Impact of COVID-19 on cardiovascular testing in the United States versus the rest of the world

Objectives: This study sought to quantify and compare the decline in volumes of cardiovascular procedures between the United States and non-US institutions during the early phase of the coronavirus disease-2019 (COVID-19) pandemic. Background: The COVID-19 pandemic has disrupted the care of many non-COVID-19 illnesses. Reductions in diagnostic cardiovascular testing around the world have led to concerns over the implications of reduced testing for cardiovascular disease (CVD) morbidity and mortality. Methods: Data were submitted to the INCAPS-COVID (International Atomic Energy Agency Non-Invasive Cardiology Protocols Study of COVID-19), a multinational registry comprising 909 institutions in 108 countries (including 155 facilities in 40 U.S. states), assessing the impact of the COVID-19 pandemic on volumes of diagnostic cardiovascular procedures. Data were obtained for April 2020 and compared with volumes of baseline procedures from March 2019. We compared laboratory characteristics, practices, and procedure volumes between U.S. and non-U.S. facilities and between U.S. geographic regions and identified factors associated with volume reduction in the United States. Results: Reductions in the volumes of procedures in the United States were similar to those in non-U.S. facilities (68% vs. 63%, respectively; p = 0.237), although U.S. facilities reported greater reductions in invasive coronary angiography (69% vs. 53%, respectively; p < 0.001). Significantly more U.S. facilities reported increased use of telehealth and patient screening measures than non-U.S. facilities, such as temperature checks, symptom screenings, and COVID-19 testing. Reductions in volumes of procedures differed between U.S. regions, with larger declines observed in the Northeast (76%) and Midwest (74%) than in the South (62%) and West (44%). Prevalence of COVID-19, staff redeployments, outpatient centers, and urban centers were associated with greater reductions in volume in U.S. facilities in a multivariable analysis. Conclusions: We observed marked reductions in U.S. cardiovascular testing in the early phase of the pandemic and significant variability between U.S. regions. The association between reductions of volumes and COVID-19 prevalence in the United States highlighted the need for proactive efforts to maintain access to cardiovascular testing in areas most affected by outbreaks of COVID-19 infection

Vilja, kunna, förstå : om implementering av systematisk dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten

The aim of this study is to analyse conditions that either promote or hamper the implementation of methods for systematic documentation, follow-up and evaluation in social-work services with individuals and families. The theoretical framework consists of organization theories. Human Service Organizations (HSO) theory is complemented with concepts from the new institutionalism, domain theory, implementation theory, and theory about interventions. A concrete case, a project has been studied. The purpose of project was to implement methods for systematic documentation in public social services. With the notation “integrated” is meant that the methods should be built in and adjusted to the social-work practice. The methods were ASI (Addiction Severity Index) and IUS (a locally based model for integrated evaluation by inspiration from Göran Sandell). Data has been captured in a pretest/ posttest design (Marlow 2000). This means that “state of things” has been described before the intervention and after. The methods used were surveys and interviews (individual and group). The process has been documented through research notes proceeding records, protocols and some diaries written by social workers. Four municipalities from the middle of Sweden took part with five working groups. Two groups contained social workers acting with children and families and three groups were working with drug abusers. The population consisted of the social workers, the managers responsible for the individual and family entities, the politicians and the clients who were affected during the time of the project. The implementation of ASI and IUS has not occurred in the extent that was stated in the intervention theory. This means that ASI and IUS were not used in all new cases that occurred during the time of the project. The interviews supposed to be done in the beginning of the clients contact with the agency tended to be done more often than the follow-up interviews. After the project ended, three of five working groups decided to continue to use ASI (one group) and IUS (two groups). The overall impression is that the respondents comprehend, they have the willingness but they do not have the capability of using ASI and IUS. The organization does not seem to have the capacity of imposing requirements and giving resources. The outcomes do not seem to be the most important issue for the social services. These conditions are discussed in the study by means of the theoretical concepts. In the end, there is an effort to adjust the implementation theory to human service organizations

Vilja, kunna, förstå : om implementering av systematisk dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten

The aim of this study is to analyse conditions that either promote or hamper the implementation of methods for systematic documentation, follow-up and evaluation in social-work services with individuals and families. The theoretical framework consists of organization theories. Human Service Organizations (HSO) theory is complemented with concepts from the new institutionalism, domain theory, implementation theory, and theory about interventions. A concrete case, a project has been studied. The purpose of project was to implement methods for systematic documentation in public social services. With the notation “integrated” is meant that the methods should be built in and adjusted to the social-work practice. The methods were ASI (Addiction Severity Index) and IUS (a locally based model for integrated evaluation by inspiration from Göran Sandell). Data has been captured in a pretest/ posttest design (Marlow 2000). This means that “state of things” has been described before the intervention and after. The methods used were surveys and interviews (individual and group). The process has been documented through research notes proceeding records, protocols and some diaries written by social workers. Four municipalities from the middle of Sweden took part with five working groups. Two groups contained social workers acting with children and families and three groups were working with drug abusers. The population consisted of the social workers, the managers responsible for the individual and family entities, the politicians and the clients who were affected during the time of the project. The implementation of ASI and IUS has not occurred in the extent that was stated in the intervention theory. This means that ASI and IUS were not used in all new cases that occurred during the time of the project. The interviews supposed to be done in the beginning of the clients contact with the agency tended to be done more often than the follow-up interviews. After the project ended, three of five working groups decided to continue to use ASI (one group) and IUS (two groups). The overall impression is that the respondents comprehend, they have the willingness but they do not have the capability of using ASI and IUS. The organization does not seem to have the capacity of imposing requirements and giving resources. The outcomes do not seem to be the most important issue for the social services. These conditions are discussed in the study by means of the theoretical concepts. In the end, there is an effort to adjust the implementation theory to human service organizations

Stuprör, hängrännor och rännkrokar : Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013–2014

Sammanfattning Socialstyrelsen har initierat ett utvecklingsarbete i fem kommuner i syfte att samordna stödet till barn under 18 år och föräldrar i familjer där föräldrar har problem med riskbruk/missbruk. Arbetet skulle särskilt stärka helhetssynen och samverkan mellan enheter i kommunen som har ansvar för barn, ungdom och familj respektive missbruk och beroende. Med helhetssyn avses här att se barns och vuxnas individuella behov, men även som familj, när det gäller socialtjänstens arbete med att upptäcka missbruk bland föräldrar, utreda, ge insatser och följa upp. Utvärderingen, som om avser tiden november 2012 till september 2014., avser såväl själva utvecklingsarbetet (processen) som dess resultat. Det kan med utvärderingstermer benämnas programteoriutvärdering och som genererat tre övergripande frågeställningar: Har kommunerna genomfört vad de föresatt sig göra? Har de uppnått de mål som de satt upp? Vilka förhållanden hindrar alternativt befrämjar ett familjeperspektiv i socialtjänstens arbete med barn och vuxna? För analys och tolkning av resultaten har implementeringsteori och teorier kring organisation och samverkan använts. Två år är en kort tid för att ett utvecklingsarbete av den här omfattningen ska ge några synbara avtryck i verksamheterna och framförallt innebära något för brukarna/ klienterna. I två kommuner har arbetet fått ett sådant genomslag att även klienterna kunnat tillfrågas om upplevelsen av samordningen samt om och hur arbetet inneburit någon förändring för dem. I en kommun har arbetet inte gett några större avtryck vare sig i organisationen eller för klienterna. I två kommuner har det inneburit viss utveckling av samarbete och samordning på professions- och verksamhetsnivå. Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. Målsättningen att pröva de samordnande insatserna i större skala har omsatts i en av de deltagande kommunerna. Det kan konstateras att de i teorin beskrivna hindren även förekommer i detta projekt. Det gäller exempelvis brister i kommuniceringen, hur samordnandet och uppföljningen med familjen faktiskt ska gå till, hög personalomsättning, hög arbetsbelastning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Framgångsfaktorer har varit fungerande arbetsledarskap och förankring på flera nivåer. Ledare som tar aktiv del och lyssnar och lär. Att det finns mottagningsfunktioner på bägge enheterna inom respektive kommun banar vägen för samverkan när det gäller upptäckt och utredning. Att testa en samordningsmodell i några pilotärenden förefaller vara ett bra sätt att förbereda sig innan implementering sker i större skala. Att utbyta erfarenheter med andra kommuner har visat sig verkningsfullt. Det finns flera exempel på hur kommunerna av lärt varandra och även använt varandra i utvecklingsarbetet. Optimistiska, erfarna och uthålliga projektmedarbetare med tydliga mandat som leder implementeringen är en framgångsfaktor, liksom att utgå från faktiska behov av förändringar i organisationen. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder och vuxenutredningen likaså, därför att den vuxne inte är motiverad att göra något åt sitt missbruk. Själva arbetets organiserande gör att det finns flera ärenden i en familj som inte synkroniseras. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den vedertagna metaforen stuprör. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver detta införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor.

Föräldrar med missbruksproblem – möten mellan barnens och föräldrarnas perspektiv

Intervjuer har genomförts med barn och deras föräldrar med missbruksproblem. Syftet är att få fördjupad kunskap om hur barnens och den missbrukande förälderns respektive perspektiv förhåller sig till varandra. Genomgående framgår att likheter och skillnader mellan föräldrars och barns perspektiv varierar mellan familjerna, men samtidigt finns vissa tendenser. Barnen berättar om mer avvikande beteenden under berusningen och om mer allvarliga följder som överdoser, suicidförsök, övergivenhet, våld och hot m.m. Vidare framstår barnens aktörskap mer i deras berättelser än i föräldrarnas. Kanske behöver det gå en tid efter att missbruket upphört innan en förälder kan se konsekvenserna av sitt missbruk för barnen

Föräldrar med missbruksproblem : möten mellan barns och föräldrars perspektiv

Intervjuer har genomförts med barn och deras föräldrar med missbruksproblem. Syftet är att få fördjupad kunskap om hur barnens och den missbrukande förälderns respektive perspektiv förhåller sig till varandra. Genomgående framgår att likheter och skillnader mellan föräldrars och barns perspektiv varierar mellan familjerna, men samtidigt finns vissa tendenser. Barnen berättar om mer avvikande beteenden under berusningen och om mer allvarliga följder som överdoser, suicidförsök, övergivenhet, våld och hot m.m. Vidare framstår barnens aktörskap mer i deras berättelser än i föräldrarnas. Kanske behöver det gå en tid efter att missbruket upphört innan en förälder kan se konsekvenserna av sitt missbruk för barnen. Barnpositionen ger ett annat perspektiv och barnen har inte samma anledning att förminska missbrukets negativa påverkan.Parents with substance abuse problems and their children were interviewed, aiming at in-depth knowledge of how perspectives of children and their parents relate to one another. Family patterns of similarities and differences between parents’ and children’s perspectives vary, but there are also certain tendencies. Children describe more deviant behavior of their parent during intoxication and more serious consequences such as overdoses, suicide attempts, abandonment, violence and threats, etc. Children's agency is also more visible in the children’s interview. Maybe more time has to pass after the abuse has stopped before parents can see the consequences of their addiction for the children. The child’s position provides a different perspective and children do not have the same reason to reduce negative impact of the abuse.Barn i missbruksmilj

Barndom och föräldraskap i missbrukets skugga : Barn, ungdomar och föräldrar berättar om vardagsliv och behov av stöd när föräldern har missbruksproblem

Barn i missbruksmiljöe

Barns upplevelser när föräldrars missbruk upphört : "Alltså det är svårt att må bra igen"

Artikeln bygger på intervjuer med 15 barn till föräldrar med  missbruksproblem.  Syfte: Att bidra till fördjupad förståelse av barns situation, när en förälders missbruk upphört. Metod: En explorativ intervjustudie med barndomssociologi och symbolisk interaktionism som teoriram. Resultat: Att missbruket upphört ger barn utrymme att känna efter hur de mår, att reflektera över missbrukets påverkan på deras hälsa och personlighet och att försöka förändra sig och sitt liv. Deras behov av bearbetning kan kvarstå lång tid. Det kan ta tid och vara svårt att bygga upp relationen till föräldern. Barn kan känna omsorgsansvar men också misstro och oro för återfall. Tonåringen kan dock se en möjlighet att gå vidare med sitt eget liv. Om missbruket bara upphör för en av två föräldrar med missbruksproblem  är barn fortfarande berörda av missbruk. Konklusion: Barns behov av bearbetning i relation till föräldrarna kan både ta och kvarstå lång tid oavsett om barnet bor med föräldern eller inte.  Barnen kan både behöva hjälp för egen del och i relation till föräldern. Det ska vara påbjudet att professionella arbetar med ett familjeperspektiv, oavsett organisatoriska uppdelningar och oavsett om förälder och barn bor ihop eller ej. Det kräver strukturer, rutiner och resurser för samverkan över organisatoriska gränser.This article is based on interviews with fifteen children, whose parents have addiction problems. Purpose: To contribute to in-depth understanding of children’s situation when parents have ceased abusing drugs or alcohol. Method: An explorative interview study with childhood sociology and symbolic interactionism as theoretical framework. Outcome: The end of the abuse gives children space to feel how they feel, to reflect on the impact of the addiction on their health and personality, and to try changing themselves and their lives. Their need for processing may last for a long time. It can take time and be difficult to build up the relationship with the parent. Children can still feel care responsibility but also distrust and worry about relapses. However, teenagers can see opportunities to move on with their own life. If the abuse ends only for one of two parents with addiction problems, children are still affected by addiction. Conclusion: Children's need for processing in relation to the parents can both be time consuming and last for a long period of time, regardless of if the child lives with the parent or not. Children may need help for their own part but also in relation to the parent. Professionals should be encouraged to work with a family perspective, regardless of organizational divisions and if parents and children live together or not. This requires structures, procedures and resources for collaboration across organizational boundaries.Barn i missbruksmilj

Barndom och föräldraskap i missbrukets skugga : Barn, ungdomar och föräldrar berättar om vardagsliv och behov av stöd när föräldern har missbruksproblem

Barn i missbruksmiljöe