Decreased admissions and hospital costs with a neutral effect on mortality following lowering of the troponin T cutoff point to the 99th percentile

Background: The implementation of high-sensitivity cardiac troponin T (hs-cTnT) assays and a cutoff based on the 99th cTnT percentile in the evaluation of patients with suspected acute coronary syndrome has not been uniform due to uncertain effects on health benefits and utilization of limited resources. Methods: Clinical and laboratory data from patients with chest pain or dyspnea at the emergency de¬partment (ED) were evaluated before (n = 20516) and after (n = 18485) the lowering of the hs-cTnT cutoff point from 40 ng/L to the 99th hs-cTnT percentile of 14 ng/L in February 2012. Myocardial infarction (MI) was diagnosed at the discretion of the attending clinicians responsible for the patient. Results: Following lowering of the hs-cTnT cutoff point fewer ED patients with chest pain or dyspnea as the principal complaint were analyzed with an hs-cTnT sample (81% vs. 72%, p < 0.001). Overall 30-day mortality was unaffected but increased among patients not analyzed with an hs-cTnT sample (5.3% vs. 7.6%, p < 0.001). The MI frequency was unchanged (4.0% vs. 3.9%, p = 0.72) whereas admission rates decreased (51% vs. 45%, p < 0.001) as well as hospital costs. Coronary angiographies were used more frequently (2.8% vs. 3.3%, p = 0.004) but with no corresponding change in coronary interventions. Conclusions: At the participating hospital, lowering of the hs-cTnT cutoff point to the 99th percentile decreased admissions and hospital costs but did not result in any apparent prognostic or treatment benefits for the patients

LONG-TERM FOLLOW-UP AFTER THIRD VENTRICLE COLLOID CYST SURGERY: A COMPARISON OF OPEN AND ENDOSCOPIC SURGICAL TECHNIQUES

Kolloidcystor är sällsynta, godartade blåsor i hjärnan med en typisk lokalisation i tredje ventrikeln. De utgör under en procent av alla hjärntumörer, men är i egentlig mening inga äkta tumörer, utan snarare blåsor med geleartat innehåll av varierande konsistens. Tillståndet är i sig ofarligt, men kan snabbt bli livshotande om cystorna växer till en tillräcklig storlek och täpper till cirkulationen av vätska i hjärnans hålrum. Behandlingen utgörs i första hand av kirurgi, som syftar till att avlägsna blåsmassan eller dränera hjärnvätska. De två vanligaste ingreppen är den så kallade öppna mikrokirurgiska tekniken där man gör en större öppning i skallen för att med mikroskop operera, eller den endoskopiska tekniken där man genom ett mindre borrhål för ner ett titthålsinstrument genom skallbenet och opererar bort blåsan. Den förstnämnda tekniken är ett större ingrepp och i teorin kan den endoskopiska tekniken vara mindre riskfylld på kort sikt på grund av att det blir mindre skada på skallben och omkringliggande hjärnmassa, något andra studier också pekat på. De har även hittat skillnader i vårdtider, vilket ofta visat sig vara lägre hos endoskopiskt opererade. Till vår kännedom finns det i nuläget inga studier som tittar på långtidsresultat avseende livskvalitet och minnesförmåga. Denna studie syftade till att se om skillnader i dessa operativa tekniker finns med avseende på postoperativ vårdtid och långtidsresultat av minnesfunktion med hjälp av minnestester och livskvalitet via enkäter. Femtioen patienter opererades för kolloidcystor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset mellan 1998-2017. Alla journaler granskades för att hämta data om hjärnavbildningar med röntgen eller magnetkamera och siffror för postoperativa vårdtider. Av dessa hade fyra avlidit, och 25 deltog inte i kliniska intervjuer av olika skäl, vilket resulterade i 22 patienter som deltog i intervjuerna; 7 i den endoskopiska gruppen respektive 15 i den öppna mikrokirurgiska. Vi fann att den endoskopiskt opererade gruppen hade lägre vårdtider jämfört med den öppet opererade, med 3 dagars skillnad i median. Ingen skillnad fanns mellan grupperna vid minnestestning, men den endoskopiska gruppen upplevde subjektivt mer minnesproblem och något högre depressivitet enligt enkätsvaren. Med tanke på studiens låga antal deltagare och den begränsade studiedesignen krävs det fler studier i framtiden för att dra en grundade slutsatser.Background and objectives Colloid cysts are rare benign intracranial tumours. Although not a true neoplasia, a growing cyst may lead to obstruction of cerebrospinal fluid circulation. Treatment is surgical, with the two most common options being excision of the lesion either by an open microsurgical technique, or by endoscopy. Because of the typical location of cysts near neural pathways of the limbic system, intra-operative damage can lead to memory impairment. This study aimed to 1) see if the endoscopic technique leads to reduced post-operative stay lengths as indicated by previous studies, and 2) investigate if there are any differences in long-term results with regards to memory function and quality of life. Method Fifty-one (n = 51) patients were treated surgically for colloid cysts between 1998 to 2017 (34 with open microsurgery, 17 with endoscopy). Journals were assessed to gather data about post-operative stay lengths. Twenty-two patients agreed to participate in clinical interviews with neuropsychological testing. Results Median follow up time was 7.6 years. The endoscopy cohort had a shorter median stay length of 3 days, compared to a median of 6 days in the open cohort (p < 0.05). A lower quality of life in terms of depressive mood and subjective memory function was found in the endoscopy cohort compared to the open cohort (p < 0.05 for both variables), however in the neuropsychological tests, no differences in memory were found. Conclusion This study suggests that hospital stay lengths are shorter in patients treated using the endoscopic method, which is in line with findings from previous studies. Subjective memory function and depressive scores were worse in this cohort, however objective neuropsychological tests did not support this perceived difference. Further and more elaborate, larger studies are warranted in the future