Lärande utvärdering i ESF-projektet Kompetens i vård och omsorg, KIVO. Slutrapport.

Projektet ”Kompetens i vård och omsorg”, KIVO är ett Europeiskt socialfondsprojekt (ESF) som genomfördes under tiden 2011-10-01 till 2013-09-30. Projektägare är Landstinget Blekinge och chefen för Blekinge kompetenscentrum är projektägarens ombud. Inom projektet finns samarbetsavtal mellan Landstinget Blekinge, Äldre förvaltningen, Karlskrona kommun och Hälsohuset för alla AB. Den totala projektbudgeten var 8749 920 SEK.1 KIVO är ett tvåårigt projekt som har haft en lång startsträcka. Det innebär att aktiviteterna inom projektet startade på allvar först i november 2012 och genomfördes under 11 månader. En förklaring är att flera inom nuvarande projektledningsgruppen började arbeta med projektet i slutet av år 2012 eller i början av år 2013. I föreliggande slutrapport redogörs för den lärande utvärdering som bedrivits inom KIVO under tiden 2013-01-01 och 2013-09-30. Syftet var att följa projektets arbete mot uppsatta mål. Centralt i den lärande utvärderingen har varit dialogen med projektledarna, projektledningsgruppen och projektägarens representant. Min roll har varit stödjande, men också störande under processen det vill säga ifrågasättande och kritisk. Rapporten är indelad i fem delar. Första delen beskriver bakgrunden till projektet, dess syfte och mål. I den andra delen presenteras metodologiska utgångspunkter för den lärande utvärderingen. Den tredje delen fokuserar på arbetet med hållbart lärande och hållbar jämställdhet. Analys och resultat av den lärande utvärderingen redovisas i del fyra. Slutligen i del fem förs ett framåtsyftande resonemang om vilka hållbara effekter som projektet bidragit med. Förhoppningen är att denna slutrapport kan bidra till reflektion och lärande kring förutsättningar för att ett projekt som KIVO ska uppnå långsiktiga effekter, samtidigt som den lyfter fram den faktiska måluppfyllelsen som projektet har uppnått

Slutrapport följeforskning : Syster Gudruns fullskalelaboratorium i Blekinge för IT i vård och omsorg

Denna slutrapport inleds med en beskrivning av följeforskningeninom projektet Syster Gud-runs fullskalelabi Blekinge för It i vård och omsorg. (SGF). Därefter belyses formalisering av processtöd och hållbart lärande inom SGF, horisontella kriterier, styrgruppen inom SGF, samt projektetsmåluppfyllelse. I rapportens avslutande konklusioner sammanfattas projektets styrkor och svagheter och en diskussion förs om hur kritisk man kan vara som följeforskar

Equality in Every Day Life

Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståesen för jämställdhet inom en kommunal förvaltning utifrån tre teoretiska utgångspunkter; teoretiska perspektiv på organisation, könsperspektiv samt teorier om makt. I fokus står en grupp yrkesverksamma kvinnor och män. Vid genomförandet av den empiriska studien används observationer och kvalitativa intervjuer. När ett könsperspektiv är utgångspunkt vid studier av en organisation framträder könets betydelse på såväl struktur- som individnivå. I resultatet illustrerar en bild av både hinder och möjligheter för en jämställd organisation. De hinder som finns är hierarki, könssegregering, kunskapsbrist, kulturell kod samt språkbruk. Möjligherna utgörs av styrning, kunskap och metoder

Team learning activities : reciprocal learning through the development of a mediating tool for sustainable learning

Purpose – The purpose of this article is to show how a model for sustainable learning has been formed in the meetings between practitioners and researchers. Design/methodology/approach – With the point of departure in an interactive research approach, the authors have worked with learning and common knowledge development. Empirical data were collected from nine learning seminars, which were carried out within the framework of an EU project. Findings – It is shown by means of empirical examples from an ongoing EU project how the pedagogic method of learning seminars came to be a mediating tool for reciprocal learning between researchers, project leaders and project participants. Originality/value – The learning seminars constituted an important part of a reflexive learning process where the learning consists of both practicable and theoretically anchored knowledge. Together with the project participants, the authors developed a model for sustainable learning. This model consists of a reflection model, which rests on four fundamental conditions; pedagogic leadership, the learning group, problem areas/situation and time aspects. This article fills a significant knowledge gap in terms of the development of learning within organizations

Equality in Every Day Life

Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståesen för jämställdhet inom en kommunal förvaltning utifrån tre teoretiska utgångspunkter; teoretiska perspektiv på organisation, könsperspektiv samt teorier om makt. I fokus står en grupp yrkesverksamma kvinnor och män. Vid genomförandet av den empiriska studien används observationer och kvalitativa intervjuer. När ett könsperspektiv är utgångspunkt vid studier av en organisation framträder könets betydelse på såväl struktur- som individnivå. I resultatet illustrerar en bild av både hinder och möjligheter för en jämställd organisation. De hinder som finns är hierarki, könssegregering, kunskapsbrist, kulturell kod samt språkbruk. Möjligherna utgörs av styrning, kunskap och metoder

Kartläggning av chefers vardag i Karlskrona kommuns samlade verksamheter

Bakgrund: En generell bild som ges av flera förvaltningar inom Karlskrona kommun är att arbetssituationen för många chefer, särskilt på mellannivå, är ohållbar. Denna bild har förstärkts av organisationens medarbetarundersökning 2013, men också av den genomgång av ledningsstrukturen vid Barn- och ungdomsförvaltningen, som utfördes 2014 av Ernst & Young Q1. Mot denna bakgrund har en kartläggning av kommunens samlade verksamheter initierats. Enligt projektplanen förväntas denna resultera i en tydlig beskrivning av innehållet i chefers vardag avseende ”arbetsuppgifter, beslutsunderlag och glädjeämnen samt ett förslag på åtgärder för att uppnå ett önskat läge avseende hållbara beslut, god arbetsmiljö, upplev arbetsglädje och hållbart ledarskap”

Försvarsbeslut 2004 - Försvarsbeslutsprocessen sett ur ett kommunalpolitiskt perspektiv

Inom det svenska försvaret pågår en av de största militära reformer som Sverige genomfört i modern tid. Från att ha varit ett invasionsförsvar ändras nu inriktningen mot ett rörligt, flexibelt insatsförsvar, som både kan försvara Sverige och medverka vid internationella insatser. I december 2004 fattade riksdagen ett beslut om Försvarsmaktens struktur under tiden 2005-2007. För Karlskronas del var beslutet av yttersta vikt, då det ger anvisningar om vilken verksamhet som skall bedrivas vid Sydkustens marinbas i Karlskrona. Syftet med föreliggande studie är att fördjupa förståelsen för den påverkansprocess som ledde fram till försvarsbeslutet 2004 sett ur ett kommunalpolitiskt perspektiv. Studien omfattar tiden från det att överbefälhavare Håkan Syrén lämnade sitt underlag inför kommande försvarsbeslut till dess att riksdagen fattade beslut. De frågor som studien söker svar på är: • Vilka hegemoniska diskurser respektive motdiskurser finns från det att överbefälhavaren lämnade sitt underlag i februari 2004 till dess att propositionen röstades igenom i riksdagen 15 december 2004? • Hur uttrycks den politiska påverkansprocessen på lokal nivå? Avsikten är inte att utvärdera vare sig aktörer eller resultatet av försvarsbeslutet utan att skapa förståelse för försvarsbeslutsprocessen. I fokus står den påverkansprocess som lokala aktörer är en del av med målsättning att bibehålla Sydkustens marinbas. Studien kan därmed sägas sluta där en egentligen utvärdering skulle ha börjat. Den del av försvarsbeslutsprocessen som berör Flygflottiljen i Kallinge inkluderas inte i denna studie

”Mätningen visade att barnet mådde sämre efter insatsen”

I föreliggande artikel är syftet att fördjupa förståelsen för de utmaningar och möjligheter som implementering av systematisk uppföljning kan medföra inom socialt arbete. Systematisk uppföljning är ett exempel på statlig kunskapsstyrning som senare årtionde succesivt införts och präglat socialt arbete. Empiriska materialet är hämtat från ett nationellt utvecklings- och forskningsprojekt som genomfördes under 2014 – 2016 i Sverige, där syftet var att stödja implementeringen av systematisk uppföljning av insatser riktade till barn som anhöriga. Metodologiskt tillämpas den skandinaviska modellen för deltagarbaserad aktionsforskning. Resultatet visar att arbetet präglades av osäkerhet och att det förekom två parallella system för uppföljning, ett formellt och ett informellt. Uppföljningssystemen styrdes utifrån olika konkurrerande institutionella logiker. Implementeringen främjades genom att synliggöra  båda uppföljningssystemen och hantera logikkonflikten.

Maktutövning ur ett organisations- och genusperspektiv

Inom svensk hälso- och sjukvård är 82% av samtliga landstingsanställda kvinnor. Majoriteten av dessa kvinnor återfinns i organisationsstrukturens mellanskikt eller bas. I denna avhandling problematiseras den process inom vilken maktutövning sker i vardagliga möten mellan kvinnor och män inom tre somatiska vårdavdelningar. Resultatet visar att den genusrelaterade maktutövning som utspelades mellan kvinnor och män vilade på två fundament. Det första var att organisationsstrukturen gav ett fåtal män i hierarkins topp möjlighet att utöva makt gentemot kvinnorna i hierarkins mellanskikt eller bas. En viktig konklusion är att studiens kvinnor missgynnades av att befinna sig i en hierarkisk organisation. Det andra fundamentet var att kvinnornas utsatthet för makt baserades på det faktum att de var kvinnor. Studiens män tillämpade olika strategier för att markera sin position gentemot kvinnorna. Maktutövningen hade flera olika uttrycksformer, där en var att skuldbelägga kvinnorna. Andra maktformer handlade om att inte bekräfta kvinnorna som individer eller att nedvärdera dem. Det manliga maktutövandet yttrade sig också i en ovilja att förstå kvinnornas synpunkter och frågor, men även i att männen i hierarkins topp utövade makt genom att kontrollera informationsflödet och därmed bestämma vilken information som skulle spridas ner i hierarkin. För att hantera den maktutövning som studiens kvinnor utsattes för tillgrep de olika former av motmaktstrategier. Exempel på sådana strategier var kvinnlighet, moderlighet, intimitet och humor. Strategierna gav kvinnorna vissa möjligheter att påverka inom ramen för de normer som fanns inom organisationskulturen. Motmaktstrategierna konfirmerade samtidigt genusordningen inom organisationen. Ett fåtal av studiens kvinnor utövade makt. Dessa kvinnor hade kunskap om vilka maktstrategier de kunde utnyttja och använde dem i interaktionen med männen. Utrymmesskapande är ett exempel på en maktstrategi som kvinnorna tillämpade. Tekniken innebar att kvinnan förberedde sig inför möten och effekten blev att hon i vissa frågor kunde påverka och bli mera synlig inom organisationen. Stödet från andra kvinnor var i några fall en förutsättning för denna maktstrategi. Manipulation var ytterligare ett sätt för kvinnorna att utöva makt och de nådde då sina mål genom att använda olika knep. Kunskap om genus skapar förutsättningar för kvinnor och män att bli medvetna om genus betydelse för den egna situationen i organisationen samt om maktinnehållet i genusrelationen. Kunskap kan också leda till insikter om att genus och organisation i vardagspraxis ömsesidigt påverkar varandra och att maktutövning är ett resultat av dessa samverkande krafter.The primary aim of the present thesis is to increase understandig of the relationship between organisational structure, gender and power. Understanding of this relationship requires a closeness to the individual being studied as well to the content and consequences of that individuals actions. The empirical object of study is a group of professional women at a somatic clinic. The problem investigated is based on a theoretical perspective on organisations; feminist theories and power theories. Our starting point was that these women should be seen as subjects who actively shape their own daily living situation, experience and actions. We thus felt it appropriate to choose a qualitative method. Data was collected by means of observation and qualitative interviews. The results show that the first foundation of gender-related domination at the clinic was hierarchial and bureaucratic and was characterised by a clear power symmetry and division of labour. The second foundation of gender-related domination resulted in the organisational structure of the clinic allowing a few men at the top of the hierarchy to exercise power over the women in the middle and lower levels. An important conclusion is that the women studied were clearly at a disadvantage in a hierarchial organisation. The difference in influence between men and women in the study was further reinforced by the fact that the various professional categories belonged to different sub-cultures. The unisexual sub-cultures when combined with the doctors normative sub-culture further increased the opportunities for the men studied to dominate the women, thereby reinforcing the impression that the organisation was based om male norms and the logic of segregation. Male domination can also be understood from an individual perspective. The men studied adopted different strategies as a means of accentuating their position in relation to the women. The study comprised a few women who used specific domination tactics. They possessed knowledge of the different power techniques open to them, and they used these in their relations with men. Knowledge of the two foundations mentioned stimulates the desire to initiate changes. One element of significance in such changes is the re-forming of structural conditions. It is important to bring about changes at individual level. Men and womens consciousness of, and knowledge about, gender-related domination must be the focus of attention