Ökad användning av raps och åkerböna i slaktkycklingfoder

Idag täcks proteinbehovet i europeisk slaktkycklingproduktion till största del av importerat sojamjöl. Sojaanvändningen inom animalieproduktionen är kraftigt ifrågasatt, och att ersätta sojan med inhemska proteinfodermedel är ett sätt att stärka svensk kycklings varumärke. Raps och åkerbönor är två av de proteingrödor som är odlingsbara i Sverige och det finns stora möjligheter att öka användningen av dessa i kycklingfoder. Kanske kommer det i framtiden att vara möjligt att jämte vete tillsätta fler hemmaproducerade råvaror till ett koncentrat – åkerböna och raps kan då vara tänkbara kandidater. Ett litet gissel med i stort sett alla inhemska proteingrödor är att de innehåller en del ämnen s.k. antinutritionella substanser (ANS) som kan störa näringsupptaget hos fjäderfän. Det finns dock möjligheter att genom förbehandling, med exempelvis värme, förstöra flera av dessa oönskade substanser i råvaran innan den blandas in i fodret. Dock saknas information om hur förbehandling med värme påverkar möjlig inblandningsnivå i slaktkycklingfoder. För att undersöka detta har två försök, ett med raps och ett med åkerböna, utförts på Lövsta forskningscentrum, SLU

Effects of toasting, inclusion levels and different enzyme supplementations of faba beans on growth performance of broiler chickens

Faba beans (Vicia faba) are an alternative protein source that likely can be used to a higher extent in broiler diets. White-flowered faba beans contain antinutritional substances (ANS) such as non-starch polysaccharides (NSP), trypsin inhibitors, and lectins, which might limit its inclusion level. Lectins and trypsin inhibitors are heat labile and previous studies have shown that steam-pelleting and enzyme treatment improves the nutritional value of faba beans. However, alternative to pelleting would facilitate for farmers to add faba beans on-farm. Currently, there are machines available for toasting faba beans on-farm, which might be used for broiler mash diets. The objective of this study was to investigate the effect of inclusion level (0, 10, 20 and 30%), toasting (140 degrees C 5.5 min) and different enzymes (xylanase + phytase vs. xylanase, phytase, amylase, protease) of faba bean diets on growth performance and organ parameters in broilers. To test this, 2 experiments 34 and 35 days, using a total of 480 chickenswere performed. Feed intake, body weight (BW) and feed conversion ratio were registered weekly, in addition, organ and carcass weights were registered at slaughter. The results showed that inclusion of 20% faba beans is possible in a pelleted diet with maintained broiler growth performance. When 20% was included in a mash diet, feed intake and BW decreased compared to chickens fed pelleted diets, irrespectively of pre-toasting of the beans. It can be concluded that toasting cannot replace pelleting. Supplementation of protease and amylase in addition to xylanase and phytase did not improve the nutritional value of faba beans

Effects of algal supplementation in feed to broiler breeders on transfer of nutrients and antibodies to chicks and quality of hatchlings

Breeder nutrition is an important factor for chick quality since the chick embryo relies on nutrients available in the egg for growth and development. In addition, the egg is providing the chick with important antibodies that are vital during the first weeks of life. Brown algae contains several bioactive compounds, and dietary supplementation with algal extracts have shown improved gut health and immune responses in both pigs and poultry. The aim of this study was to investigate if feeding the brown algae Saccharina latissima, intact or as an extract, to broiler breeders can affect breeder hens' antibody responses to vaccination, egg quality and transfer of antibodies and nutrients to the egg and thereby improve the quality of newly hatched chicks. Forty-five hens and nine roosters of the parent lines of the fast-growing broiler Ross 308 were included in the experiment where hens were 31 weeks at the start. The hens were housed individually and fed one of three dietary treatments for seven weeks; (a) control, (b) addition of 0.6% algal meal or (c) addition of 0.08% algal extract. The hens were given a booster vaccination against infectious bronchitis virus (IBV) 21 days after the start of experiment. During experimental days 32-42, hens were naturally mated every 5th day and hatching eggs were collected. A total of 255 chicks were hatched, and chick quality was assessed. Moreover, on chick day three, blood was collected from 48 focal chickens and total immunoglobulin Y levels and specific titres to IBV in serum were determined. The results showed that feeding the brown algae Saccharina latissima, intact or as an extract to broiler breeders did not affect egg production, egg quality, antibody responses to vaccination or transfer of antibodies from hen to chick. However, feeding intact algae significantly increased the levels of iodine and decreased the level of selenium in the eggs and resulted in a lower proportion of chicks with maximum quality score. Interestingly, algal feeding, both intact and as an extract, increased the abdominal fat pad in broiler breeders by about 17% without affecting BW. In conclusion, supplementation of broiler breeder diets with algal extract from Saccharina latissima, but not intact algal meal is a promising dietary strategy to increase the abdominal fat pad without causing any adverse effects on nutrient level in eggs or chick quality. CO 2023 The Author(s). Published by Elsevier B.V. on behalf of The Animal Consortium. This is an open access article under the CC BY license (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)

Early goal directed therapy for adult meningitis in Malawi

Introduction: Mortality from acute bacterial meningitis (ABM) in sub-Saharan adults is 50-60%, twice that in well-resourced settings. To date, interventions designed to impact on outcome have been ineffective in this setting. This thesis addressed the hypothesis that high mortality is due in part to delayed or inappropriate care, and that this may be improved by goal directed resuscitation. Methods: Clinical and laboratory surveillance data from a large central hospital in Malawi were analysed. Clinical predictors of poor outcome were synthesised into the Malawi Adult Meningitis Score (MAMS). To assess feasibility and outcome, patients with suspected ABM were recruited in the emergency department and observed in year one under routine clinical care (Phase 1), and then managed with a meningitis-specific EGDT clinical care bundle in year two (Phase 2). Laboratory data were tested for outcome associations. Results: A significant decline in the total number of CSF isolates over 12 years was noted, entirely in children under 5 years of age coinciding with Hib vaccination. Adult meningitis incidence remained unchanged, despite significant ART provision. Analysis of 715 historical meningitis episodes showed that the mortality rate was 54% at day 40; HIV seroprevalence was 87% and treatment delays were marked. Coma, seizures, tachycardia and anaemia but not HIV were significantly associated with mortality. The MAMS predicted outcome with good agreement, estimated sensitivity was 74%, specificity was 55%. EGDT was found to be feasible, more clinical targets were met using EGDT including reduced time to antibiotics, iv fluids, blood transfusion and airway placement. There was no significant difference in outcome at 40 days between the two cohorts. Neither high pneumococcal load nor the presence of EBV co-infection in the CSF were associated with poor outcome. CSF white cell counts were lower in non-survivors, other markers of inflammation were not associated with outcome. Conclusion: The incidence of bacterial meningitis is not falling in adults in Malawi. Important clinical predictors were identified and synthesised into a prediction tool. EGDT for meningitis is feasible in adult patients in Malawi; a larger trial is required to test the impact on outcome. Further work to improve pre-hospital care and identify novel adjunctive treatments is necessary

Streptococcus pneumoniae meningitis and the CNS barriers

Streptococcus pneumoniae (SPN) is a globally significant cause of meningitis, the pathophysiology of which involves damage to the brain by both bacterial virulence factors and the host inflammatory response. In most cases of SPN meningitis bacteria translocate from the blood into the central nervous system (CNS). The principal site of SPN translocation into the CNS is not known, with possible portals of entry proposed to be the cerebral or meningeal blood vessels or the choroid plexus. All require SPN to bind to and translocate across the vascular endothelial barrier, and subsequently the basement membrane and perivascular structures, including an additional epithelial barrier in the case of the blood-CSF barrier. The presence of SPN in the CNS is highly inflammatory resulting in marked neutrophilic infiltration. The secretion of toxic inflammatory mediators by activated neutrophils within the CNS damages pathogen and host alike, including the non-replicative neurons which drives morbidity and mortality. As with the translocation of SPN, the recruitment of neutrophils into the CNS in SPN meningitis necessitates the translocation of neutrophils from the circulation across the vascular barrier, a process that is tightly regulated under basal conditions - a feature of the 'immune specialization' of the CNS. The brain barriers are therefore central to SPN meningitis, both through a failure to exclude bacteria and maintain CNS sterility, and subsequently through the active recruitment and/or failure to exclude circulating leukocytes. The interactions of SPN with these barriers, barrier inflammatory responses, along with their therapeutic implications, are explored in this review

Slutrapport

Sojaanvändningen inom animalieproduktionen är kraftigt ifrågasatt, och att ersätta sojan med inhemska proteinfodermedel är en av de viktigaste förändringar för att minska miljöpåverkan och stärka svensk kycklings varumärke. Raps och åkerbönor är två av de proteingrödor som är odlingsbara i Sverige och det finns stora möjlighetet att öka användningen av dessa i kycklingfoder. Ett litet gissel med i stort sett alla inhemska proteingrödor är att de innehåller en del ämnen s.k. antinutritionella substanser (ANS) som kan störa näringsupptaget hos fjäderfän. I raps är det framförallt glukosinolater och dess nedbrytningsprodukter som utgör ett problem. Nedbrytning av glukosinolater aktiveras av enzymet myrosinas. Begränsningen hos åkerböna är för växande djur framförallt tanniner och trypsininhibitorer, där vitblommiga åkerbönorna är i princip fria från tanniner. Såväl myrosinas som trypsininhibitorer är värmeinstabila och det finns därmed möjligheter att genom förbehandling med värme, förstöra dessa oönskade substanser i råvaran innan den blandas in i fodret. Dock saknas information om optimal tid och temperatur på värmebehandlingen och hur denna påverkar möjlig inblandningsnivå i slaktkycklingfoder. Risken med en för kraftig värmebehandling är att proteinkvaliteten blir negativt påverkad. För att undersöka detta genomfördes fyra delförsök, ett labförsök och ett slaktkycklingförsök med rapsfrö och ett labförsök och ett slaktkycklingförsök med vitblommig åkerböna. Labförsöken utfördes på Kungsängens forskningscentrum, SLU och raps respektive åkerböna torr-rostades i ugn i olika tider och temperaturer. För raps var enzymet myrosinas helt inaktiverat vid rostning 120 °C, 15 min samtidigt som proteinets kvalité var bibehållen. För åkerböna sågs en sänkning av trypsininhibitoraktivitet och bibehållen proteinkvalitet vid rostning 140 °C, 5,5 min, och dessa temperaturer bedöms som optimala vid torr- rostning. Slaktkycklingförsöken utfödes på Lövsta forskningscentrum, och i rapsförsöket testades 4 inblandningsnivåer, 0, 8, 16, 24 % raps, samt effekt av värmebehandling i form av ångpelletering. För de pelleterade fodren var 16 % inblandning möjlig utan att påverka foderintag, tillväxt eller foderomvandlingsförmåga (FCR) negativt. För de icke-pelleterade - müslifodern var FCR bibehållen vid 8 % inblandning, men vikt och foderintag var sämre än kontrollfodret och sänktes sedan linjärt med ökad inblandningsnivå. I slaktkycklingförsöket med åkerböna testades också 4 inblandningsnivåer, 0, 10, 20 och 30 %, dessa foder ångpelleterades. För nivån 20 % åkerböna testades även effekten av värmebehandling och foderstruktur genom att två müslifoder tillverkades, i det ena var åkerbönorna förrostade i 140 °C, 5,5 min i det andra var de obehandlade. Resultaten visade att foderintag, vikt och FCR var bibehållen vid 20 % inblandning, vid 30 % inblandning var FCR bibehållen, men foderintag och vikt var sänkta. I båda müslifodern sågs ett väldigt lågt foderintag och därmed låga vikter, men bibehållen FCR. Som slutsats konsterades att värmebehandling i form av pelletering möjliggör inblandning av 16 % rapsfrö och 20 % vitblommig åkerböna i slaktkycklingfoder

Reduction of greenhouse gas emissions : the economic impact upon the agricultural firm

The agricultural sector accounts for about 13 percent of the total load of greenhouse gas emissions from Sweden (Swedish Environmental Protection Agency, 2007). The Swedish objective to reduce the greenhouse gas emissions with 40 percentage units to the year of 2020, based upon the year of 1990, might imply stricter regulations for Swedish farmers. A regulation or other forms of economic incentives is probably necessary to reduce the emissions originating from the agricultural sector. This study aims to investigate the economic and managerial impact on two agricultural firms with differing production system given that a constraint on green house gas emissions is introduced. Gases included in this study are carbon dioxide, methane and nitrous oxide. A literature review is carried out to obtain data on emission factors from agricultural activities. The two case-study farms in this study represent crop production and crop and pig production, respectively. The farms are both part of the research program "Odling i balans". In order to ensure an economic optimal adjustment, given the introduction of a constraint on greenhouse gas emissions, non-linear optimization techniques have been utilized. Furthermore, this study connects biological relationships and economic analyses of profits and cost-effectiveness with a target on emissions. Novel biological relationships in the study represent optimal crop rotation accounting for the biological effects of preceding crops, relationships between nitrogen application, yield and important quality parameters such as protein content in grain. Since the reduction of greenhouse gas emissions is not determined in quantity or formation, the results are presented according to two different scenarios, one life-cycle approach including emissions from production of inputs and one national perspective excluding these emissions. The results of the study show that the economic consequences for the crop producing farm due to a reduction of greenhouse gas emissions with 20 percentage units amount to 130 and 230 SEK per hectare, depending on whether the emissions from production of inputs are included or not. The corresponding result for the crop and pig producing farm, given the use of the available capacity for piglet production, amounts to 800 and 900 SEK per hectare. If the farmer is able to adjust the number of sows, the economic loss per hectare decreases to 280 and 340 SEK. Due to large emissions from the pig production, the cost of reducing the greenhouse gas emissions increases in a scenario with maximal capacity utilization in pig production. The explanation is that the reduction on total emissions requires extensive adjustments in the crop production. Hence, the economic return decreases. The reduction in percentage is greater when excluding emissions from production of inputs therefore the economic impact is greater. The marginal cost of reducing greenhouse gas emissions amounts to about 0,50 to 3 SEK per kg of carbon dioxide equivalent. A comparison between tillage systems reveals that minimum tillage systems, generate not only higher economic return but, also lower emissions. However the marginal cost remains largely unchanged. The results of the analysis show that the crop producing farm is able to reduce the greenhouse gas emissions with almost 35 to 40 percent through a minimum tillage system adhering to the emission constraint, and at the same time maintain the economic result. The corresponding reduction for the crop and pig producing farm is 9 to 14 percent.Jordbrukssektorn står för cirka 13 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser (Swedish Environmental Protection Agency, 2007). Sveriges mål att reducera emissionerna med 40 procent fram till år 2020, jämfört med 1990-års nivå, tyder på skärpta krav i framtiden för Sveriges lantbrukare. För att sänka utsläppen inom jordbruket krävs förmodligen en reglering inom sektorn. Syftet med studien är att utreda hur två lantbruksföretag med olika driftsinriktning påverkas, ekonomiskt och produktionsmässigt, då en begränsning av växthusgasemissioner introduceras. De växthusgaser som behandlas i studien är koldioxid, lustgas och metan. En litteraturstudie genomförs för att inhämta emissionsdata. Optimeringsmodeller utvecklas för två fallgårdar med inriktning växtodling respektive växtodling och grisproduktion. De bägge gårdarna medverkar i Odling i Balans. Modellerna grundas på teorier rörande icke-linjär optimering och skiljer sig från tidigare studier då de beaktar komplexa biologiska samband och antaganden om ekonomiskt rationellt beslutsfattande och kostnadseffektivitet med avseende på ett givet utsläppsmål. De biologiska samband som modelleras är bland annat växtföljder och förfrukter, avkastning i förhållande till kvävetillförsel samt kvalitetsaspekter såsom sambandet mellan proteininnehåll i spannmål och kvävegiva. Resultaten beskrivs enligt två scenarier, eftersom det är oklart hur en eventuell begränsning av växthusgasemissioner från jordbruket skulle kunna utformas. Dels analyseras ett livscykelperspektiv där emissioner från framställning av produktionsmedel inkluderas, dels ett nationellt perspektiv där emissioner från framställning av produktionsmedel exkluderas. Analysen visar att lantbrukarens kostnad för att reducera emissionerna med 20 procent uppgår till 130 respektive 230 kronor per hektar för växtodlingsgården, beroende på om tillverkning av produktionsmedel ingår eller ej. För grisgården är kostnaden 280 respektive 340 kronor i det fall då antalet modersuggor kan minska, medan full kapacitet i smågrisproduktionen innebär kostnader om 800 till 900 kronor per hektar. Studien visar att kostnaden för att reducera emissionerna blir högre då grisgården inte kan anpassa grisproduktionen, vilken ger höga emissioner från bland annat gödsellagring och inköpt foder. Förklaringen är att en procentuell reduktion av de i nuläget höga emissionerna kräver omfattande anpassning av kvävetillförsel och skördenivåer, vilket leder till ett försämrat ekonomiskt resultat. I ett scenario då produktionsmedel exkluderas i analysen är kostnaden högre för att reducera emissionerna eftersom den procentuella reduktionen blir mer omfattande än i fallet inklusive produktionsmedel. Marginalkostnaden för att reducera emissionerna sträcker sig mellan 0,5 och 3 kronor per kg koldioxidekvivalent för fallgårdarna. Vid jämförelse mellan reducerad och konventionell jordbearbetning på fallgårdarna visar sig det reducerade systemet ha flera fördelar. Det ekonomiska resultatet ökar och emissionerna minskar, till följd av lägre maskinkostnader per hektar och lägre emissioner hänförliga till tillverkning och förbränning av dieselolja. Dock är marginalkostnaden för att reducera de totala emissionerna i stort sett densamma. Analysen visar att växtodlingsgården kan sänka emissionerna med knappt 35 till 40 procent, med bibehållen vinst genom att tillämpa reducerad bearbetning och samtidigt anpassa sig till begränsning av emissionerna. Det reducerade bearbetningssystemet på grisgården innebär plöjningsfri odling av höstvete och analysen visar att emissionerna kan sänkas med 9 till 14 procent, givet anpassning och bibehållet ekonomiskt resultat

Live black soldier fly (Hermetia illucens) larvae in feed for laying hens: effects on hen gut microbiota and behavior

This study examined the effects of including live black soldier fly (BSF, Hermetia illucens) larvae in the diet of laying hens on gut microbiota, and the association between microbiota and fearfulness. A total of 40 Bovans White laying hens were individually housed and fed 1 of 4 dietary treatments that provided 0, 10, 20%, or ad libitum daily dietary portions of live BSF larvae for 12 wk. Cecum microbiota was collected at the end of the experiment and sequenced. Behavioral fear responses to novel objects and open field tests on the same hens were compared against results from gut microbiota analyses. The results showed that the bacteria genera Enterococcus, Parabacteroides, and Ruminococcus torques group were positively associated with increased dietary portion of live larvae, while Lactobacillus, Faecalibacterium, Bifidobacterium, Subdoligranulum, and Butyricicoccus were negatively associated with larvae in the diet. Inclusion of larvae did not affect fear behavior, but the relative abundance of Lachnospiraceae CHKCI001 and Erysipelatoclostridium was associated with fear -related behaviors. Further studies are needed to determine whether the change in gut microbiota affects fearfulness in the long-term