Barriers and bridges for sustaining functional habitat networks: A macroecological system analysis of wet grassland landscapes

This study aims at supporting the maintenance of representative functional habitat networks as green infrastructure for biodiversity conservation through transdisciplinary macroecological analyses of wet grassland landscapes and their stewardship systems. We chose ten north European wet grassland case study landscapes from Iceland and the Netherlands in the west to Lithuania and Belarus in the east. We combine expert experiences for 20-30 years, comparative studies made 2011-2017, and longitudinal analyses spanning >70 years. Wader, or shorebird, (Charadrii) assemblages were chosen as a focal species group. We used evidence-based knowledge and practical experience generated in three steps. (1) Experts from 8 wet grassland landscapes in northern Europe's west and east mapped factors linked to patterns and processes, and management and governance, in social-ecological systems that affect states and trends of wet grasslands as green infrastructures for wader birds. (2) To understand wader conservation problems and their dynamic in wet grassland landscapes, and to identify key issues for successful conservation, we applied group modeling using causal loop diagram mapping. (3) Validation was made using the historic development in two additional wet grassland landscapes. Wader conservation was dependent on ten dynamically interacting ecological and social system factors as leverage points for management. Re-wetting and grazing were common drivers for the ecological and social system, and long-term economic support for securing farmers' interest in wader bird conservation. Financial public incentives at higher levels of governance of wetland management are needed to stimulate private income loops. Systems analysis based on contrasting landscape case studies in space and over time can support (1) understanding of complex interactions in social-ecological systems, (2) collaborative learning in individual wet grassland landscapes, and (3) formulation of priorities for conservation, management, and restoration

Barriers and bridges for sustaining functional habitat networks: A macroecological system analysis of wet grassland landscapes

This study aims at supporting the maintenance of representative functional habitat networks as green infrastructure for biodiversity conservation through transdisciplinary macroecological analyses of wet grassland landscapes and their stewardship systems. We chose ten north European wet grassland case study landscapes from Iceland and the Netherlands in the west to Lithuania and Belarus in the east. We combine expert experiences for 20–30 years, comparative studies made 2011–2017, and longitudinal analyses spanning >70 years. Wader, or shorebird, (Charadrii) assemblages were chosen as a focal species group. We used evidence-based knowledge and practical experience generated in three steps. (1) Experts from 8 wet grassland landscapes in northern Europe's west and east mapped factors linked to patterns and processes, and management and governance, in social-ecological systems that affect states and trends of wet grasslands as green infrastructures for wader birds. (2) To understand wader conservation problems and their dynamic in wet grassland landscapes, and to identify key issues for successful conservation, we applied group modeling using causal loop diagram mapping. (3) Validation was made using the historic development in two additional wet grassland landscapes. Wader conservation was dependent on ten dynamically interacting ecological and social system factors as leverage points for management. Re-wetting and grazing were common drivers for the ecological and social system, and long-term economic support for securing farmers’ interest in wader bird conservation. Financial public incentives at higher levels of governance of wetland management are needed to stimulate private income loops. Systems analysis based on contrasting landscape case studies in space and over time can support (1) understanding of complex interactions in social-ecological systems, (2) collaborative learning in individual wet grassland landscapes, and (3) formulation of priorities for conservation, management, and restoration.publishedVersio

Enkätundersökning om djurägares syn på rovdjursstängsel, rovdjur och rovdjursförvaltning Utvärdering av Länsstyrelsens arbete med förebyggande åtgärder mot stora rovdjur 2000-2007.

Länsstyrelserna i Örebro och Västmanlands län genomförde under sommaren och hösten 2007 en gemensam enkätundersökning kring rovdjursförvaltning, rovdjursstängsel och tamdjur.Syftet med enkäten, var bl a att undersöka om bidrag till rovdjursstängsel påverkar tamdjursägares acceptans av rovdjur och uppfattningen om förvaltningen av dem. Länsstyrelsen var även intresserad av att veta hur tamdjursägare uppfattar Länsstyrelsens arbete med att förebygga rovdjursangrepp. Djurägarnas synpunkter på praktisk skötsel av rovdjursstängsel var en annan intressant fråga. I Örebro län skickades enkäten ut till 155 tamdjursägare som beviljats bidrag till rovdjursstängsel. En liknande enkät skickades till 105 tamdjursägare som inte har fått bidrag till rovdjursstängsel, men som ändå har fårbesättningar. Syftet med detta var att få en ”referensgrupp”, d v s något att jämföra svaren med, till de tamdjursägare som fått bidrag. Dessa tamdjursägare valdes slumpvis från Jordbruksverkets får- och getregister. Totalt svarade 157 fårägare på enkäten, 66 % av djurägarna som fått bidrag och 52 % av referensgruppen. Under 2008 och 2009 har enkäten sammanställts. I denna rapport anges svaren antingen som andelar (procentsatser) eller som medelvärden. Av utrymmesskäl kunde inte alla frågor och kommentarer tas med i rapporten. Det finns en grundtanke att denna enkät ska bli nationell d v s skickas ut till tamdjursägare i alla län med rovdjursförekomst.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Inventering av rovdjur i Örebro län 2008/2009 – Årsrapport 2009

Under 2008 skedde föryngring av varg i 5 av vargreviren som berör Örebro län. Vid slutet av vintern 2009 visade inventeringsresultatet att 31 – 36 stationära vargar berörde länet: minst 7 i Hasselforsreviret, 5-7 i Klotenreviret, 5 i Ulriksbergsreviret, 8 i Lokareviret och 4-5 i Uttersbergsreviret. Dessutom fanns 1-2 stationära vargar i det gamla Kilsbergsreviret och eventuellt 1-2 stationära vargar norr och väster om Lindesberg. Samtliga vargrevir som berör Örebro län delas med ett eller två andra län, vilket har betydelse för bedömningen av antalet vargar inom länet. Redovisade siffror är det högsta antal vargar som kunnat kvalitetssäkras av Länsstyrelsens personal vid ett och samma tillfälle. Under inventeringsåret 2008/2009 har 14 lohonor med ungar spårats i länet. Minst 4-5 av dessa honors hemområden delas med andra län. Därmed är lodjursstammen troligtvis något större 2009 jämfört med vad som kunde konstateras 2008, dvs. totalt en vinterstam på ca 70-80 djur. En områdesinventering genomfördes enligt det avtal som träffats mellan Naturvårdsverket och Svenska jägareförbundet. Inga föryngringar av björn har konstaterats inom inventeringsperioden. Däremot har rapporter om björn förekommit regelbundet i norra delen av länet och minst 1- 2 hanbjörnar har med största sannolikhet övervintrat i norra länsdelen. Det har även setts 2 björnar tillsammans vid två tillfällen i området kring Kopparberg- Kloten. Sedan i början på sommaren 2008 har även ett antal observationer av björn gjorts i Degerfors-Svartå-Finnerödja. Det var en hanbjörn som under en tid var stationär i och i anslutning till det vargrevir som kallas Hasselforsreviret. Under sommaren 2009 har dock inga rapporter om björnar kunnat verifieras i detta område, trots att många rapporter från allmänheten inkommit. Björnen kan ha vandrat vidare i sökande efter en reproduktiv hona. Kungsörn förekommer regelbundet både i norra och södra delarna av länet. Ingen lyckad häckning har dock kunnat konstateras under den gångna sommaren. Järv förekommer inte stationärt i Örebro län, men åtminstone en järv har gjort tillfälligt besök i länets norra del.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Barriers and bridges for sustaining functional habitat networks: A macroecological system analysis of wet grassland landscapes

This study aims at supporting the maintenance of representative functional habitat networks as green infrastructure for biodiversity conservation through transdisciplinary macroecological analyses of wet grassland landscapes and their stewardship systems. We chose ten north European wet grassland case study landscapes from Iceland and the Netherlands in the west to Lithuania and Belarus in the east. We combine expert experiences for 20–30 years, comparative studies made 2011–2017, and longitudinal analyses spanning >70 years. Wader, or shorebird, (Charadrii) assemblages were chosen as a focal species group. We used evidence-based knowledge and practical experience generated in three steps. (1) Experts from 8 wet grassland landscapes in northern Europe's west and east mapped factors linked to patterns and processes, and management and governance, in social-ecological systems that affect states and trends of wet grasslands as green infrastructures for wader birds. (2) To understand wader conservation problems and their dynamic in wet grassland landscapes, and to identify key issues for successful conservation, we applied group modeling using causal loop diagram mapping. (3) Validation was made using the historic development in two additional wet grassland landscapes. Wader conservation was dependent on ten dynamically interacting ecological and social system factors as leverage points for management. Re-wetting and grazing were common drivers for the ecological and social system, and long-term economic support for securing farmers’ interest in wader bird conservation. Financial public incentives at higher levels of governance of wetland management are needed to stimulate private income loops. Systems analysis based on contrasting landscape case studies in space and over time can support (1) understanding of complex interactions in social-ecological systems, (2) collaborative learning in individual wet grassland landscapes, and (3) formulation of priorities for conservation, management, and restoration