Biogaspotential från urbana gräsytor – Förstudie med Helsingborgs stad som case

Rapporten är en förstudie avseende potential för biogasproduktion i Helsingborg, baserad på vegetation från urbana gräsytor. Rapporten fokuserar på frågor rörande tekniska aspekter på hela kedjan, dvs. från skörd av stadsgräs till leverans av vegetationen till en biogasanläggning. Rapporten innefattar även stad-landperspektivet, och värdet av biogödseln, samt olika nyttor för urbana gräsytor genom bland annat ökad biologisk mångfald, etc. Bakgrunden till förstudien är bland annat Helsingborgs Stads miljöstrategiska arbete med kommunala strategi- och policydokument, och där bland annat översiktsplaner enligt Plan- och bygglagen (PBL) bör sträva efter att uppnå hållbar utveckling. I förstudien diskuteras bland annat: Teknik och logistik - skörd och leverans av stadsgräs till biogasanläggningar för minsta möjliga miljöpåverkan vid insamling, eventuell mellanlagring och transport Biogödselns relevans för lokal växtnäringsförsörjning, markförbättring och kolinlagring Ekosystemtjänster vid nyttjande av stadsgräs från urbana områden Olika biogasanläggningars krav för mottagning av stadsgräs, i våtrespektive i torrrötningsanläggningar Möjligheter att i torrötningsanläggningar röta stadsgräs med rejekt från källsorterat matavfall Stadens klimat- och miljömål samt efterfrågan på biogas. Eftersom förstudien är av tvärvetenskaplig karaktär har olika metoder använts för insamling av det empiriska materialet. Metoder som tillämpats i förstudien är bland annat studiebesök och intervjuer, samt genomförande av en workshop med ämnesrelevanta aktörer. Helsingborg har under projekttiden agerat som lokal fallstudie. Studien visar sammanfattningsvis på: Potential – Helsingborgs stads långgräs från 370 hektar grönytor kan förse 250 gasbilar med drivmedel motsvarande årlig körsträcka på ca 1500 mil. Studien visar på att med fler källor av urban grön biomassa skulle potentialen kunna tredubblas, t.ex. från våtmarksslåtter, golfbanor med mera. Vi kan utifrån dessa förutsättningar driva 5-7 gånger fler gasbilar i hela Skåne, dvs. ca 1500 bilar Förutsättningar – Samverkan och kunskapshöjande åtgärder är viktigt för att skapa lokalt baserade cirkulära resursflöden. Klimat- och miljömålen gör att Sverige behöver satsa betydligt mer på lokalt producerad biogas. För att komma vidare i denna strävan är det viktigt att utgå från biogasanläggningarnas mottagningskrav. Den kanske största utmaningen som påträffades i studien var att systemet anpassades från mer kravspecifika förutsättningar ställda från just biogasanläggningarna Värde och nytta – Förutom att grön biomassa baserat på långgräs från urbana grönytor ger biogasdrivmedel och biogödsel så skapas många andra ekosystemtjänstbaserade nyttor för en lokal hållbar samhällsplanering

On the road to 'research municipalities' : analysing transdisciplinarity in municipal ecosystem services and adaptation planning

Transdisciplinary research and collaboration is widely acknowledged as a critical success factor for solution-oriented approaches that can tackle complex sustainability challenges, such as biodiversity loss, pollution, and climate-related hazards. In this context, city governments' engagement in transdisciplinarity is generally seen as a key condition for societal transformation towards sustainability. However, empirical evidence is rare. This paper presents a self-assessment of a joint research project on ecosystem services and climate adaptation planning (ECOSIMP) undertaken by four universities and seven Swedish municipalities. We apply a set of design principles and guiding questions for transdisciplinary sustainability projects and, on this basis, identify key aspects for supporting university-municipality collaboration. We show that: (1) selecting the number and type of project stakeholders requires more explicit consideration of the purpose of societal actors' participation; (2) concrete, interim benefits for participating practitioners and organisations need to be continuously discussed; (3) promoting the 'inter', i.e., interdisciplinary and inter-city learning, can support transdisciplinarity and, ultimately, urban sustainability and long-term change. In this context, we found that design principles for transdisciplinarity have the potential to (4) mitigate project shortcomings, even when transdisciplinarity is not an explicit aim, and (5) address differences and allow new voices to be heard. We propose additional guiding questions to address shortcomings and inspire reflexivity in transdisciplinary projects