Integration genom odling

Under åren 20015 – 2018 sökte ca 163 000 individer asyl i Sverige. Att integrera dessa i samhället är en stor utmaning. De behöver känna trygghet och tillhörighet i samhället genom olika integrationsaktiviteter. Samtidigt kan de bidra med kompetens och kunskap om de lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. I ett projekt finansierat av Familjen Kamprads stiftelse har möjligheterna att använda odling som ett integrationsverktyg studerats. Slutsatsen är att odlingsprojekt kan användas för att skapa trygghet, bygga sociala nätverk samt utveckla färdigheter i svenska språket

Individbaserad trygghetsskapande och språkutveckling genom odling – en fallstudie om arbetslösa utlandsföddas väg i samhället

Sverige har under senare år tagit emot flera hundra tusen assylsökande. Att integrera dessa i samhället är en stor utmaning. De behöver känna trygghet och tillhörighet i samhället genom olika integrationsaktiviteter. Samtidigt kan de bidra med kompetens och kunskap om de lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Etablering på arbetsmarknaden är av stor betydelse för att förebygga utanförskap och arbetslöshet samt öka trygghet och tillhörighet hos utlandsfödda personer. Dock är integrations- och etableringsprocesser kantade av hinder och barriärer som är relaterade till bland annat språkkunskaper, ålder, utbildning och kulturen. Projektet övergripande syfte var att använda odling som ett verktyg för att öka möjligheten för utlandsfödda personer att integrera i samhället och bygga upp trygghet samt språk- och kommunikationsförmåga. Odling förespråker för matproduktion och konsumtion, utveckling av sociala nätverk, utveckling och förstärkning av språk och kommunikationsförmåga samt för hälsa och välmående. Deltagare i studien rekryterades via företaget Xenofilia i Malmö och dess projekt ”Växtplats Rosengård”, som stödjer utlandsfödda som står långt ifrån arbetsmarknad att närmas sig arbetsmarknaden i genom bland annat odlingsaktiviteter. Genom Växtplats Rosengårds odlingsspår rekryterades tre grupper med åtta deltagare i varje grupp vid tre olika tillfällen under 2018. Deltagarna i varje grupp deltog i intervjuer kring trygghet och platsanknytning, språkundervisning samt i studiebesök till olika odlingsföretag och till SLU Alnarp. Projektet omfattade också undersökningar kring utveckling av produktionsunderlag av nya grödor som ingår i utlandsföddas matkultur. Studier i projektet identifierade plats och kontext, scenariobaserat lärande, läran om odling av svenska grödor och egna grödor från hemlandet som trygghetsskapande faktorer och grundläggande förutsättningar för att kunna känna trygghet, engagemang i arbetet, öppenhet att ta in nya saker och för att skapa nya kontakter. Att känna tillhörighet till en plats med hjälp av platsanknytning och kontext såsom odling skapar trygghet genom upplevelse av tillhörighet och att lyckas och utvecklas. Scenariobaserad svenskundervisning kan hjälpa utlandsfödda att utveckla sin kommunikativa förmåga genom att delta i klassrumsinteraktioner baserade på scenarier, dialoger, och interaktiv pedagogik. Studiebesöken vidgar utöver kunskapen om odling och odlingsteknik, också den geografiska horisonten i Sverige och känslan att komma utanför hemkommunen. Tillgång till grönsaker bekanta från hemlandets matkultur på den svenska marknaden gynnar också trygghet hos utlandsfödda svenskar, grossister och konsumenter

Invisible voices : Understanding the Sociocultural Influences onAdult Migrants’ Second Language Learning andCommunicative Interaction

Abstract This dissertation is a qualitative study exploring the sociocultural influences on adult migrants’ second language learning and the communicative interaction through which they use the language. Guided by a theoretical perspective based on the concepts of life-world, habitus, social capital, symbolic honor, game, and the idea of the interrelatedness of learning and using a second language, this study aims to understand how migrants’ everyday life context, attachments to the home country, and ethnic affiliations affect the motivation for and attitude towards learning and using Swedish as a second language. Furthermore, the study explores in what way the context within which the language is taught and learned might affect the language development of adult migrants. The research questions of the study focus on both the institutional context, that is to say, what happened in a particular classroom where the study observations took place, and a migrant perspective based on the participants’ experiences of living in Sweden, learning the language and using it. Semi-structured interviews, informal conversational interviews, and classroom observations have been used as strategies to obtain qualitative data. The findings suggest that most of the participants experience feelings of non-belonging and otherness both in the classroom context and outside the classroom when they use the language. These feelings of non-belonging make the ties to other ethnic establishments stronger and lead to isolation from the majority society. The feelings of otherness, per se, are not only related to a pedagogical context that advocates monoculturalism but are also rooted in the migrants' life-world, embedded in dreams of going back to the home country, while forging a constant relation to ethnic networks, and in the practice of not using the Swedish language as frequently in the everyday life context as would be needed for their language development. Keywords: Adult migrants, second language learning, communicative interaction, sociocultural context, life-world, habitus, symbolic capital, social capita

Invisible voices : understanding the sociocultural influences on adult migrantsʼ second language learning and communicative interaction

This dissertation is a qualitative study exploring the sociocultural influences on adult migrants’ second language learning and the communicative interaction through which they use the language. Guided by a theoretical perspective based on the concepts of life-world, habitus, social capital, symbolic honor, game, and the idea of the interrelatedness of learning and using a second language, this study aims to understand how migrants’ everyday life context, attachments to the home country, and ethnic affiliations affect the motivation for and attitude towards learning and using Swedish as a second language. Furthermore, the study explores in what way the context within which the language is taught and learned might affect the language development of adult migrants. The research questions of the study focus on both the institutional context, that is to say, what happened in a particular classroom where the study observations took place, and a migrant perspective based on the participants’ experiences of living in Sweden, learning the language and using it. Semi-structured interviews, informal conversational interviews, and classroom observations have been used as strategies to obtain qualitative data. The findings suggest that most of the participants experience feelings of non-belonging and otherness both in the classroom context and outside the classroom when they use the language. These feelings of non-belonging make the ties to other ethnic establishments stronger and lead to isolation from the majority society. The feelings of otherness, per se, are not only related to a pedagogical context that advocates monoculturalism but are also rooted in the migrants' life-world, embedded in dreams of going back to the home country, while forging a constant relation to ethnic networks, and in the practice of not using the Swedish language as frequently in the everyday life context as would be needed for their language development.ISBN 978-91-7104-591-1 (Malmö) ISBN:978-91-7519-271-0 (Linköping)</p

Invisible voices : Understanding the Sociocultural Influences onAdult Migrants’ Second Language Learning andCommunicative Interaction

Abstract This dissertation is a qualitative study exploring the sociocultural influences on adult migrants’ second language learning and the communicative interaction through which they use the language. Guided by a theoretical perspective based on the concepts of life-world, habitus, social capital, symbolic honor, game, and the idea of the interrelatedness of learning and using a second language, this study aims to understand how migrants’ everyday life context, attachments to the home country, and ethnic affiliations affect the motivation for and attitude towards learning and using Swedish as a second language. Furthermore, the study explores in what way the context within which the language is taught and learned might affect the language development of adult migrants. The research questions of the study focus on both the institutional context, that is to say, what happened in a particular classroom where the study observations took place, and a migrant perspective based on the participants’ experiences of living in Sweden, learning the language and using it. Semi-structured interviews, informal conversational interviews, and classroom observations have been used as strategies to obtain qualitative data. The findings suggest that most of the participants experience feelings of non-belonging and otherness both in the classroom context and outside the classroom when they use the language. These feelings of non-belonging make the ties to other ethnic establishments stronger and lead to isolation from the majority society. The feelings of otherness, per se, are not only related to a pedagogical context that advocates monoculturalism but are also rooted in the migrants' life-world, embedded in dreams of going back to the home country, while forging a constant relation to ethnic networks, and in the practice of not using the Swedish language as frequently in the everyday life context as would be needed for their language development. Keywords: Adult migrants, second language learning, communicative interaction, sociocultural context, life-world, habitus, symbolic capital, social capita

Sustainability of diversified organic cropping systems - challenges identified by farmer interviews and multi-criteria assessments

Diversification of cropping and farming systems is a central agroecological principle, which may improve resource use efficiency, reduce pests and diseases, diversify income sources, and enhance the resilience of the production. The main objective of this study was to identify challenges related to the sustainability of organic cropping systems that were diversified according to one or several of the following practices: diverse crop rotation, integration of cover crops, and intercropping. The sustainability assessments were made using a multi-criteria decision aid method (MCDA) and a framework based on the FAO Sustainability Assessment of Food and Agricultural Systems (SAFA) guidelines. Social, economic and environmental aspects were integrated in the sustainability assessments and combined with semi-structured interviews to identify and discuss farmer's perceptions of barriers to crop diversification and sustainability transition. The results showed that diversified organic cropping systems could achieve high overall sustainability, especially in the environmental dimension thanks to non-inputs of pesticides or mineral fertilizers and efficient use of resources. On the other hand, social and economic dimensions were more variable, with challenges of lower sustainability in profitability and management complexity for several of the diversified cropping systems. Limited access to knowledge, technology and markets for minor crops, and concerns about the consistency of policies were highlighted by farmers as barriers for crop diversification. We discuss how the identified challenges can be overcome and argue that fostering collaboration among stakeholders may increase investment capacity and improve access to new or alternative markets, thereby stimulating transitions toward more diversified and sustainable cropping systems

Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet bland renskötare i svenska Sapmí

Renskötsel omfattar arbete med insamling, märkning, drivning, bevakning och utfordring av renar, året runt i alla sorters väder på betesområdena i skog, mark och på fjäll. Kalvmärkning som sker i juni till juli, renskiljning och slakt från september till januari liksom kantbevakning hösten och vintern samt rovdjursbevakning under året inte minst när kalvarna föds är arbetsintensiva perioder, med riskfaktorer som hög fysisk arbetsbelastning och riskfyllt arbete under tuffa klimatiska förhållanden. En sämre lönsamhet i dagens renskötsel, ökade krav från omgivande samhälle och förändringar i betesområdenas miljöer som förändrat skogsbruk, utbyggnation av vindmöllor och utökning av gruvdrift utgör ytterligare psykosociala och ekonomiska påfrestningar för svenska renskötare. Detta har utan tvekan påverkat renskötarnas arbetsmiljö, hälsa, säkerhet och liv i allmänhet. Trots detta har renskötares arbetsvillkor inte studerats i någon större utsträckning. Syftet med projektet var att öka kunskapen kring arbetsmiljö, hälsa och säkerhet i renskötseln och tillsammans med renskötare utarbeta förslag till åtgärder och informationsmaterial för att förbättra arbetsförhållanden, och minska risken för belastningsbesvär och skador. Projektet var en tvärvetenskaplig studie med Grounded Theory som metodologisk ansats och involverade forskare från SLU i Alnarp med kompetens inom arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, ergonomi och organisationslära. Projektet inleddes med en referensgrupp bestående av representanter från det samiska samhället. Projektets inriktning valdes i samråd med referensgruppen att fokusera på fysisk belastning, olycksfalls förekomst och prevention, samt arbetsorganisation. I studien användes en enkät, fokusgrupps‐ och individuella intervjuer samt observationsstudier. Etisk prövning för projektet söktes och godkändes av Regionala Etikprövningsnämnden våren 2015 (Dnr 2015/219). Samtliga deltagare i projektet informerades om projektet, innebörden av deltagande och gav skriftligt samtycke för medverkande. Studien påbörjades med en fokusgruppsintervju omfattande 6 renskötare med syftet att få en allmän bild av en renskötares arbetsförhållande under ett arbetsår. I samarbete med denna fokusgrupp utarbetades en enkät omfattande 46 frågor om arbetsförhållande, hälsa, arbetsbelastning, fysiska besvär samt olycksfallsrisker och arbetsorganisation. Enkäten skickades till 1388 personer via Svenska Samernas Riksförbund medlemsregister (SSR). Sammanlagt returnerades väl besvarade enkäter från 295 aktiva renskötare. Fältstudierna genomfördes i tre samebyar med videofilmning och individuella intervjuer av det fysiska arbetet, olycksfall, tillbud och arbetsorganisation vid kalvmärkning respektive renskiljning. Videofilmerna utgjorde underlag till biomekanisk analys för beräkning i ALBA, ett datorbaserat analysverktyg, och tillsammans med observationerna i fält gavs underlag att bedöma risken för skadlig inverkan av arbetsmomenten. En andra fokusgrupp hölls med 4 renskötare och här formulerades en kravspecifikation på (snö)skoter som arbetsfordon. En tredje fokusgrupp med 18 renskötare hölls vid projektslut med fokus att presentera, återkoppla, diskutera och förankra projektresultaten. Enkätresultaten, omfattande 295 renskötare (87% män), visade att vibrationer (62%), klimat (61%), motorgaser (53%), buller (44%), damm (42%) och ljus (37%) var fysiska arbetsmiljöfaktorer som renskötarna regelbundet upplevde besvärande. Svåra arbetsställningar (66%), tunga lyft (64%) och repetitivt arbete (49%) rapporterades ofta som anledning till fysiska besvär. De tre mest fysiskt krävande arbetsmoment var manuell hantering av renar (97%), motorfordonskörning (fyrhjuling, motorcykel och (snö)skoter) (87%) och lyft av tunga bördor (41%). Belastningsbesvär rapporterades ofta i axlar (72%), nedre rygg (65%), nacke (61%), händer/handleder (53%) och knän (51%). Endast 10% av renskötarna var helt besvärsfria. 10 Två tredje delar av renskötarna hade någon gång skadats i arbetet och detta i samband med motorfordon (48%) och renar (34%); 31% av renskötarna hade permanenta hälsoproblem orsakat av skadorna. Renskötsel upplevdes som ett farligt yrke (92%) och 85% arbetade ofta ensamma i skogen eller på fjället. Motorfordon användes av 95%, men endast 31% hade en särskild utbildning i att använda dessa. Trots enkätens låga svarsfrekvens, bekräftades enkätresultaten av intervjuerna och fältstudierna. Bland de 12 intervjuade och videofilmade renskötare var ingen besvärsfri, alla (100 %) hade under det senaste året haft besvär från skuldra/axlar och 91 % från rygg och nacke. De flesta intervjuade renskötare saknade formell yrkesutbildning, nätverk med användbara partners och upplevde ett behov av nya sätt att lära sig och sprida kunskap. Resultaten från de biomekaniska beräkningarna visade att ryggkompression vid knäsittande över renkalv vid kalvmarkering var mellan 1300‐2400 Newton (N) och mellan 1800‐3100 N i stående position med böjd rygg. Ryggkompressionen ökade ju djupare renskötaren böjde sig över kalven och dessa nivåer låg nära NIOSH‐gränsvärde på 3400 N (då åtgärder behöver vidtas för att minska risken för belastningsbesvär). Vid renskiljning, där renskötarna oftast ensamma fångade in renen, som därefter drogs av två tillsammans 7‐ 15 m från en större till en mindre fålla låg nivåerna på 2500‐2800 N. Kompressionsnivåer på 3400 N beräknades bli uppnådda om den vuxna renen gjorde motstånd redan vid en kraft på 120 N eller mer (en vuxen ren väger 60‐90 kg). I ALBA beräkningssystem kan inte belastningen från rotation (vridrörelse) i ryggen beräknas, vilket troligen innebär att de fysiska belastningarna underskattas. Resultaten visar att renskötselarbete är riskfyllt och det förkommer arbetsmoment med alltför hög fysisk belastning med risk för belastningsbesvär och skador. Motorfordon används i stor utsträckning året runt under långa arbetspass och svåra förhållanden. Detta innebär statisk och ergonomisk påfrestande arbetsställningar och exponering för fordonsrelaterade vibrationer, vilket kan ge upphov till belastningsskador samt ökat olycksfallsrisk. De flesta renskötare har genom överlämnad kunskap och erfarenhet i generationer lärt sig hur de kan arbeta på ett hållbart, hälsosamt och säkert sätt; och att vara same och renskötare är för detta ursprungsfolk ett värdefullt kulturarv och livsstil. Ytterligare åtgärder är emellertid nödvändiga för genomförandet av goda arbetstekniker, hur man förebygger skador, utveckling av ergonomiska motorfordon och lämplig personlig skyddsutrustning för att förbättra renskötarnas arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. En nyckel faktor för projektets framgång har varit det kontinuerliga deltagande, engagemang och diskussioner med renskötare om projektets fokus, metodval, konsekvenserna av projektresultaten och hur dessa kan implementeras inom renskötseln