Enhancing Iowa State Men’s Basketball Off Court Player Development

While working with a college men\u27s basketball team, I enhanced our off court player development program to enhance player experience while at the university. This process, can be evaluated and repeated by other programs that are looking to make a difference in youths lives beyond the sport they are playing. The principles that are discussed throughout are supported by literature within the youth development field

Typical teleoperator time delay profiles, phase 2

The results of the second phase of a study on time delays in communications systems applicable to the teleoperator program are presented. Estimates of the maximum time delays that will be encountered and presents time delay profiles are given for (1) ground control to teleoperator in low earth orbit, (2) ground control to teleoperator in geosynchronous orbit, and (3) low earth orbit control to teleoperator in low earth orbit

Selected time delay data, phase 3

The results of a study on time delays in communication systems applicable to the teleoperator program are presented. Time delay data for 11 specific orbits of interest are shown. These data can be used in the MSFC teleoperator simulator to investigate the effect of time delays in the communications link on the teleoperator control functions

Criminal Jurisdiction of Tribal Courts Over Nonmember Indians: The Circuit Split

In contemporary educational settings algebra is considered to be of vital importance for student's continuation to more advanced studies in mathematics, thereby affecting their chances for future education and employment. However, a substantial number of students do not benefit from the algebra presently taught in schools and fail to use algebraic reasoning. The purpose of this study was to enhance the understanding of how classroom discourse supports the students' learning of algebra. The study rests on two basic assumptions, firstly mathematics is regarded a discourse, secondly teachers' instruction during lessons and the textbooks used in school are envisioned as potential means for supporting students' algebraic development. The issue of learning was examined through a focus on progression of algebraic discourse in mathematics textbooks, for grade levels 2, 5 and 8. Furthermore, in order to study classroom discourse more broadly, the algebraic discourse of teachers' lesson introduction talks in grade 8, were examined in relation to the algebraic discourse of textbooks. The foundation for the analyses was a discursive perspective and a communicational theory depicting algebraic development as a hierarchical structure of consecutive discursive levels. The mathematics textbooks' and teachers' discourses were analysed regarding the presence of signifiers of algebraic objects, more informally unknowns, and concerning four measures of discursive complexity. Mean value of the number of words constituting the signifier of algebraic object, signifier length equal to or exceeding two words, signifier length equal to or exceeding six words, and as amount of signifiers of algebraic objects of a higher discursive level. The results show that there were signifiers of algebraic objects present in all three mathematics textbooks and in teachers' lesson talks. The number of these signifiers of algebraic objects in the mathematics textbooks grew substantially between grade 2 and 5 with a moderate increase between grade 5 and 8. Also the mean value of the number of words constituting these signifiers of algebraic objects grew between grade 2 and 8, as well as the amount of signifiers of algebraic objects consisting of six or more words. Complexity measured as amount of signifiers of algebraic objects of a higher discursive level grew from grad 2, were there were no such signifiers of algebraic objects, to grade 8 were there were 17 % of the total amount. Thus, the analyses of the textbooks exhibit a progression of increasing complexity in terms of the measures focused in this study. In comparison, the complexity of teachers' discourse is lower than the discourse of any of the mathematics textbooks concerning mean value of signifier length. The amount of signifiers of algebraic objects of a signifier length equal to or exceeding two words were comparable with the amount in the grade 2 mathematics textbook. Concerning signifier length equal to or exceeding six words the amount in the teachers' lesson talks were in the same order of size as the corresponding measure in the mathematics textbook of grade 5. I det samtida skolväsendet anses algebra ha stor betydelse för elevers möjligheter att fortsätta till mera avancerade matematikstudier. Dessvärre har många elever inte fördel av den algebra som undervisas i dagens skola och kan inte använda sig av ett algebraiskt resonemang. Syftet med den här studien är att öka förståelsen om hur klassrumsdiskurser stödjer elevers algebraiska lärande. Till grund för studien ligger två antaganden. Dels antas matematik vara en diskurs, dels betraktas lärarens genomgångar och matematikboken som används i skolan som medel för att potentiellt stödja elevernas algebraiska utveckling. Lärandeaspekten undersöktes genom att fokusera på den algebraiska diskursens progression i matematikböcker i årskurserna 2, 5 och 8. För att dessutom kunna studera klassrumsdiskurs i ett vidare perspektiv, undersöktes den algebraiska diskursen i lärares lektionsgenomgångar i årskurs 8 och relaterades till den algebraiska diskursen i matematikböckerna. Till grund för analyserna låg ett diskursivt perspektiv och en teori rörande kommunikation där algebraisk utveckling ses som en hierarkisk struktur uppbyggd av olika, på varandra följande diskursiva nivåer. Lärarnas och matematikböckernas diskurser analyserades med avseende på om där fanns uttryck för algebraiska objekt, mera vardagligt obekanta, och med avseende på de fyra måtten på diskursiv komplexitet: medelvärde av antalet ord som utgör uttrycken för de algebraiska objekten, uttryckslängd lika med eller mer än två ord, uttryckslängd lika med eller mer än sex ord och slutligen andelen utryck för algebraiska objekt som är av en högre diskursiv nivå.   Resultaten visar att det fanns uttryck för algebraiska objekt i alla tre matematikböckerna och i lärarnas lektionsgenomgångar. Antalet uttryck för algebraiska objekt i matematikböckerna ökar avsevärt mellan årkurs 2 och 5, med en måttlig ökning mellan årskurs 5 och 8. Därtill ökar medelvärdet för antalet ord som bygger upp dessa uttryck för algebraiska objekt mellan årskurs 2 och 8, tillika med andelen uttryck för algebraiska objekt som består av sex ord eller mer. Komplexitet mätt som andel uttryck för algebraiska objekt tillhörande en högre diskursive nivå, ökade från årskurs 2, där det inte fanns några sådana uttryck för algebraiska objekt, till årskurs 8 där andelen var 17 %. Således visar analyserna att textböckerna ger utryck för en progression så som den har mätts i denna studie. När det gäller medelvärde av uttryckens längd visar en jämförelse att uttrycken i lärarnas diskurs  har lägre medelvärde än någon av matematikböckerna. Komplexitet mätt som andelen uttryck för algebraiska objekt med en uttryckslängd på två ord eller mer är i lärarnas diskurs jämförbar med motsvarande andel i matematikboken i årskurs 2. Komplexitet mätt som uttryckslängd på sex ord eller mer visar att andelen i lärarnas diskurs är i samma storleksordning som motsvarande mått i årskurs 5.