Utedrift under vintern

Nyinvesteringar i nötköttsproduktion leder i allmänhet till stora kostnader. Genom att ersätta traditionella byggnader med enklare typer av väderskydd och låta djuren vistas ute vintertid skulle kostnaden kunna minskas. Upptrampad mark och koncentration av gödsel och urin kring utfodringsplatsen, väderskydd och vatten kan dock bli ett problem då köttdjur hålls ute vintertid. Ett flerårigt projekt Animal-Driven Sustainable Beef Production, som finansierades av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, genomfördes för att utveckla en ny typ av utedriftsystem. Systemet är mobilt och innebär att djuren vintertid vistas på åkermark som ingår i en växtföljd och att de regelbundet får foder på nya ytor. Detta examensarbete var en pilotstudie inom projektet med syfte att undersöka 17 dräktiga köttraskvigors beteende och vistelseområde med avseende på resurserna i fållan, spridning av gödsel och urin samt renlighet och hälsa. Studien genomfördes på en privat bondgård med nötköttsproduktion i sydvästra Sverige (Värmland) under sex veckor, från februari till mars 2008. Kvigorna gick i en 750-2250m2 stor fålla med tillgång till ett halvöppet tält med djupströbädd och fyra foderhäckar med ensilage samt ett vattenkar. Tältet flyttades var 8:e vecka och kvigorna fick nya utfodrings-platser varje vecka. Armeringsmattor var placerade kring tältets ingång, vid vattenkaret och ut mot foderhäckar för att stabilisera marken. Två beteendestudier genomfördes dagtid (kl. 7-17), totalt 10 timmar per vecka. På gruppnivå registrerades var 15:e minut antal kvigor i varje delområde av fållan samt vilka beteenden de utförde. Samtidigt genomfördes en studie på individnivå där varje kviga observerades individuellt under en minut och där alla beteenden och delytor registrerades. Totalt observerades varje kviga fyra gånger per observationstimme. Under beteendestudierna noterades även alla gödslingar och urineringar samt var dessa hamnade. Bedömning av kvigornas renhet och hälsa genomfördes en gång per vecka under en 5-veckorsperiod samt hos en kontrollgrupp med 17 dräktiga köttraskvigor inhysta i en kall lösdrift med djupströbädd och foderbord. Baserat på gruppnivå spenderade kvigorna 38 % av sin dag till att äta, till största delen där de fyra foderhäckarna var placerade. Kvigorna åt mest klockan 8 och klockan 16 och vilade mest klockan 10. Under förhållanden med begränsad mängd foder observerades kvigor mota undan varandra vid foderhäckarna. Kvigorna tillbringade 42 % av sin tid i tältet, där den mesta av tiden gick åt till att ligga ner, ca 63 %. Alla individerna valde att använda tältet som liggplats. Kvigorna förflyttade sig över hela fållan och föredrog att använda armeringsmattorna när marken var blöt. Gödsel och urin fördelades jämnt över fållorna och det såg ut att finnas ett samband mellan spenderad tid per delyta och var gödsel och urin hamnade. Kvigorna i ute-gruppen var renare jämfört med kontrollgruppen. Skenben och has var de smutsigaste delarna i de båda grupperna. Ingen skillnad i hälsotillstånd kunde urskiljas mellan de båda grupperna. Kvigorna såg ut att finna sig väl tillrätta och systemet såg ut att fungera bra med hänsyn till såväl kvigornas välbefinnande som kring spridning av gödsel och urin samt att hålla markens bärighet på en bra nivå.New investment within beef cattle production generally leads to high costs. Replacing traditional buildings with simpler types of shelter and letting the animals stay outside in winter, could reduce these costs. Damage to the ground surface and leakage of manure and urine close to the feeding racks, the shelter and water tank can however be a problem when beef cattle are kept outdoors during the winter. A project running over several years, Animal-driven Sustainable Beef Production, financed by Mistra, the Swedish Foundation for Strategic Environmental Research, was carried out to develop a new type of mobile outdoor system. During wintertime the animals were held on pasture that was a part of the crop rotation and the feeding area was continuously moved. This Master’s thesis was a pilot study within the project. Its aim was to investigate the behaviour and area of movement of 17 pregnant beef cattle heifers in relation to their use of resources, location of manure and urine deposition as well as the animals’ level of cleanliness and health. The study was carried out on a private farm with beef cattle in the Southwest of Sweden (Värmland) for six weeks during February-March. The heifers were kept in a 750-2250 m² field with access to a half open tent with deep straw bedding and four feeding racks with silage and a water tank. The tent was moved every 8 weeks and the feeding racks were moved every week. Synthetic mats where placed around the entrance to the tent, the stationary water tank and towards the feed to stabilise the surface. Two types of behavioural studies were carried out during daytime (7 am –5 pm) comprising a total of 10 hours per week. Firstly observations on group level of the number of heifers in each sub-area and their behaviour was recorded every 15 minutes. At the same time the heifers were observed individually for one minute each and all behaviours and sub-areas were recorded. Each heifer was individually observed a total of four times during one observation hour. During the behavioural studies the number and location of defecation and urination was recorded. Assessment of cleanliness and health was carried out once a week for 5 weeks and also on a control group of 17 heifers kept permanently in a shelter with deep straw and a feeding area. Based on group-level observations the heifers spent 38 % of their day eating, mainly within the sub-area where the feeding racks were placed. The heifers ate most often at 8 am and 4 pm and rested most at 10 am. Under conditions of limited feed quantity, the heifers were observed to push one another away from the feeding rack. The heifers spent 42 % of the observation time in the tent, where most of the time was spent lying down, approx. 63 %. All individuals chose the tent as their resting area. The heifers moved over the whole pasture and preferred to use the synthetic mats when the surface was wet. Manure and urine was distributed evenly over the pasture and there appeared to be a correlation between time spent in each sub-area and where manure and urine was deposited. The heifers in the outdoor system were cleaner than the control heifers. The tibia and the hock were the dirtiest body parts in both groups. No difference in health status could be discerned between the two groups. The heifers seemed to adapt well to the outdoor system and it seemed to function well with respect to the heifers’ general welfare standard, distribution of manure and urine and preservation of the ground’s bearing capacity

Virtuella stängsel: ett flexibelt verktyg för skötsel av naturbetesmarker

Variation i livsmiljöer knutna till åker- och betesmark har identifierats som avgörande för en varierad flora och fauna i jordbrukslandskapet och särskilt viktiga för den biologiska mångfalden är gräsmarker som betas. Idag sköts många gräsmarker homogent med antingen för högt eller lågt betestryck, vilket kan leda till att marker betas för intensivt eller att de växer igen. Att skapa variation inom en betesmark genom optimerad och kontrollerad styrning av betestrycket utifrån naturvårdsbehov kräver stor arbetsinsats. För att främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet finns ett stort behov av flexibla lösningar för skötsel av värdefulla betesmarker. Virtuella stängsel, en teknik där betesdjuren hägnas in digitalt med hjälp av GPS-halsband som avger ljudsignaler och elstötar om djuren går utanför en definierad GPS-gräns (virtuell stängselgräns) skulle kunna underlätta för en mer flexibel och skräddarsydd skötsel av gräsmarker med höga naturvärden. Syftet med studien var att undersöka möjligheten att med hjälp av virtuell stängselteknik hägna in nötkreatur och styra betestrycket i en naturbetesmark. Tekniken testades på sju kvigor under sju veckor från maj-juli 2022. Flera olika virtuella stängselgränser introducerades och flyttades inom en befintlig hage med konventionellt elstängsel runt. Djuren lärde sig snabbt att associera ljudsignalen med de virtuella gränserna och anpassade sin vistelseyta utifrån dessa. Detta avspeglades även i resultatet från vegetationsmätningar som visade på en variation i gräshöjd i olika delar av hagen. Virtuell stängselteknik kan därför vara ett snabbt, flexibelt och effektivt verktyg för skötsel och styrning av betestryck. Vi ser många möjliga naturvårdstillämpningar för tekniken i Sverige men fler studier kring specifika skötselåtgärder bör prioriteras för att få mer kunskap om teknikens fulla potential

Combined pasture and housing systems in Sweden: multi-suckling pens with access to pasture in the summer

On this best practice farm in Sweden, starting on day 10 after farrowing, organic lactating sows and their piglets are kept in group-suckling pens with outdoor access. This publication presents pasture management and costs as well as the Core Organic Cofund project POWER’s assessment of productivity, animal welfare and environmental impact of this farm

Phosphorus Retention Materials In Outdoor Laying Hen Paddocks For Reduced Environmental Impact And Increased Nutrient Use Efficiency

This study investigated phosphorus (P) retention materials of sand and limestone outside houses in paddocks for organic laying hens, as a measure to retain P and reduce leaching. When manure P, accumulated in the materials during 6 months, was exposed to rain simulations in a lysimeter study, P concentrations in drainage water were high from all treatments (58-136 and 130-197 mg L-1 of PO4-P and total-P respectively). On average, 14% of the manure P, captured in the materials was leached after 100 mm of simulated rainfall. The conclusion is that these materials may efficiently retain P during the outdoor season (May to October), but in order to reduce the risk of losses to waters during the following winter they need to be removed from the paddocks, preferably to arable fields. The materials can be regarded as potential P fertilizers and may thereby combine increased P use efficiency and environmental performance of organic outdoor poultry systems

Virtuella stängsel för enklare och mer flexibel betesdrift - möjligheter och utmaningar i Sverige

Att hägna in nya betesytor och underhålla stängsel är en mycket kostsam och arbetskrävande del av betesdriften och det finns behov av att hitta enkla och flexibla metoder för detta. Virtuell stängselteknik skulle kunna vara en lösning då djurhållaren på några få sekunder med hjälp av en app i sin telefon kan hägna in, flytta och ändra form på sitt betesområde. Intresset för tekniken är stor både i Sverige och övriga världen men kunskapen om och hur tekniken fungerar och kan användas i Sverige har hittills varit begränsad. Målet med projektet var därför att förmedla kunskap om virtuella stängsel för betesdjur samt om och hur tekniken skulle kunna användas inom svensk animalieproduktion. Syftet var att genom (1) litteraturgenomgång, (2) kontakt med myndigheter, branschorganisationer, företag, forskare och lantbrukare, (3) studiebesök hos brukare av tekniken samt (4) workshop sammanställa befintlig kunskap och erfarenheter vid användning av virtuella stängsel, beskriva teknikens funktion, dess potential men också vilka utmaningar som finns för framtida implementering och användning av tekniken i Sverige. Inom projektet som pågick mellan 2019 och 2021 har det blivit tydligt att potentialen framför allt ligger i en minskad arbetsinsats i form av mindre arbete kopplat till stängsling och möjligheten att beta områden som förut inte varit lönsamma att beta. Tekniken skulle därför kunna bidra till nya typer av ”betessystem och betestjänster” och därmed ha potential att bidra till fler betande djur, ett mer differentierat landskap och till ökad biologisk mångfald. Tekniken bidrar dessutom till förbättrad kontroll och övervakning av betesdjuren på individnivå då den ger information om deras position dygnet runt. Den största utmaningen med tekniken är att den i nuläget inte är godkänd att användas i Sverige enligt svensk djurskyddslagstiftning. I en utredning, beställd av Jordbruksverket, framkom att det krävs mer kunskap om hur djurvälfärden påverkas vid användning av tekniken innan ett eventuellt godkännande. Andra områden som lyfts fram som viktiga för att tekniken ska bli intressant för framtida användning är en god batterikapacitet samt hur tekniken samspelar med rovdjur och allmänheten. För att ge Jordbruksverket mer kunskap kring hur djurvälfärden påverkas av tekniken kommer RISE i samarbete med SLU med start betessäsongen 2021 påbörja omfattande forskningsstudier. Dessutom har flertalet forskargrupper runt om i världen genomfört och planerar för fler forskningsstudier inom samma ämnesområde

Techniques and methods to measure beef and lamb meat quality – a review

This report reviews various measurement techniques and methods for assessing meat quality in lamb and beef after slaughter. It has mainly been based upon searches in databases of scientific literature, but also on discussions with industry people and colleagues. The concept of meat quality is multifaceted and not easily defined. At the same time, most people who appreciate a good piece of meat would agree on that tough meat should be avoided. Hence, one property that has attained considerable attention in the literature is tenderness. Another characteristic that is usually emphasized as something positive is marbling, partly due to several studies that have indicated a relation between marbling and taste, juiciness and tenderness, all being properties that are important for a positive eating experience. Other features that attract attention are e.g. fatty acid composition, water retention ability, pH and colour. The first attempts to find an objective method for tenderness measurement were based on mechanical methods. Essentially a spear-like object that was shot into the meat, while the resulting force was measured. For measurement of other parameters, such as pH, relatively traditional techniques were similarly used, based on more or less analogue technology. However, in recent decades there has been an increasing amount of studies using techniques that have benefited from the exponential development of digital and solid-state technologies. This development has e.g. led to easier ways to generate, measure and analyse electromagnetic, optical and acoustic signals. A common approach in simpler measurement methods is trying to find an algorithm that is based on analysis of the frequency response of a signal that typically may be of electrical nature, ultrasound or light. Methods utilizing NIR have been particularly promising. One example of NIR equipment is NitFomTM, which is used for quality assessment of fat in pork meat. Methods based on measurement of electrical impedance have also, at least periodically, found establishment on the market. There are also more advanced approaches, with the ambition to obtain spatial resolution of properties within the object under assessment. For measurements with three-dimensional resolution, primarily computer tomography imaging (CTI) and magnetic resonance imaging (MRI) are candidates, but also ultrasound. Hitachi-Aloka, makes ultrasonic equipment that can be used for scanning live animals, and another example of ultrasonic equipment is ECM EXAGO. MRI and CTI, however, are still too expensive, advanced and slow to be realistic alternatives for online measurement in the industry in the near future. MRI and CTI are developments of NMR (Nuclear Magnetic Resonance) and X-ray. While also NMR seems to be a little too expensive for industrial applications, and primarily a lab tool, X-rays have been used in the meat industry since the 1970s, e.g. for measurement of fat content. One commercial product that early found establishment on the market is Anyl-Ray Oystar. The development of the digital camera opened up for advanced image processing. There are several studies based on analysis of the kind of information that can be extracted from RGB images, so-called vision technology, but also on analysis of images that contain much more detailed spectral information, so-called hyper- or multispectral image analysis. However, analysis of the amount of information that is collected with the latter kind of technology requires large computation and data management capabilities. In this context, the continuing development towards more accessible computational power is highly valued. While image processing based on RGB information has been successful in measuring more or less what is also perceived by human eye (in this context such parameters as marbling and colour), hyperspectral image analysis has shown potential to go one step further. In addition to visual properties, the technology has shown promising results in measuring such things as chemical composition (e.g. proportions of fat, protein and water), pH and tenderness. Much resources have been invested in development of functional systems for online classification of meat in the industry. The results have been promising, and companies have been started up for the purpose, but the definitive breakthrough has not yet taken place. In conclusion, several attempts have been made to find objective measurement methods for assessing and potentially classifying meat quality. Many promising results have been reported in the literature. Yet it is difficult to make any recommendations on one single salvaging technique based upon these results. Possibly, the technology that is currently attracting the most attention and hopes is hyperspectral image analysis, especially if the intention is to find a technology, suitable for forming the basis for a classification system. In such a context, hyperspectral imaging is a technology that meets many positive criteria: it is contact-free, it has spatial resolution, it combines advantages of both vision and NIR. There are also several studies that show promising results, and there is still good hope that the technology will develop further in near-time (both in terms of price and performance), hand in hand with the trend in society towards increased digitalisation (i.e. development of artificial intelligence, better and cheaper sensors, increased access to computational power, connected devices, etc.).I arbetet att ta fram denna sammanställning av olika mättekniker och metoder för att bedöma kvalitet på lamm- och nötkött efter slakt, har vi främst baserat oss på sökningar i databaser över vetenskaplig litteratur. Utöver detta är den ett resultat av diskussioner med branschfolk och kollegor. Begreppet köttkvalitet är mångfasetterat och inte så lätt att definiera. Samtidigt känner de flesta som uppskattar en god köttbit till att man gärna vill undvika ett segt kött, så en egenskap som ofta har fokuserats på i litteraturen är mörhet. En annan egenskap som brukar framhävas som positiv är marmorering, bland annat eftersom det finns studier som visar att köttets marmorering har ett samband med både smak, saftighet och mörhet, vilka är viktiga egenskaper för en positiv ätupplevelse. Fler egenskaper som rönt uppmärksamhet är bland annat fettsyresammansättning, vattenhållande förmåga, pH, och färg. De första försöken att finna en objektiv metod för att mäta mörhet byggde på mekaniska mätmetoder, i stort sett ett spjutliknande föremål som sköts in i köttet, samtidigt som en kraft uppmättes. Mätning av andra parametrar, så som pH, byggde på liknande sätt på mer eller mindre traditionell analog teknik. De senaste decennierna har det dock tagit fart med studier på mätmetoder som gynnats av den exponentiella utvecklingen av digitala tekniker och halvledarteknik. Den utvecklingen har bland annat lett till enklare sätt att generera, mäta och analysera elektromagnetiska, optiska och akustiska signaler. Vanligt angreppssätt i enklare mätmetoder är att försöka finna en algoritm som bygger på analys av frekvensresponsen vid mätningar av impedans, ultraljud eller ljus. Särskilt lovande bland den typen av mätmetodik har NIR varit. Exempel på NIR-utrustning är NitFomTM som används för kvalitetsbedömning av fett hos gris efter slakt. Även metoder baserade på mätning av elektrisk impedans har åtminstone periodvis funnit etablering på marknaden. I andra änden finns mer avancerade angreppssätt, med försök att erhålla rumslig upplösning av mätobjektet. Vid mätning i 3D är det främst datortomografi och MRI (Magnetic Resonance Imaging – magnetisk resonansavbildning) som är aktuella, men även ultraljud. Som exempel på tillverkare av ultraljudsutrustning kan nämnas Hitachi-Aloka, som bland annat säljer utrustning för skanning av levande djur. Ett annat utrustningsexempel är ECM EXAGO. MRI och datortomografi framstår dock ännu som för dyra, avancerade och långsamma för att i närtid vara realistiska alternativ för online-mätning inom industrin. MRI och datortomografi är egentligen utvecklingar av NMR (Nuclear Magnetic Resonance – kärnmagnetisk resonans) och röntgen. Medan även NMR fortfarande verkar vara lite för kostsam för industriella tillämpningar, och främst ett labb-verktyg, så har röntgen däremot ända sedan 70-talet använts inom slaktindustrin, bland annat för att mäta fettinnehåll – exempel på kommersiell produkt är Anyl-Ray Oystar. Utvecklingen av digitalkameran öppnade för avancerad bildbehandling. Det finns flera studier baserade på den typ av information som finns i vanliga RGB-bilder, s.k. vision-teknik, men även på information i form av avbildningar med mycket mer detaljerat spektralt innehåll, s.k. multi- eller hyperspektral bildanalys. Att analysera all information som samlas in med den senare typen av teknik kräver dock stora beräknings- och datahanteringsresurser, så där är utvecklingen mot alltmer lättillgänglig dator- och beräkningskraft välkommen. Medan bildbehandling baserad på RGB-information har haft framgång att mäta sådant som uppfattas av mänskliga ögat, så som marmorering och färg, så har hyperspektral bildanalys visat på potential att nå ett steg längre. Utöver visuella egenskaper har tekniken givit lovande resultat att mäta sådant som kemisk sammansättning (andel fett, protein, vatten etc.), pH och mörhet. Mycket resurser har satsats på att ta fram fungerande system för klassificering av kött inom industrin, resultat har varit lovande, och företag startats för ändamålet, men ännu har inte det definitiva genombrottet skett. Som framgår ovan så har det gjorts åtskilliga försök att finna objektiva mätmetoder för att bedöma, och potentiellt klassificera, köttkvalitet. Många lovande resultat har rapporterats i litteraturen, ändå är det svårt att enbart utgående från den landa i klara rekommendationer om en enda saliggörande teknik. Kanske är den teknik som just nu tilldrar sig mest uppmärksamhet och förhoppningar hyperspektral bildanalys, och särskilt om man tänker sig att tekniken ska utgöra grund för ett klassificeringssystem. Det är en teknik som uppfyller många positiva kriterier: den är beröringsfri, den har rumslig upplösning, den kombinerar fördelar hos både vision och NIR, det finns flera studier som visar på lovande resultat, och det finns fortfarande gott hopp om att tekniken kommer utvecklas i närtid både pris- och prestandamässigt hand i hand med digitaliseringstrenden (d.v.s. utvecklingen av artificiell intelligens, bättre och billigare sensorer, ökad tillgång till datorkraft etc.) i samhället.

Techniques and methods to measure beef and lamb meat quality – a review

This report reviews various measurement techniques and methods for assessing meat quality in lamb and beef after slaughter. It has mainly been based upon searches in databases of scientific literature, but also on discussions with industry people and colleagues. The concept of meat quality is multifaceted and not easily defined. At the same time, most people who appreciate a good piece of meat would agree on that tough meat should be avoided. Hence, one property that has attained considerable attention in the literature is tenderness. Another characteristic that is usually emphasized as something positive is marbling, partly due to several studies that have indicated a relation between marbling and taste, juiciness and tenderness, all being properties that are important for a positive eating experience. Other features that attract attention are e.g. fatty acid composition, water retention ability, pH and colour. The first attempts to find an objective method for tenderness measurement were based on mechanical methods. Essentially a spear-like object that was shot into the meat, while the resulting force was measured. For measurement of other parameters, such as pH, relatively traditional techniques were similarly used, based on more or less analogue technology. However, in recent decades there has been an increasing amount of studies using techniques that have benefited from the exponential development of digital and solid-state technologies. This development has e.g. led to easier ways to generate, measure and analyse electromagnetic, optical and acoustic signals. A common approach in simpler measurement methods is trying to find an algorithm that is based on analysis of the frequency response of a signal that typically may be of electrical nature, ultrasound or light. Methods utilizing NIR have been particularly promising. One example of NIR equipment is NitFomTM, which is used for quality assessment of fat in pork meat. Methods based on measurement of electrical impedance have also, at least periodically, found establishment on the market. There are also more advanced approaches, with the ambition to obtain spatial resolution of properties within the object under assessment. For measurements with three-dimensional resolution, primarily computer tomography imaging (CTI) and magnetic resonance imaging (MRI) are candidates, but also ultrasound. Hitachi-Aloka, makes ultrasonic equipment that can be used for scanning live animals, and another example of ultrasonic equipment is ECM EXAGO. MRI and CTI, however, are still too expensive, advanced and slow to be realistic alternatives for online measurement in the industry in the near future. MRI and CTI are developments of NMR (Nuclear Magnetic Resonance) and X-ray. While also NMR seems to be a little too expensive for industrial applications, and primarily a lab tool, X-rays have been used in the meat industry since the 1970s, e.g. for measurement of fat content. One commercial product that early found establishment on the market is Anyl-Ray Oystar. The development of the digital camera opened up for advanced image processing. There are several studies based on analysis of the kind of information that can be extracted from RGB images, so-called vision technology, but also on analysis of images that contain much more detailed spectral information, so-called hyper- or multispectral image analysis. However, analysis of the amount of information that is collected with the latter kind of technology requires large computation and data management capabilities. In this context, the continuing development towards more accessible computational power is highly valued. While image processing based on RGB information has been successful in measuring more or less what is also perceived by human eye (in this context such parameters as marbling and colour), hyperspectral image analysis has shown potential to go one step further. In addition to visual properties, the technology has shown promising results in measuring such things as chemical composition (e.g. proportions of fat, protein and water), pH and tenderness. Much resources have been invested in development of functional systems for online classification of meat in the industry. The results have been promising, and companies have been started up for the purpose, but the definitive breakthrough has not yet taken place. In conclusion, several attempts have been made to find objective measurement methods for assessing and potentially classifying meat quality. Many promising results have been reported in the literature. Yet it is difficult to make any recommendations on one single salvaging technique based upon these results. Possibly, the technology that is currently attracting the most attention and hopes is hyperspectral image analysis, especially if the intention is to find a technology, suitable for forming the basis for a classification system. In such a context, hyperspectral imaging is a technology that meets many positive criteria: it is contact-free, it has spatial resolution, it combines advantages of both vision and NIR. There are also several studies that show promising results, and there is still good hope that the technology will develop further in near-time (both in terms of price and performance), hand in hand with the trend in society towards increased digitalisation (i.e. development of artificial intelligence, better and cheaper sensors, increased access to computational power, connected devices, etc.).I arbetet att ta fram denna sammanställning av olika mättekniker och metoder för att bedöma kvalitet på lamm- och nötkött efter slakt, har vi främst baserat oss på sökningar i databaser över vetenskaplig litteratur. Utöver detta är den ett resultat av diskussioner med branschfolk och kollegor. Begreppet köttkvalitet är mångfasetterat och inte så lätt att definiera. Samtidigt känner de flesta som uppskattar en god köttbit till att man gärna vill undvika ett segt kött, så en egenskap som ofta har fokuserats på i litteraturen är mörhet. En annan egenskap som brukar framhävas som positiv är marmorering, bland annat eftersom det finns studier som visar att köttets marmorering har ett samband med både smak, saftighet och mörhet, vilka är viktiga egenskaper för en positiv ätupplevelse. Fler egenskaper som rönt uppmärksamhet är bland annat fettsyresammansättning, vattenhållande förmåga, pH, och färg. De första försöken att finna en objektiv metod för att mäta mörhet byggde på mekaniska mätmetoder, i stort sett ett spjutliknande föremål som sköts in i köttet, samtidigt som en kraft uppmättes. Mätning av andra parametrar, så som pH, byggde på liknande sätt på mer eller mindre traditionell analog teknik. De senaste decennierna har det dock tagit fart med studier på mätmetoder som gynnats av den exponentiella utvecklingen av digitala tekniker och halvledarteknik. Den utvecklingen har bland annat lett till enklare sätt att generera, mäta och analysera elektromagnetiska, optiska och akustiska signaler. Vanligt angreppssätt i enklare mätmetoder är att försöka finna en algoritm som bygger på analys av frekvensresponsen vid mätningar av impedans, ultraljud eller ljus. Särskilt lovande bland den typen av mätmetodik har NIR varit. Exempel på NIR-utrustning är NitFomTM som används för kvalitetsbedömning av fett hos gris efter slakt. Även metoder baserade på mätning av elektrisk impedans har åtminstone periodvis funnit etablering på marknaden. I andra änden finns mer avancerade angreppssätt, med försök att erhålla rumslig upplösning av mätobjektet. Vid mätning i 3D är det främst datortomografi och MRI (Magnetic Resonance Imaging – magnetisk resonansavbildning) som är aktuella, men även ultraljud. Som exempel på tillverkare av ultraljudsutrustning kan nämnas Hitachi-Aloka, som bland annat säljer utrustning för skanning av levande djur. Ett annat utrustningsexempel är ECM EXAGO. MRI och datortomografi framstår dock ännu som för dyra, avancerade och långsamma för att i närtid vara realistiska alternativ för online-mätning inom industrin. MRI och datortomografi är egentligen utvecklingar av NMR (Nuclear Magnetic Resonance – kärnmagnetisk resonans) och röntgen. Medan även NMR fortfarande verkar vara lite för kostsam för industriella tillämpningar, och främst ett labb-verktyg, så har röntgen däremot ända sedan 70-talet använts inom slaktindustrin, bland annat för att mäta fettinnehåll – exempel på kommersiell produkt är Anyl-Ray Oystar. Utvecklingen av digitalkameran öppnade för avancerad bildbehandling. Det finns flera studier baserade på den typ av information som finns i vanliga RGB-bilder, s.k. vision-teknik, men även på information i form av avbildningar med mycket mer detaljerat spektralt innehåll, s.k. multi- eller hyperspektral bildanalys. Att analysera all information som samlas in med den senare typen av teknik kräver dock stora beräknings- och datahanteringsresurser, så där är utvecklingen mot alltmer lättillgänglig dator- och beräkningskraft välkommen. Medan bildbehandling baserad på RGB-information har haft framgång att mäta sådant som uppfattas av mänskliga ögat, så som marmorering och färg, så har hyperspektral bildanalys visat på potential att nå ett steg längre. Utöver visuella egenskaper har tekniken givit lovande resultat att mäta sådant som kemisk sammansättning (andel fett, protein, vatten etc.), pH och mörhet. Mycket resurser har satsats på att ta fram fungerande system för klassificering av kött inom industrin, resultat har varit lovande, och företag startats för ändamålet, men ännu har inte det definitiva genombrottet skett. Som framgår ovan så har det gjorts åtskilliga försök att finna objektiva mätmetoder för att bedöma, och potentiellt klassificera, köttkvalitet. Många lovande resultat har rapporterats i litteraturen, ändå är det svårt att enbart utgående från den landa i klara rekommendationer om en enda saliggörande teknik. Kanske är den teknik som just nu tilldrar sig mest uppmärksamhet och förhoppningar hyperspektral bildanalys, och särskilt om man tänker sig att tekniken ska utgöra grund för ett klassificeringssystem. Det är en teknik som uppfyller många positiva kriterier: den är beröringsfri, den har rumslig upplösning, den kombinerar fördelar hos både vision och NIR, det finns flera studier som visar på lovande resultat, och det finns fortfarande gott hopp om att tekniken kommer utvecklas i närtid både pris- och prestandamässigt hand i hand med digitaliseringstrenden (d.v.s. utvecklingen av artificiell intelligens, bättre och billigare sensorer, ökad tillgång till datorkraft etc.) i samhället.