjö kommun

Tidiga och förebyggande insatser för barn och föräldrar efterfrågas allt mer idag. Samverkan mellan verksamheter såsom socialtjänst, BVC, förskola och skola lyfts ofta fram som en nödvändighet för att förebygga ohälsa och socialproblematik. Men, kunskap om vilka faktorer som är betydelsefulla för att i samverkan förbättra barns livsvillkor är begränsad. I denna studie analyseras ett samverkansprojekt och vilka faktorer som framstår ha bidragit till eller försvårat det förebyggande arbetet. Det aktuella samverkansprojektet genomfördes i Braås, ett litet samhälle i Växjö kommun, mellan 2013–2015. Studien bygger på dokumentsanalys och intervjuer med de som ansvarade, genomförde eller deltog i projektet. I analysen har teorier om samverkan och begreppet gränsarbete använts. Gränsarbete handlar om hur professionella sätter upp gränser för vilket arbete som tillhör eller inte tillhör den egna professionsarenan. Studien visar att pedagoger i förskolan uppfattade att de fått ökad kompetens och ökad trygghet i att bemöta barn och föräldrar. Likaså har personal upplevt sig tryggare i att kontakta och göra anmälningar till socialtjänsten. Familjer har också av professionella i de olika verksamheterna blivit hänvisade till projektet och fått enskilt stöd. Studien visar också att projektet kunde få en avgörande betydelse för föräldrars livssituation både då som nu. De faktorer som identifierats bidra är att de ansvariga på förvaltningarna hade en gemensam samsyn och tog ett gemensamt ansvar. De projektanställdas förmåga att med barnens bästa för ögonen vara gränsöverskridare – att med stort engagemang skapa relationer och tillit och få tillgång till andras arenor – framstår varit centralt. Att arbetet gjordes i projektform kan också ses ha bidragit då det möjliggjort att existerande gränser kunnat utmanas. Utbildningssatsningar kan ha bidragit till ökad reflektion hos personal och större gemensam förståelse av barns behov. Till de försvårande och hindrande faktorerna hör bristande implementering i berördaverksamheter vilket väckte frågor och ett behov av att försvara gränser. Projektet påverkades också negativt av att personal i projektet och på chefsposter utanför projektet slutade. Personalomsättningens betydelse visar också att projektet var och förblev personberoende. Analysen av samverkansprojektet i Braås visar på vikten av att skapa en verksamhetdomän för tidiga och förebyggande insatser som vilar på flera stöttepelare – någon form av reglerande strukturer, gemensamt ansvar och uppdrag och samverkanskultur i såväl förvaltning som berörda verksamheter. För Växjös del framstår det som att arbetet främst vilat mot den normerande stöttepelaren – att skapa ett moraliskt tryck på verksamheter och personal att genom samverkan arbeta förebyggande. Skapandet av en verksamhetsdomän för tidiga och förebyggande insatser framstår därmed vara en fortsatt utmaning för Växjö kommun. För utvecklingen av en sådan domän finns flera lärdomar från Braåsprojektet – en samsyn från involverade förvaltningar som skapar ett gränsland för förebyggande arbete, att detta gränsland har autonomi i relation till andra verksamheter, lokal tillgänglighet och personal med förmåga att skapa relation och tillit. Fortsatt arbete bör inriktas på omgivande strukturer som skapar tillhörighet och långsiktighet i arbetet. Vår analys visar också påbehov av bättre villkor för samverkan och förebyggande arbete, något vi trorkan gynnas av följande: 1. Ett lagstiftat gemensamt socialt uppdrag att förebygga ojämlika villkor för verksamheter som kommer i kontakt med barn. Ett sådant uppdrag bör innefatta att verksamheten ska (1) vara väl förtrogen med barnslevnadsförhållanden,(2) främja jämlikhet i levnadsvillkor och (3)samverka. 2. Ökad kunskap om konsekvenserna för barn och föräldrar av förebyggande arbete. Det är särskilt angeläget att föräldrar och barn får dela med sig av erfarenheter och att studier inriktas på att undersöka vilken betydelse förebyggande arbete och tidiga insatser kan få fördem. 3. Att samverkan och förebyggande arbete ges förutsättningar för att lyckas. Det inbegriper tydlig ledning i alla nivåer, från högsta till lägsta, gemensamma utbildningar för personal i olika verksamheter, lokalt utarbetade samverkansuppdrag, öppna och icke-diskriminerande strukturer bortom myndighetsutövning och uthållighet. Växjö kommun har med sin uthållighet och vilja att förebygga ohälsa och sociala problem för barn goda förutsättningar för att utveckla enverksamhetsdomän för tidiga och förebyggande arbete. Fortsatt arbete bör inriktas på att göra detta uppdrag till ett delat samhällsansvar för professionella i berörda verksamheter