Religious Participation and Civic Engagement in a Secular Context: Evidence from Sweden on the Correlates of Attending Religious Services

The aim of the present study is to investigate the potential link between religious participation and civic engagement in Sweden. Religious participation probably plays a different role in a secular context compared to a context where religion and politics are more intertwined. First, do those who regularly attend religious services in Sweden volunteer and participate in charitable giving more often compared with those who do not? Second, are those who regularly attend religious services more, or less, politically active between elections compared with those who do not in Sweden? Third, do those who regularly attend religious services in Sweden receive more requests to volunteer than those who do not? The study uses survey data on volunteering from random samples of individuals in Sweden. Results showed that volunteering was limited to a restricted group of organizations. There is a higher propensity among those who regularly attend religious services to volunteer within political parties. Those who frequently attend church were significantly more often requested to volunteer by someone else

Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen

Denna rapport introducerar det forskningsfält som uppstår när landsbygdsforskning och civilsamhällesforskning möts. Texterna i rapporten presenterades vid en konferens som genomfördes 2021 av en grupp forskare som är verksamma inom civilsamhällesforskning och landsbygdsforskning. Som framgår av konferensens titel, ”Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen”, skulle den ge möjlighet för dessa två forskningsområden att mötas och fördjupa varandra. Rapporten är tänkt som en ingång till aktuell forskning på detta tema och vi tror den kan vara intressant läsning för både aktiva inom civilsamhällets organisationer och verksamma inom myndigheter, regioner och kommuner som relaterar till landsbygdernas civilsamhälle i sitt arbete. Rapporten inleds med ett kapitel som kortfattat och översiktligt beskriver hur civilsamhällesforskning och landsbygdsforskning växt fram och diskuterar behovet av forskning som sätter fokus på landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen. De inkluderade kapitlen presenterar forskning där landsbygdernas civilsamhällen studerats med olika metoder och ur flera olika perspektiv. I den första delen av rapporten presenteras forskning som beskriver skillnader och likheter i civilsamhällesengagemang mellan städer och landsbygd i Sverige, behandlar hur tillgång till service också kan påverka tillit till institutioner och diskuterar betydelsen av känslor i relation till civilsamhällesengagemang och samhällsutveckling. Vidare presenteras en övergripande bild av kunskapsläget om social innovation som svar på landsbygdens samhällsutmaningar, med särskilt fokus på civilsamhällets roll och samverkan med andra samhällsaktörer. Utifrån en studie av civilsamhällesprojekt finansierade med offentliga medel diskuteras också hur de ekonomiska bidragsresurserna omvandlas till immateriella resurser till nytta för lokaldesamhället. Rapporten innehåller också kapitel som diskuterar civilsamhällets alternativa bildningsvägar som utgår från platsers egna premisser, sociala rörelser för hållbarhet på den svensk-samiska landsbygden samt ett kapitel som diskuterar hur medborgarskapet omformas när boende i landsbygder och mindre orter i större utsträckning behöver förlita sig på civilsamhällets lösningar för att få tillgång till vardaglig service och grundläggande infrastruktur

Diversity and Community Trust in Swedish Local Communities

This article analyses the effect of immigration-related diversity on different forms of trust through the hierarchical analysis of three levels of approximately 5,000 respondents nested in over 800 neighbourhoods and 33 municipalities. The data set is based on a unique survey that was specially designed to measure different forms of trust and to test the effects of context. Building on previous findings about the effect of diversity on various forms of trust in Sweden, we discuss three mechanisms through which diversity may drive down community trust in diverse settings – dissimilarity, perceptions of unfairness and asymmetry of information and norms – and explore these empirically. In particular, we examine under which conditions asymmetry of information and norms and perceptions of unfairness affect community trust, and how it interacts with diversity. Our analysis reveals that norm asymmetry and perceptions of unfairness affect community trust negatively but the negative effects are more pronounced in the most diverse local communities.acceptedVersio

Lokalsamhälletillit i Sverige före och efter flyktingkrisen

Under perioden 2014 till 2016 kom ett antal kommuner runtom i Sverige att ta ett stort ansvar för mottagandet av nyanlända migranter. Med mottagandet av nyanlända kom graden av mångfald, det vill säga blandningen i befolkningen utifrån födelseland, att öka i kommuner med ett stort mottagande. Tidigare forskning har pekat på att det finns ett negativt samband mellan graden av mångfald i lokalsamhället och graden av tillit till andra i lokalsamhället. Kunskapen om hur förändringar i kommunernas befolkning påverkar graden av lokalsamhälletillit är relativt begränsad. Syftet med denna undersökning var därför att undersöka om det finns något samband mellan kommuners mottagande av nyanlända och dess invånares lokalsamhälletillit. Studiens tre frågeställningar var: Har antalet mottagna nyanlända i kommunerna påverkat lokalsamhälletilliten på kommunnivå? Har kommunfaktorer – som graden av ekonomisk ojämlikhet och graden av homogenitet i kommunbefolkningen innan mottagandet av nyanlända – någon betydelse för lokalsamhälletilliten hos invånarna år 2017? Vilken betydelse har kontakter mellan grupper för sambandet mellan mottagande av nyanlända och lokalsamhälletillit? Resultaten från studien visar att tilliten till andra i lokalsamhället på kommunnivå hos majoritetsbefolkningen samvarierade med ökningen av mottagandet av nyanlända. I de kommuner som haft en större ökning av andelen nyanlända är lokalsamhälletilliten något lägre. Detta är i linje med den forskning som pekat på att lokalsamhälletilliten är lägre hos samtliga grupper om området präglas av mångfald. Storleken på sambandet mellan ökningen av mottagande av nyanlända och förändringen i lokalsamhälletillit är relativt modest. Sambandet är dock inte liktydigt med ett orsakssamband mellan mottagandet i kommunerna och förändringar av lokalsamhälletillit. Det går inte att helt utesluta att kommuner med särskilda egenskaper tog emot fler nyanlända och att dessa egenskaper också inverkade pålokalsamhälletilliten. Vidare visar resultaten att graden av ekonomisk ojämlikhet i kommunen hade en inverkan på vilken betydelse mottagandet av nyanlända hade för lokalsamhälletilliten hos kommuninvånarna år 2017. En tänkt individ som bodde i en kommun med en relativt sett högre grad av inkomstojämlikhet, och med ett mer omfattande mottagande av nyanlända, skulle ha en lägre nivå av lokalsamhälletillit än motsvarande individ som bodde i en kommun präglad av större ekonomisk jämlikhet. Det största mottagandet av nyanlända, i förhållande till folkmängd, skedde i mindre kommuner som i genomsnitt hade en relativt jämlik inkomstfördelning och detta kan ha haft betydelse för att förändringarna på kommunnivå av lokalsamhälletillit var relativt sett begränsade. Huruvida kommunens befolkning var mer eller mindre homogen (utifrån födelseland) innan mottagandet hade också betydelse. För en tänkt individ som bodde i en kommun med en relativt sett högre grad av homogenitet år 2009, och med ett mer omfattande mottagande av nyanlända, skulle denna individ ha en lägre nivå av lokalsamhälletillit än motsvarande individ som bodde i en kommun som hade en mer heterogen befolkning år 2009. Antalet kommuner i denna studie är emellertid relativt begränsat och dessa resultat bygger delvis på extrapoleringar och behöver därför prövas i fler kontexter. Den allra största delen av variationen i lokalsamhälletillit förklaras emellertid av individfaktorer. En viktig individfaktor utifrån tidigare forskning är kontakter mellan grupper. Individer som uppgav att de aldrig hade kontakter med personer av annan bakgrund hade generellt sett lägre nivåer av lokalsamhälletillit. Skillnaderna i lokalsamhälletillit mellan de som aldrig hade några kontakter med personer med annan bakgrund, och de som hade kontakter, beräknades vara större ju fler nyanlända som tagits emot under perioden. Kontakter mellan grupper hade således störst betydelse för lokalsamhälletilliten hos invånare i kommuner som tagit emot många nyanlända. Den största gruppen svarande i undersökningen uppgav att de endast sporadiskt eller aldrig hade kontakter med personer med annan bakgrund i sitt bostadsområde. Resultaten visade även att det fanns en liten andel som uppfattade kontakter med personer med annan bakgrund än de själva på det hela taget som negativa, eller till och med mycket negativa. Mycket negativa uppfattningar om kontakter mellan grupper bidrog till lägre lokalsamhälletillit ju fler nyanlända som mottagits i kommunen. Sammantaget kan mottagandet av nyanlända ensamt endast förklara en mindre del av variationen i lokalsamhälletillit mellan kommuner och individer. Resultaten ger visst stöd åt att sambandet mellan mottagande av nyanlända och lokalsamhälletillit kan förstärkas eller försvagas av kommunfaktorer, som inkomstojämlikhet och tidigare mångfald i befolkningen, och av individfaktorer, som kontakter mellan grupper

Lokalsamhälletillit i Sverige före och efter flyktingkrisen

Under perioden 2014 till 2016 kom ett antal kommuner runtom i Sverige att ta ett stort ansvar för mottagandet av nyanlända migranter. Med mottagandet av nyanlända kom graden av mångfald, det vill säga blandningen i befolkningen utifrån födelseland, att öka i kommuner med ett stort mottagande. Tidigare forskning har pekat på att det finns ett negativt samband mellan graden av mångfald i lokalsamhället och graden av tillit till andra i lokalsamhället. Kunskapen om hur förändringar i kommunernas befolkning påverkar graden av lokalsamhälletillit är relativt begränsad. Syftet med denna undersökning var därför att undersöka om det finns något samband mellan kommuners mottagande av nyanlända och dess invånares lokalsamhälletillit. Studiens tre frågeställningar var: Har antalet mottagna nyanlända i kommunerna påverkat lokalsamhälletilliten på kommunnivå? Har kommunfaktorer – som graden av ekonomisk ojämlikhet och graden av homogenitet i kommunbefolkningen innan mottagandet av nyanlända – någon betydelse för lokalsamhälletilliten hos invånarna år 2017? Vilken betydelse har kontakter mellan grupper för sambandet mellan mottagande av nyanlända och lokalsamhälletillit? Resultaten från studien visar att tilliten till andra i lokalsamhället på kommunnivå hos majoritetsbefolkningen samvarierade med ökningen av mottagandet av nyanlända. I de kommuner som haft en större ökning av andelen nyanlända är lokalsamhälletilliten något lägre. Detta är i linje med den forskning som pekat på att lokalsamhälletilliten är lägre hos samtliga grupper om området präglas av mångfald. Storleken på sambandet mellan ökningen av mottagande av nyanlända och förändringen i lokalsamhälletillit är relativt modest. Sambandet är dock inte liktydigt med ett orsakssamband mellan mottagandet i kommunerna och förändringar av lokalsamhälletillit. Det går inte att helt utesluta att kommuner med särskilda egenskaper tog emot fler nyanlända och att dessa egenskaper också inverkade pålokalsamhälletilliten. Vidare visar resultaten att graden av ekonomisk ojämlikhet i kommunen hade en inverkan på vilken betydelse mottagandet av nyanlända hade för lokalsamhälletilliten hos kommuninvånarna år 2017. En tänkt individ som bodde i en kommun med en relativt sett högre grad av inkomstojämlikhet, och med ett mer omfattande mottagande av nyanlända, skulle ha en lägre nivå av lokalsamhälletillit än motsvarande individ som bodde i en kommun präglad av större ekonomisk jämlikhet. Det största mottagandet av nyanlända, i förhållande till folkmängd, skedde i mindre kommuner som i genomsnitt hade en relativt jämlik inkomstfördelning och detta kan ha haft betydelse för att förändringarna på kommunnivå av lokalsamhälletillit var relativt sett begränsade. Huruvida kommunens befolkning var mer eller mindre homogen (utifrån födelseland) innan mottagandet hade också betydelse. För en tänkt individ som bodde i en kommun med en relativt sett högre grad av homogenitet år 2009, och med ett mer omfattande mottagande av nyanlända, skulle denna individ ha en lägre nivå av lokalsamhälletillit än motsvarande individ som bodde i en kommun som hade en mer heterogen befolkning år 2009. Antalet kommuner i denna studie är emellertid relativt begränsat och dessa resultat bygger delvis på extrapoleringar och behöver därför prövas i fler kontexter. Den allra största delen av variationen i lokalsamhälletillit förklaras emellertid av individfaktorer. En viktig individfaktor utifrån tidigare forskning är kontakter mellan grupper. Individer som uppgav att de aldrig hade kontakter med personer av annan bakgrund hade generellt sett lägre nivåer av lokalsamhälletillit. Skillnaderna i lokalsamhälletillit mellan de som aldrig hade några kontakter med personer med annan bakgrund, och de som hade kontakter, beräknades vara större ju fler nyanlända som tagits emot under perioden. Kontakter mellan grupper hade således störst betydelse för lokalsamhälletilliten hos invånare i kommuner som tagit emot många nyanlända. Den största gruppen svarande i undersökningen uppgav att de endast sporadiskt eller aldrig hade kontakter med personer med annan bakgrund i sitt bostadsområde. Resultaten visade även att det fanns en liten andel som uppfattade kontakter med personer med annan bakgrund än de själva på det hela taget som negativa, eller till och med mycket negativa. Mycket negativa uppfattningar om kontakter mellan grupper bidrog till lägre lokalsamhälletillit ju fler nyanlända som mottagits i kommunen. Sammantaget kan mottagandet av nyanlända ensamt endast förklara en mindre del av variationen i lokalsamhälletillit mellan kommuner och individer. Resultaten ger visst stöd åt att sambandet mellan mottagande av nyanlända och lokalsamhälletillit kan förstärkas eller försvagas av kommunfaktorer, som inkomstojämlikhet och tidigare mångfald i befolkningen, och av individfaktorer, som kontakter mellan grupper

Engagemang i civilsamhället i Malmö : Betydelsen av kontakter mellan grupper för tillit

Syftet med denna rapport har varit dels att beskriva om kontakter mellan grupper förekommer inom civilsamhällets organisationer i Malmö stad, dels att studera om erfarenheter från kontakter i civilsamhället har betydelse för tillit. Kontakter defnieras i denna studie som att ha någon form av umgänge eller samtal med någon med bakgrund från ett annat land än vad den svarande själv har. Mångfald eller diversitet i befolkningen kan vara en viktig drivkraft för tillväxt och kreativitet. Samtidigt har forskningen visat på att samhällen med hög mångfald i befolkningen också ofta har lägre nivåer av mellanmänsklig tillit. Om tilliten mellan människor är låg kan det försvåra samarbeten och bland annat minska viljan att göra långsiktiga afärer. Detta kan i sin tur leda till lägre tillväxt. En av orsakerna till att tilliten oftare är lägre i samhällen med en hög mångfald antas vara att invånarna i sådana samhällen mer sällan har sociala band till varandra. Ofta föreslås därför att grupper som är olika varandra behöver ha meningsfulla och positiva kontakter med varandra för att skapa relationer och minska misstron mot andra grupper. Här förs ofta det civila samhällets organisationer som möjliggörare för positiva kontakter mellan grupper. Civilsamhället består av en mängd olika ideella organisationer. I denna studie avses medlemsorganisationer och organisationer som invånarna gör ideella insatser för. Ideella föreningar är den vanligaste formen av civilsamhällesorganisation. Dock baseras detta ofta på antaganden om att kontakter faktiskt sker inom civilsamhällets organisationer fram och att kontakterna bidrar till positiva erfarenheter. Datamaterialet kommer från en enkätundersökning kallad Tillitsbarometern som genomfördes 2017 och 2020 med ett större urval av svarande i Malmö. Tillitsbarometern är en stor enkätstudie som genomförts av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Marie Cederschiöld högskola1. Analyserna i rapporten har visat på att andelen som är engagerade i civilsamhället varierar utifrån kön, ålder och utländsk bakgrund. Resultaten pekar på att skillnaderna i deltagande i Malmö i viss mån hade ökat 2020 jämfört med 2017. I stor utsträckning beror detta på att kvinnor och framför allt kvinnor med utländsk bakgrund i större utsträckning inte längre är medlemmar. Att kvinnor i större utsträckning än män minskar sitt engagemang i civilsamhället under perioder av kris, likt det som coronapandemin innebar, är ett mönster som också setts i andra studier. Analyserna visade att det sker kontakter mellan grupper inom ramen för civilsamhället och dessa kontakter sker oftare bland yngre än bland äldre. De yngre hade oftare något mer positiva erfarenheter av kontakter än de äldsta åldersgrupperna. Resultaten pekar även på att positiva erfarenheter från kontakter kan dämpa betydelsen av att bo i ett område som präglas av mångfald. Vidare visade analyserna av paneldata att gruppen som haft positiva erfarenheter från kontakter med andra grupper 2017 också hade något högre nivåer av lokalsamhälletillit och tillit till dem med annan religion och annan nationalitet 2020. Även om kontakterna föregår nivåerna av tillit går det dock inte att helt utesluta att de som har kontakter redan från början har högre nivåer av både lokalsamhälletillit och tillit till  dem med annan religion och annan nationalitet och att de därför också söker sig till kontakter med andra grupper i högre utsträckning. Generellt sett är dock nivåerna av tillit tämligen stabila över tid hos individer. Att tilliten ändå var högre efter att gruppen hade haft kontakter skulle därför tala för att kontakterna i civilsamhället sammantaget har en positiv betydelse för lokalsamhälletillit och tillit till grupper med annan religion och annan nationalitet. Rapporten avslutas med en rekommendation att uppmuntra till positiva möten inom föreningslivet, särskilt bland unga. Rapporten avslutas med uppmaningen att även beakta två centrala förutsättningar för deltagande. För det första, deltagande i civilsamhället bör ses i ett socialt och ett lokalt sammanhang. Om få i ens bekantskapskrets och i ens lokala område deltar aktivt i civilsamhället minskar antagligen förväntningarna på att någon ska delta samt att viljan att själv ta initiativ för att engagera sig sannolikt minskar. För det andra, deltagande i civilsamhället sker på frivillig grund. Att deltagande sker på frivillig grund är en styrka eftersom det tillvaratar människors fria vilja att göra saker tillsammans med andra. Det innebär också att uppgiften för dem som vill uppmuntra till deltagande i civilsamhället kan vara komplex eftersom deltagandet bygger på frivillighet

Religious Participation and Civic Engagement in the Secular Context : Evidence from Sweden on the Correlates of Attending Religious Services

The aim of the present study is to investigate the potential link between religious participation and civic engagement in Sweden. Religious participation probably plays a different role in a secular context compared to a context where religion and politics are more intertwined. First, do those who regularly attend religious services in Sweden volunteer and participate in charitable giving more often compared with those who do not? Second, are those who regularly attend religious services more, or less, politically active between elections compared with those who do not in Sweden? Third, do those who regularly attend religious services in Sweden receive more requests to volunteer than those who do not? The study uses survey data on volunteering from random samples of individuals in Sweden. Results showed that volunteering was limited to a restricted group of organizations. There is a higher propensity among those who regularly attend religious services to volunteer within political parties. Those who frequently attend church were significantly more often requested to volunteer by someone else.Funding: Linkoping University</p