Key Trends of Climate Change in the ASEAN Countries : The IPAT Decomposition Analysis 1980–2005

Decomposition analyses of energy consumption and CO2 emissions have mainly focused on effects of changes in economic activity, energy intensity and fuel mix, and structural changes in energy consumption in different countries or different sectors of the economy. This e-Book introduces a different perspective by identifying five globally relevant factors affecting CO2 emissions. Changes in carbon intensity of primary energy, efficiency of the energy system, energy intensity of the economy, level of economic development, and the amount of population have been identified by extending the well-known IPAT identity

Future Energy Demand in Laos : Scenario Alternatives for Development

Energy production in Laos is still dominated by traditional fuels. Fuelwood in the main source of energy and most of the energy is consumed at households for cooking. Increase in the number of cars and motorbikes is rapidly increasing the use of imported petroleum products. Electrification is one of the central targets of the Lao government. The electrification rate has increased fast in Laos and in the year 2010 over 70 % households had electricity supply. The target is to have 90 % access to electricity by the year 2020. The World Bank regards the electrification of Lao PDR to be a success story (World Bank 2012). This paper deals with the present and future energy consumption in Laos. First the historical trends of energy use in different sectors are analysed. The future scenarios are constructed using LaoLinda model. Four different future alternative development paths are analysed using the model results. The energy use data source for the analysis is from the Ministry of Energy and Mines (MEM) of Lao PDR. Economic and other data is from the Department of Statistics of Lao PDR

Resource efficiency and green economic sustainability transition evaluation of green growth productivity gap and governance challenges in Cambodia

This study provides an analysis of Cambodian socio‐economic and environmental development. The analysis applies the Sustainable Society Index—database and uses Sustainability Window analyses linked to the green growth strategy in Cambodia. The novel analyses provide criteria for weak and strong sustainability and are further developed to evaluate the green growth productivity gap. We have carried out empirical analyses using indicators of the different dimensions of sustainability—economic, social, and environmental. The Sustainability Window defines the minimum economic development for social sustainability and the maximum economic development for environmental criterion for sustainability. This study demonstrates methodological usefulness of the Sustainability Window analysis in the fields of development studies and green growth. The methodological novelty of this study is to use Sustainability Window approach and to provide a novel empirical testbed for strong and weak sustainability analyses as well as for the analysis of the green growth resource use productivity gap. </div

Förbättring av stamväg 63 mellan Ena i Evijärvi och Kaustby : Lokaliseringsplan

Stamväg 63 Kauhava–Ylivieska (169 km) är en viktig huvudväg mellan landskap som fungerar som förbindelse mellan kommuncentrum, regioner och landskap samt utgör en viktig rutt för bl.a. näringslivets transporter. I enlighet med Trafikledsverkets utredning angående servicenivån på huvudvägar och framtida behov hör stamväg 63 till kategorin annan huvudväg. Utom det multiproblematiska avsnittet mellan Ena–Kaustby har stamväg 63 förbättrats så att den motsvarar de krav på servicenivån som ställs på huvudvägsnätet. Stamväg 63 mellan Ena och Kaustby (14 km) är en smal, krokig och backig huvudväg som går genom flera byar. Den genomsnittliga dygnstrafiken varierar mellan 1 700–2 300 fordon per dygn (KVL 2019), varav andelen tung trafik är betydande, 12–15 %. Hastighetsbegränsningen på vägen är huvudsakligen 70 km/h, men vid bycentrumen 60 km/h. Målet med lokaliseringsutredningen var att definiera trafikledslösningar genom vilka den för stamvägen ställda målnivån enligt prognosen uppnås. Det primära och riksomfattande trafikmässiga målet är att förbättra den långresa gods- och persontrafikens smidighet, förutsägbarhet och restid. Det har ställts ytterligare mål för att förbättra gång- och cykelförhållanden och trafiksäkerhet samt för att minska trafikens miljökonsekvenser. Under arbetets gång granskades flera olika sträckningsalternativ, varav på basis av projektgruppens diskussion valdes fyra utkast till sträckning för en projektbedömning som utfördes enligt Trafikledsverkets riktlinjer. På basis av projektbedömningen valdes sedan för närmare granskning två alternativ som med avsikt på genomslagskraft var de bästa och mest realistiska. De presenterades vid ett möte för allmänheten i september 2021. Projektgruppen beslöt enhälligt att föreslå det västra alternativet för den fortsatta planeringen, eftersom det på basis av projektbedömningen är bättre med avsikt på nyttokostnadsförhållande, genomslagskraft och sannolikhet för förverkligande. I detta alternativ förbättras stamväg 63 i en ny terrängkorridor på en sträcka av cirka 9 km och breddas för de övriga sträckorna. I måltillståndet av det valda alternativet är stamvägens tvärsektion 9,0/7,0 m och hastighetsbegränsningen huvudsakligen 100 km/h

Kantatien 63 parantaminen välillä Ina–Kaustinen : Pääsuuntaselvitys

Kantatie 63 Kauhava–Ylivieska (169 km) on tärkeä maakuntien välinen päätie, joka toimii yhteytenä kuntakeskusten, seutujen ja maakuntien välillä, mm. tärkeänä elinkeinoelämän kuljetusten reittinä. Kantatie 63 on Väyläviraston Pääteiden palvelutaso ja tulevaisuuden tarpeet -selvityksen mukainen muu päätie. Kantatie 63 on parannettu vastaamaan päätieverkon palvelutasovaatimuksia lukuun ottamatta moniongelmaista tieosuutta välillä Ina–Kaustinen. Kantatie 63 Inan ja Kaustisen välillä (14 km) on kapea, mutkainen ja mäkinen päätie, joka kulkee useiden kylien läpi. Keskimääräinen vuorokausiliikennemäärä vaihtelee välillä 1 700–2 300 ajoneuvoa vuorokaudessa (KVL 2019), josta raskaan liikenteen osuus on huomattava 12–15 %. Tien nopeusrajoitus on pääosin 70 km/h, mutta kyläkeskusten kohdilla nopeusrajoitus on 60 km/h. Pääsuuntaselvityksen tavoitteena oli määrittää väyläratkaisut, joilla kantatielle määritetty ennustetilanteen tavoitetaso saavutetaan. Ensisijaisena ja valtakunnallisena liikenteellisenä tavoitteena on parantaa pitkämatkaisen tavara- ja henkilöliikenteen sujuvuutta, ennustettavuutta ja matka-aikaa. Lisäksi tavoitteita on asetettu jalankulun ja pyöräilyn olojen ja liikenneturvallisuuden parantamiseksi sekä liikenteen ympäristövaikutusten vähentämiseksi. Työn aikana tutkittiin useita eri linjausvaihtoehtoja, joista hankeryhmän keskustelun pohjalta Väyläviraston ohjeistuksen mukaiseen hankearviointiin valittiin neljä linjausluonnosta. Hankearvioinnin perusteella lähempään tarkasteluun valittiin kaksi vaikuttavuudeltaan parasta ja realistisinta vaihtoehtoa, jotka esiteltiin yleisötilaisuudessa syyskuussa 2021. Hankeryhmä päätti yksimielisesti esittää jatkosuunnitteluun hyötykustannussuhteeltaan, vaikuttavuudeltaan ja toteutustodennäköisyydeltään parempaa läntistä vaihtoehtoa, jossa kantatie 63 parannetaan uuteen maastokäytävään noin 9 km matkalta ja muulta jaksolta levennetään. Valitun vaihtoehdon mukaisessa tavoitetilanteessa kantatien poikkileikkaus 9,0/7,0 m ja nopeusrajoitus pääosin 100 km/h

Cross-impact analysis of Finnish electricity system with increased renewables: Long-run energy policy challenges in balancing supply and consumption

AbstractClimate change and global economic pressures are strong drivers for energy economies to transition towards climate-neutrality, low-carbon economy and better energy and resource efficiencies. The response to these pressures, namely the increased use of renewable energy, creates a set of new challenges related to supply-demand balance for energy policy and electricity system planning. This study analyses the emergent problems resulting from the renewable energy response. These complex aspects of change in the electricity system are analysed with a cross-impact model based on an expert-driven modeling process, consisting of workshops, panel evaluations and individual expert work. The model is then analysed using a novel computational cross-impact technique, EXIT. The objective of the study is to map the important direct drivers of change in the period 2017–2030 in electricity consumption and production in Finland, construct a cross-impact model from this basis, and discover the emergent and systemic dynamics of the modeled system by analysis of this model.</div