Volitve 2000 in predvolilna kampanja

V članku analiziram predvolilno kampanjo, programe strank in politične konflikte v predvolilnem obdobju. Programe strank osvetlim s trendi ekonomske in politične globalizacijeugotavljam, da programi premalo upoštevajo pasti nove informacijske in komunikacijske tehnologije. Obravnavam ideološko in politično vsebino predvolilne kampanje, primere pristranske in negativne propagande, pa metode predvolilnega marketinga. Volilno izbiranje skušam pojasnjevati z opredelitvami volilcev, neopredeljnih volilcev in nevolilcev ter rezultati javnomnenjskih raziskav. Analiziram pozitivne in negativne primere televizijskih soočanj in informativnih oddaj. Odpiram dilemo, ali so mediji \u27objektivno\u27 spremljali predvolilna dogajanja, ali so ohranjali status neodvisnih javnih institucij ali pa je prevladovala levosredinska \u27oligarhija medijev\u27.The article analyzes pre-electoral campaigns, parties\u27 programs and political conflicts in the pre-electoral period. Party programs are elucidated by trendsof economic and political globalisation. The author finds that these programs take too little into consideration the snares of new information and communication technologies. Issues that are dealt with are: the ideological and political contents of the pre-electoral campaign, examples of prejudiced and negative propaganda, methods of pre-electoral marketing. Electoral choice is being explained through voters\u27 declarations, undeclared voters, non-votersand public opinion poll researches. Positive and negative examples of television confrontations and informative broadcasts are analyzed. The dilemma is put forward whether the media "objectively" followed pre-electoral activities, did they retain the status of independent public institutions, or was there a predominance of the left-middle "media oligarhy"

Attityder till samtalsbehandling hos unga vuxna : En jämförande enkätstudie om attityder till samtalsbehandling utifrån geografisk och kulturell bakgrund hos unga vuxna i ålder 18-25 år i Jokkmokk och Varberg

Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd till psykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs i media och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat (Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandling Syftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna och om det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund. En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektive Varberg. Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Det fanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till att berätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i större utsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de med blandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle söka och gå samtalsbehandling. Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader. En könsmässig skillnad fanns att kvinnor berättade mer öppet om de skulle söka samtalsbehandling. Familjen och den närmsta omgivningen hade störst påverkan på attityd till samtalsbehandling. Det har varit och fortgår en trendförändring gällande allmän attityd till psykologiska frågor. Trendförändring sker på många sätt varav media är ett forum som ständigt utvecklas. Internet har en betydande roll för unga vuxnas attityd och påverkar många oavsett geografi, varför en likriktning sker