A van der Waals density functional study of chloroform and other trihalomethanes on graphene

A computational study of chloroform (CHCl3) and other trihalomethanes (THMs) adsorbed on graphene is presented. The study uses the van der Waals density functional method to obtain ad- sorption energies and adsorption structures for these molecules of environmental concern. In this study, chloroform is found to adsorb with the H atom pointing away from graphene, with adsorption energy 357 meV (34.4 kJ/mol). For the other THMs studied the calculated adsorption energy values vary from 206 meV (19.9 kJ/mol) for fluoroform (CHF3) to 404 meV (39.0 kJ/mol) for bromoform (CHBr3). The corrugation of graphene as seen by the THMs is small, the difference in adsorption energy along the graphene plane is less than 6 meV for chloroform

Luftmakt i humanitära interventioner : en prövning av Wardens teori

Air power has shown its usefulness throughout many wars and has been an effective tool for military interventions during the last decades. How airpower should be applied has been a highly debated topic for as long as it has been around. However, its use in humanitarian interventions is comparatively unresearched. One theorist that have received a lot of attention is John Warden and his five-ring-model. The purpose of this thesis is to test Wardens theory in humanitarian interventions, in order to contribute with research on the use of airpower in humanitarian interventions. This thesis is a comparative case study examining two similar and successful humanitarian interventions, Operation Deliberate Force and Operation Odyssey Dawn/Unified Protector. Results show that Wardens theory can not explain the success of the use of airpower in the operations. There are however some interesting similarities between the two operations that could be the key to success in humanitarian interventions. Further research is required to investigate this conclusion.Uppsatsen skriven VT 2018 under Termin 4 Officersprogrammet 16-19 med inriktning mot flyg. Examen genomförs VT 2019.</p

Säkerhetsmål i tunnlar

Risktec Projektledning har tillsammans med COWI fått i uppdrag av Transportstyrelsen och Trafikverket att ta fram denna rapport om Säkerhetsmål i tunnlar. Transportstyrelsen kan samordna och ge förslag på säkerhetsmål för trafikslagen väg, järnväg, tunnelbana och spårväg. Det är möjligt genom att Transportstyrelsen har ett trafikslagsövergripande ansvar och även ett bemyndigande enligt plan- och byggförordningen. Det har inte varit möjligt tidigare, då ansvaret var uppdelat på bland andra kommuner, Vägverket, Banverket och Boverket. Krav på utformning av tunnlar och, i viss omfattning, krav på riskanalys finns idag för tunnlar, men krav på säkerhetsmål saknas. Kraven ger utrymme för tolkning i samband med projektering och förvaltning. Osäkerhet kan uppstå om vilka mål som ska uppnås, och olika risknivåer kan bli resultatet när kraven tillämpas i olika projekt. Mot denna bakgrund genomförde Transportstyrelsen 2015 - 2016 ett FoI-projekt som redovisas i rapporten ”Säkerhetsmål för trafikanter i väg- och spårtunnlar” . En fortsättning på detta projekt initierades av Transportstyrelsen och Trafikverket under 2018 med målet att föreslå en väl avvägd lägsta acceptabel säkerhetsnivå för vägtunnlar, järnvägstunnlar, tunnelbanor och spårvägstunnlar, baserat på en risk- och samhällsekonomisk analys, samt att koppla dessa säkerhetsmål till en lämplig verifieringsmetod.Föreliggande rapport redovisar förslag till verifierbara säkerhetsmål med tydlig koppling till samhällsnyttan. Rapporten tar utgångspunkt i den tidigare rapporten och prövar de slutsatser som drogs där. Projektresultatet ska kunna användas av Transportstyrelsen som underlag till krav och råd i kommande föreskriftsarbete om säkerhet i tunnlar. Arbetet omfattar endast krav för nya tunnlar och är inriktat mot tunnelspecifika olyckor, det vill säga de som endast kan orsakas i tunnlar och de som kan orsakas var som helst men vars följdkonsekvenser blir särskilt allvarliga i tunnlar.Projektet har funnit att det kvantitativa säkerhetsmål som uttrycktes i föregående rapport i ett F/N-diagram är väl avvägt vad gäller övre och nedre acceptansnivå. Det gäller även avvägandet att exkludera olyckor med få omkomna. Däremot har arbetet till skillnad mot tidigare rapport visat att osannolika händelser med många omkomna inte bör exkluderas. Slutsatserna av arbetet är att det finns möjligheter att införa ett gemensamt säkerhetsmål. Därutöver konstaterar vi att befintliga regler för tunnlar för väg, järnväg, tunnelbana och spårväg bör kunna utnyttjas som basstandard. Rapportens förslag till säkerhetsmål uttrycks som: Risken vid färd i tunnel för väg, järnväg, tunnelbana och spårväg ska vara likvärdig, uttryckt som risk att förolyckas per personkilometer. Förslaget är att säkerhetsmålet uttrycks som krav på en föreskriven övre acceptansnivå i ett F/N-diagram, med en fiktiv startpunkt F=1*10-4 per miljon personkilometer vid N=1 och lutning -1. Det kan med fördel kompletteras ett allmänt råd som avgränsar målet att gälla olyckor med 3 eller fler omkomna samt att mellan den övre acceptansnivån och en definierad nedre acceptansnivå ska ytterligare säkerhetsåtgärder utvärderas med stöd av kostnads-nyttoanalys. Uppdragsnamn: Säkerhetsmål i tunnlar Uppdragsnummer: 100279 Datum:2019-06-20 Sida: 3 av 57 Som anges i CSM-RA-förordningen kan säkerheten ofta baseras på krav och regler för utformning, jämförelse med referensobjekt eller beräknad risk. Denna rapport anger ett förslag till nivå för den sistnämnda principen. Förslaget i rapporten är att säkerhetsmålet bör verifieras med kvantitativ analys för tunnlar längre än 500 meter. För tunnlar kortare än 500 meter bedöms säkerhetsmålet kunna uppfyllas om tunneln utformas enligt krav i nu gällande regelverk, utan ytterligare analys. Den första frågan som bör ställas är således om den aktuella tunneln omfattas av krav på verifiering av att säkerhetsmålet är uppfyllt. Om frågan besvaras med nej, tillämpas basstandard för utformning av tunnelns säkerhetskoncept. Om svaret är ja ska, utöver tillämpande av basstandard, en kvantitativ analys utföras och behovet av ytterligare åtgärder bedömas med stöd av säkerhetsmålet uttryckt i F/N-diagram. För att kunna beräkna riskens storlek behöver detta göras enligt en vedertagen metod. Exempel på vedertagna metoder ges i Boverkets rapport, Riskanalysmetoder och Trafikverkets rapport, personsäkerhet i järnvägstunnlar. • Om den beräknade risken är låg, under ALARP-området, krävs inga åtgärder. • Om risken är inom ALARP-området, ska de åtgärder tillföras som kan bedömas kostnadsnyttiga. • Om risken är högre än ALARP-området, ska åtgärder tillföras oavsett kostnad Bedömningen är att utifrån befintliga regler och krav på att underskrida föreslagen övre acceptansnivå, så bör ytterligare åtgärder vidtas om de är samhällsekonomiskt försvarbara. Då erhålls en tydlig koppling till samhällsnyttan, och hänsyn tas till varje tunnels unika förutsättningar. I rapporten föreslås det att metodiken som bör följas är ASEK vid värdering inom ALARP. Då ASEK är en resurskrävande metod ges även förslag på en metod för förenklad analys av identifierade åtgärder där en relativ eller kvalitativ bedömning av kostnader och nyttor kan göras. Detta för att kunna göra en initial bedömning och värdering mellan flera olika åtgärdsförslag.Säkerhetsmål för tunnlar del 1 och del 2 inkluderande undermarkstatione

Mobilapplikation för övning av obestämda artiklar i det svenska språket

Digitalization has created accessible ways of learning new languages through for example mobile applications. This, along with the globalization of society, has created a higher demand to learn new languages in an efficient manner. Swedish can be a difficult language to learn and has indefinite articles which do not always follow any grammatical rules. To contribute with a solution, the application EnOrEtt was developed by the company Swedish for Professionals to give users the ability to practice the two indefinite articles en and ett. The goal of the project was to implement new game modes, where the users can practice the indefinite articles of the Swedish language. On top of this, a more productive learning environment was created by implementing spaced repetition. This is a learning method used to optimize the way the users learn by increasing the time interval at which questions will reappear. The result of the project was an application where users can practice indefinite articles of the Swedish language in new interactive game modes.Den digitala utvecklingen har skapat lättillgängliga metoder för inlärning av språk via exempelvis mobilapplikationer. Globaliseringen har dessutom skapat en efterfrågan att effektivt lära sig nya språk. Svenska kan vara ett svårt språk att lära sig och har obestämda artiklar till substantiv som inte alltid följer språkregler. För att bidra till lösningen på problemet utvecklades applikationen EnOrEtt av företaget Swedish for Professionals för att ge användare möjlighet att öva på de obestämda artiklarna en och ett. Målet med projektet var att vidareutveckla applikationen med nya interaktiva spellägen. För att skapa en mer produktiv inlärningsmiljö implementerades tidsfördelad repetition i ett av spelen. Detta är en metod där frågor återkommer med ökande tidsintervall för att effektivisera inlärningen. Resultatet av projektet är en välfungerande applikation där användare kan öva på obestämda artiklarna i det svenska språket i nya interaktiva spellägen

Mobilapplikation för övning av obestämda artiklar i det svenska språket

Digitalization has created accessible ways of learning new languages through for example mobile applications. This, along with the globalization of society, has created a higher demand to learn new languages in an efficient manner. Swedish can be a difficult language to learn and has indefinite articles which do not always follow any grammatical rules. To contribute with a solution, the application EnOrEtt was developed by the company Swedish for Professionals to give users the ability to practice the two indefinite articles en and ett. The goal of the project was to implement new game modes, where the users can practice the indefinite articles of the Swedish language. On top of this, a more productive learning environment was created by implementing spaced repetition. This is a learning method used to optimize the way the users learn by increasing the time interval at which questions will reappear. The result of the project was an application where users can practice indefinite articles of the Swedish language in new interactive game modes.Den digitala utvecklingen har skapat lättillgängliga metoder för inlärning av språk via exempelvis mobilapplikationer. Globaliseringen har dessutom skapat en efterfrågan att effektivt lära sig nya språk. Svenska kan vara ett svårt språk att lära sig och har obestämda artiklar till substantiv som inte alltid följer språkregler. För att bidra till lösningen på problemet utvecklades applikationen EnOrEtt av företaget Swedish for Professionals för att ge användare möjlighet att öva på de obestämda artiklarna en och ett. Målet med projektet var att vidareutveckla applikationen med nya interaktiva spellägen. För att skapa en mer produktiv inlärningsmiljö implementerades tidsfördelad repetition i ett av spelen. Detta är en metod där frågor återkommer med ökande tidsintervall för att effektivisera inlärningen. Resultatet av projektet är en välfungerande applikation där användare kan öva på obestämda artiklarna i det svenska språket i nya interaktiva spellägen

Säkerhetsmål för trafikanter i vägtunnlar, järnvägstunnlar och tunnelbana

Transportstyrelsen kan samordna och ge förslag på säkerhetsmål för trafikslagen väg, järnväg och tunnelbana. Det är möjligt genom att Transportstyrelsen har ett trafikslagsövergripande ansvar och även ett bemyndigande enligt plan- och byggförordningen. Det har inte varit möjligt tidigare, då ansvaret var uppdelat på bland andra kommuner, Vägverket, Banverket och Boverket. Krav på utformning av tunnlar finns i viss omfattning men säkerhetsmål saknas. Kraven ger utrymme för tolkning i samband med projektering och förvaltning. Osäkerhet kan uppstå om vilka mål som ska uppnås, och olika risknivåer kan bli resultatet när kraven tillämpas i olika projekt. Mot denna bakgrund initierade Transportstyrelsen ett FoI-projekt med rubriken ”Säkerhetsmål för trafikanter i väg- och spårtunnlar”, vilket ledde till arbetet med denna rapport. För arbetet med rapporten har vi i arbetsgruppen formulerat följande mål: identifiera utformningskrav och funktionskrav som lämplig basstandard för att uppfylla miniminivå för säkerhet, genom referens till befintliga regelverk eller praxis föreslå riskmått (storheter eller enheter) som är lämpliga för kvantifiering och värdering av personsäkerhet i tunnlar föreslå sätt att värdera samhällsnyttan vid införande av säkerhetsåtgärder som tillägg till basstandard. Arbetet omfattar arbetsgruppens förslag till säkerhetsmål för nya tunnlar och berör endast tunnelspecifika olyckor, det vill säga de som endast kan orsakas i tunnlar och de som kan orsakas var som helst men vars följdkonsekvenser blir särskilt allvarliga i tunnlar. Vi i arbetsgruppen har kunnat formulera ett förslag baserat på inventering av regelverk, allmänna principer och grunder för riskanalys, erfarenheter från olika projekt samt analys av olika sätt att mäta risk. Förslaget baseras på ett gemensamt trafikslagsövergripande kvantitativt säkerhetsmål uttryckt i F/N- diagram för vägtunnlar, järnvägstunnlar och tunnelbana med en tydlig koppling till samhällsnyttan. Förslaget formuleras sammanfattande: Risken vid färd i tunnel för väg, järnväg och tunnelbana ska vara likvärdig, uttryckt som risk att förolyckas per personkilometer. I rapportens senare del diskuterar vi olika problemställningar med förslaget. Behov av vidare utredning har också identifierats. Slutsatserna av arbetet är att det finns möjligheter att etablera ett gemensamt säkerhetsmål. Därutöver konstaterar vi i arbetsgruppen bland annat att befintliga regler för väg- och järnvägstunnlar bör kunna utnyttjas som basstandard, att motsvarande regelverk för tunnelbana saknas, och möjligen även för spårvägstunnlar, och bör utvecklas samt att man bör undersöka möjligheten att komplettera säkerhetsmålet med gränser uttryckta som PLL- tal specifikt för varje trafikslag. Modeller och metoder för samhällsekonomiska värderingar finns och bör kunna utnyttjas vid optimering av säkerheten.Säkerhetsmål för trafikanter i väg och spårtunnla