Parental influence on the development of overweight and obesity in children

Övervikt och fetma hos barn är ett allvarligt och växande problem. Det är ett tillstånd som för med sig många olika sjukdomar och i och med att antalet överviktiga barn ökar hastigt kommer det att vara en stor belastning för den framtida hälso- och sjukvården. Prevalensen är särskilt stor i vissa delar av världen och inom vissa grupper i samhället. Föräldrar spelar en väsentlig roll i huruvida barnen lever hälsosamma liv eftersom de bär ansvaret för barnen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka föräldrars påverkan i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och genom en systematisk bearbetning av litteraturen granskades och bearbetades slutligen 19 vetenskapliga artiklar till resultatdelen i studien. Socioekonomiska faktorer, faktorer inom familjen och föräldrars roll var tre teman som utmärkte sig där det under varje rubrik beskrivs hur föräldrar påverkar med att bidra till eller motverka riskfaktorer till en ohälsosam viktstatus hos barn. Föräldrar har ett behov av stöd i form av information och kunskap och hälso- och sjukvården bär ett stort ansvar i att stödja föräldrar, förebygga sjukdom och främja hälsa.  Overweight and obesity in children are serious conditions, with many negative consequences to the health of individuals and the health care system as a whole. The prevalence is particularly great in certain groups of people and the frequency of these conditions is increasing at an alarming rate. Parents, as the primary caregivers, play a vital role in determining whether or not their children lead a healthy lifestyle. The aim of this literature review was to establish the influence that parents have on the development of overweight and obesity in their children. 19 articles were systematically reviewed and the results showed three main areas of influence; socio-economic factors, factors within the family and the role of the parent. In each of these areas, risk factors of developing overweight and obesity in children were identified. In general, parents lack information about these conditions and are in need of support from nurses and other health care professionals, who in turn carry the responsibility to support the parents, promote good health and prevent disease

Health-Related Quality of Life one year after Heart Transplant

Bakgrund: Patienter som är aktuella för hjärttransplantation har en nedsatt livskvalitet vilket förbättras avsevärt vid transplantation men är fortsatt sämre jämfört med den övriga befolkningen. Syfte: Att undersöka hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) hos vuxna personer ett år efter hjärttransplantation. Metod: Patienter som genomgått hjärttransplantation vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg under åren 2010-2013 och som skattat sin hälsorelaterade livskvalitet vid 1-årskontrollen (n=64) inkluderades i studien. EuroQol (EQ-5D) är ett validerat, standardiserat och välanvänt instrument som användes för att mäta självskattad HRQoL där dimensionerna; rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär samt oro/nedstämdhet ingår. För att undersöka hur olika faktorer påverkar patientens HRQoL samlades information om hjärt- och njurfunktion samt arbetsförmåga vid arbets-EKG in. Deskriptiv statistik samt korrelationsanalys med Spearman’s Rho användes för att undersöka eventuella samband. All data analyserades med det statistiska programmet SPSS (IBM Corp. Riverton, NJ, USA version 25). Resultat: Majoriteten (34,4%) av patienterna skattade ett år efter hjärttransplantation att de upplevde en god HRQoL med en självskattad hälsostatus mellan 90-100 på den visuella analoga skalan (VAS) i EQ-5D-3L och ungefär hälften av alla patienter (43,7%) hade inga svårigheter eller problem inom de 5 dimensioner som ingår i EQ-5D-3L. Det mest besvärande symtomet var smärtor och besvär där 43,7% upplevde vissa eller stora svårigheter inom dimensionen. Oro och nedstämdhet (p=0.000) var vanligare hos kvinnor. Patienter som presterat sämre vid arbets-EKG hade även en sämre självskattad HRQoL (p=0.003). Slutsats: HRQoL var relativt god hos patienter 1 år efter hjärttransplantation, däremot upplevde kvinnor mer oro och nedstämdhet. Nedsatt fysisk funktion var associerad med sämre HRQoL. Kunskap om faktorer som påverkar HRQoL efter hjärttransplantation är en förutsättning för att stödja patienten och för att anpassa insatser som kan förbättra HRQoL. Nyckelord: Hälsorelaterad livskvalitet, EQ-5D, hjärttransplantation, organfunktion, arbetsförmåga, kö