Deliverable 3.6 zoning plan of case studies : evaluation of spatial management options for the case studies

Within MESMA, nine case studies (CS) represent discrete marine European spatial entities, at different spatial scales, where a spatial marine management framework is in place, under development or considered. These CS (described in more details below) are chosen in such a way (MESMA D. 3.1 ) that they encompass the complexity of accommodating the various user functions of the marine landscape in various regions of the European marine waters. While human activities at sea are competing for space, there is also growing awareness of the possible negative effects of these human activities on the marine ecosystem. As such, system specific management options are required, satisfying current and future sectoral needs, while safeguarding the marine ecosystem from further detoriation. This integrated management approach is embedded in the concept of ecosystem based management (EBM). The goal of marine EBM is to maintain marine ecosystems in a healthy, productive and resilient condition, making it possible that they sustain human use and provide the goods and services required by society (McLeod et al. 2005). Therefore EBM is an environmental mangagement approach that recognises the interactions within a marine ecosystem, including humans. Hence, EBM does not consider single issues, species or ecosystems good and services in isolation. Operationalisation of EBM can be done through place-based or spatial management approaches (Lackey 1998), such as marine spatial planning (MSP). MSP is a public process of analysing and allocating the spatial and temporal distribution of human activities aiming at achieving ecological, economic and social objectives. These objectives are usually formulated through political processes (Douvere et al. 2007, Douvere 2008). Within MESMA, a spatially managed area (SMA) is then defined as “a geographical area within which marine spatial planning initiatives exist in the real world”. Marine spatial planning initiatives refer to existing management measures actually in place within a defined area, or in any stage of a process of putting management in place, e.g. plans or recommendations for a particular area. Management can include management for marine protection (e.g. in MPAs), or management for sectoral objectives (e.g. building a wind farm to meet renewable energy objectives). Within MESMA, SMAs can have different spatial scales. A SMA can be a small, specific area that is managed/planned to be managed for one specific purpose, but it can also be a larger area within which lots of plans or ‘usage zones’ exist. This definition is different from the definition mentioned in the DoW (page 60). The original definition was adapted during a CS leader workshop (2-4 May 2012 in Gent, Belgium) and formally accepted by the MESMA ExB during the ExB meeting in Cork (29-30 May 2012). MSP should result in a marine spatial management plan that will produce the desired future trough explicit decisions about the location and timing of human activities. Ehler & Douvere (2009) consider this spatial management as a beginning toward the the implementation of desired goals and objectives. They describe the spatial management plan as a comprehensive, strategic document that provides the framework and direction for marine spatial management decisions. The plan should identify when, where and how goals and objectives will be met. Zoning (the development of zoning plans) is often an important management measure to implement spatial management plans. The purpose of a zoning plan (Ehler & Douvere 2009) is: To provide protection for biologically and ecologically important habitats, ecosystems, and ecological processes. To seperate conflicting human activities, or to combine compatible activities. To protect the natural values of the marine management area (in MESMA terminology: the SMA) while allowing reasonable human uses of the area. To allocate areas for reasonable human uses while minimising the effects of these human uses on each other, and nature. To preserve some areas of the SMA in their natural state undisturbed by humans except for scientific and educational purposes.peer-reviewe

Undersökning av undervattensmiljöer vid Gotlands södra kust : Dropvideoundersökning i Gotlands län, juli och augusti 2016

Undersökningen utfördes av AquaBiota som en del av projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län samt Linnéuniversitetet och har beviljats medel från Havs- och vattenmyndigheten. Syftet med projektet är att öka kunskapen om de marina värdena för att använda den i havsplaneringen samt som underlag vid naturreservatsbildning. AquaBiota undersökte på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län bottenmiljöerna i 22 mindre områden utanför södra Gotlands kuster. Undersökningen inkluderar epibentiska arter, bottentyp och habitat

Undersökning av undervattensmiljöer vid Gotlands södra kust : Dropvideoundersökning i Gotlands län, juli och augusti 2016

Undersökningen utfördes av AquaBiota som en del av projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län samt Linnéuniversitetet och har beviljats medel från Havs- och vattenmyndigheten. Syftet med projektet är att öka kunskapen om de marina värdena för att använda den i havsplaneringen samt som underlag vid naturreservatsbildning. AquaBiota undersökte på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län bottenmiljöerna i 22 mindre områden utanför södra Gotlands kuster. Undersökningen inkluderar epibentiska arter, bottentyp och habitat

Undersökning av undervattensmiljöer vid Salvorev och Kopparstenarna : Dropvideoundersökning, Gotlands län, augusti 2016

I augusti 2016 utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län en undersökning av undervattensmijöern i 22 områden från nordvästra Fårö, via Salvorev, Sandöbank och Gotska Sandön upp till Kopparstenarna. Undersökningen utfördes med dropvideo och omfattade totalt 198 stationer (9 per område). Bottentyp, arter och naturvärden undersöktes och presenteras i kart- och tabellform i denna rapport

Inventering av fiskyngel vid Blekingekusten och nordöstra Skånes kust 2008 - 2013

Grunda havsvikar med riklig vegetation utgör en viktig rekryteringsmiljö för många fiskarter vid Blekingekusten. Grundområdena är samtidigt ofta utsatta för exploatering och annan mänsklig påverkan, vilket kan störa de ekologiska processerna. Rapporten redovisar inventeringar av fiskyngel och vegetation genomförda mellan 2008 och 2013 på spridda platser längs kuststräckan mellan Åhus och Kristianopel. Inventeringsdata och annat underlag har använts för att med hjälp av modeller skapa kartor över sannolikheten för rekrytering av ett antal fiskarter.Resultaten visar på mycket god rekrytering av gädda på de flesta undersökta lokaler mellan Valjeviken och Torhamns skärgård. Ett område med rekrytering av gädda finns kring Skräbeåns mynning, men söder om Tosteberga vid Skånekusten tycks förutsättningarna för gäddrekrytering saknas. Rekryteringen av gädda är extremt god i t.ex. Valjeviken och Hallarumsviken. Rekryteringen av abborre är mer ojämnt fördelad i tid och rum, med en markant ökning i östra delen av länet 2013. Abborren rekryterar endast obetydligt väster om Sölvesborgsviken. En otolitkemisk analys på gäddor och abborrar fångade längs kusten tyder på att omkring hälften av de undersökta abborrarna hade kläckts i sötvattenpåverkad miljö. Ingen av de undersökta gäddorna, som fångades vid Skånekusten och i vattnen runt Sölvesborg, tycks vara kläckt i sötvatten eller sötvattenspåverkad miljö. Troligen finns det stora lokala variationer i valet av lekmiljö.Från Sibbabodaviken på Tohamnslandets östkust och norrut till Kristianopel verkar rekryteringen av gädda och abborre störd. Det förefaller som att rekryteringsstörningarna, som sedan länge är välkända i Kalmarsund, sträcker sig ner till Tohamnslandets sydspets. Möjligen är spiggen inblandad i det fenomenet genom att den prederar på ägg och yngel, konkurrerar om föda eller orsakar förändringar i vegetationen. Inventeringsdata tyder på ett negativt samband mellan gädda/abborre och spigg

Kartering av bentiska naturvärden i Bottniska Viken

Som en del i Havs- och vattenmyndighetens kartläggning av havsbotten längs svenska kusten har bentiska ekosystemkomponenter och naturvärden karterats på översiktlig nivå i Bottniska viken. Karteringen utfördes med hjälp av rumslig modellering baserad dels på befintliga biologiska fältdata, dels på biologiska data från kompletterande undersökningar samt på heltäckande lager över fysiska, kemiska och antropogena variabler. Totalt skapades 17 heltäckande kartor över vegetation och epifauna, sju kartor över infauna samt en karta över sammanlagda bentiska naturvärden.As a part of the mapping of the seafloor along the Swedish coasts performed by the Swedish Agency for Marine and Water Management, benthic ecosystem components and conservation values were mapped on a coarse level in the Gulf of Bothnia. The mapping was performed with spatial modelling based on both already existing biological data as well data from new surveys performed within this project and continuous layers of physical, chemical and anthropogenic variables. In total 17 continuous maps of vegetation and epifauna, seven maps of infauna and one map of total conservation values were created

Kartering av bentiska naturvärden i Bottniska Viken

Som en del i Havs- och vattenmyndighetens kartläggning av havsbotten längs svenska kusten har bentiska ekosystemkomponenter och naturvärden karterats på översiktlig nivå i Bottniska viken. Karteringen utfördes med hjälp av rumslig modellering baserad dels på befintliga biologiska fältdata, dels på biologiska data från kompletterande undersökningar samt på heltäckande lager över fysiska, kemiska och antropogena variabler. Totalt skapades 17 heltäckande kartor över vegetation och epifauna, sju kartor över infauna samt en karta över sammanlagda bentiska naturvärden.As a part of the mapping of the seafloor along the Swedish coasts performed by the Swedish Agency for Marine and Water Management, benthic ecosystem components and conservation values were mapped on a coarse level in the Gulf of Bothnia. The mapping was performed with spatial modelling based on both already existing biological data as well data from new surveys performed within this project and continuous layers of physical, chemical and anthropogenic variables. In total 17 continuous maps of vegetation and epifauna, seven maps of infauna and one map of total conservation values were created

Kartering av marina naturvärden i Västerbottens län

Som en del i Havs- och vattenmyndighetens kartläggning av havsbotten längs svenska kusten har bentiska ekosystemkomponenter och naturvärden karterats i hög upplösning i Västerbottens län. Karteringen utfördes med hjälp av rumslig modellering baserad dels på befintliga biologiska fältdata, dels på biologiska data från kompletterande undersökningar samt på heltäckande lager över fysiska, kemiska och antropogena variabler. Totalt skapades 11 heltäckande kartor över vegetation och epifauna, fem kartor över infauna, en karta över sikyngel, en karta över Helcom Underwater Biotopes (HUB) samt en karta över bentiska naturvärden.As a part of the mapping of the seafloor along the Swedish coasts performed by the Swedish Agency for Marine and Water Management, benthic ecosystem components and conservation values were mapped in high resolution in Västerbotten County. The mapping was performed with spatial modelling based on both already existing biological data as well data from new surveys performed within this project and continuous layers of physical, chemical and anthropogenic variables. In total 11 continuous maps of vegetation and epifauna, five maps of infauna, one map of whitefish fry, one map of Helcom Underwater Biotopes (HUB) and one map of conservation values were created

Kartering av marina naturvärden i Västerbottens län

Som en del i Havs- och vattenmyndighetens kartläggning av havsbotten längs svenska kusten har bentiska ekosystemkomponenter och naturvärden karterats i hög upplösning i Västerbottens län. Karteringen utfördes med hjälp av rumslig modellering baserad dels på befintliga biologiska fältdata, dels på biologiska data från kompletterande undersökningar samt på heltäckande lager över fysiska, kemiska och antropogena variabler. Totalt skapades 11 heltäckande kartor över vegetation och epifauna, fem kartor över infauna, en karta över sikyngel, en karta över Helcom Underwater Biotopes (HUB) samt en karta över bentiska naturvärden.As a part of the mapping of the seafloor along the Swedish coasts performed by the Swedish Agency for Marine and Water Management, benthic ecosystem components and conservation values were mapped in high resolution in Västerbotten County. The mapping was performed with spatial modelling based on both already existing biological data as well data from new surveys performed within this project and continuous layers of physical, chemical and anthropogenic variables. In total 11 continuous maps of vegetation and epifauna, five maps of infauna, one map of whitefish fry, one map of Helcom Underwater Biotopes (HUB) and one map of conservation values were created