Business activities in family farm forestry in a rural development context

I Sverige finns ca 228 000 enskilt ägda fastigheter med skog, fortsättningsvis kallade familjeägda skogsgårdar. Potentialen för såväl konventionella verksamheter som utveckling av nya verksamheter är betydande vilket gör den familjeägda skogsgården till en värdefull resurs för utvecklingen på landsbygden. Traditionella uppfattningar om ägande och skötsel, i samverkan med existerande föreställningar om kön, kan dock hämma utvecklingen av nytt företagande. På motsvarande sätt som arbetsmarknaden generellt sett är könssegregerad, med många kvinnor inom serviceyrken som vård och utbildning, har få kvinnor etablerat sig inom traditionellt virkesbruk. Detta till trots ägs många familjeskogsbruk helt eller delvis av kvinnor. Aktuella socioekonomiska trender medför en ökande efterfrågan på produkter och tjänster som inte är direkt kopplade till ett traditionellt skogsbruk. I det avseendet utgör familjeskogsgården en resurs som ännu inte utnyttjas till fullo. Det stora antalet kvinnliga skogsägare antas därmed kunna främja affärsmöjligheter med skogsgården som bas och således ytterligare bidra till utvecklingen av landsbygden. Syftet med denna studie är därför att undersöka förekomsten av existerande och potentiella affärsverksamheter med den familjeägda skogsgården som bas. Dessutom undersöks i vilken utsträckning som kvinnor förekommer som operativ ledare i olika verksamheter. Genom en analys av data från LRF:s medlemsdatabas avseende existerande och potentiella verksamheter som drivs av skogsägande medlemmar, prövar vi vårt antagande att ju mindre traditionell en viss verksamhet är, desto större är andelen kvinnor som utövar den. Studiens resultat bekräftar vårt antagande. Relativt få kvinnor återfinns som operativa ledare inom traditionella verksamheter som exempelvis skogsentreprenad och träförädling. Andelen kvinnor som driver verksamheter som i mindre grad är traditionella, som exempelvis verksamheter inom turism, är högre. ”Hälsa” är den enda verksamhet där kvinnor är har en högre representation än deras andel som ägare till skogsgårdar. Avseende upplevd möjlighet att utveckla skogsgårdens existerande eller potentiella verksamheter visar att kvinnor är optimistiska i fråga om utsikterna att kunna utveckla företagandet med skogsgården som bas

Play as a nursing intervention in caring of children with cancer

Bakgrund: Varje år diagnostiseras 300 000 barn i världen med cancer. Att drabbas av cancer kan vara påfrestande för barnet. Lek uppmuntrar barn att uttrycka känslor och tankar. Studier visar att barn som ges utrymme att leka har större chans att etablera hälsa. Lek som omvårdnadsåtgärd inom pediatrik har visat sig vara meningsfull. Trots lekens positiva effekt är den inte alltid tillämpad i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att belysa lek som omvårdnadsåtgärd för barn med cancer. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar, funna genom systematiska artikelsökningar. Databearbetningen identifierade tre huvudkategorier. Resultat: Resultatet belyser att lekfrämjar delaktighet i omvårdnaden och att lek främjar välbefinnande. Lek som omvårdnadsåtgärd främjar psykiskt välbefinnande, vilket hjälper barnet att hantera fysisk smärta. Slutligen belyser resultatet hinder för lek, vilka kan vara tidsbrist och sjuksköterskors ointresse för lek. Det är viktigt att leken anpassas efter barnets behov och utvecklingsnivå, då inte all form av lek är lämplig. Slutsats: Fynden kan stärka sjuksköterskors kunskap och tillämpning av lek som omvårdnadsåtgärd för barn med cancer. Då lek visat sig vara tidseffektiv skulle vidare forskning kunna ytterligare studera om lek som omvårdnadsåtgärd kan bidra till att minska den tidsbrist som många sjuksköterskor upplever.Background: Every year 300 000 children are diagnosed with cancer in the world. Being diagnosed with cancer can be strenuous to the child. Play encourage children to express feelings and thoughts. Research show that children who play have a greater chance of establishing health. Play as a nursing care intervention in pediatric nursing has shown meaningfulness. Despite the positive effects of play, it’s not always implemented in the nursing care. Aim: To enlighten play as a nursing care intervention for children with cancer. Method: The study was conducted as a general literature review based on nine scientific articles found through systematic researches. Data processing identified three main categories. Results: Play promotes participation in the nursing care and play promotes well-being. Play promotes psychological well-being, which help children's coping with physiological suffering. Finally, the result enlightens barriers for play, which can be time constraints. It’s of importance that play is adapted after the child’s needs and development level. Conclusion: The findings can strengthen nurse’s knowledge and use of play as a nursing intervention. Play has shown to be time effective. Further research can therefore study how it can be implemented in the current lack of time, which is experienced by nurses today

Jag visste att jag kunde och då svarade jag på frågan! : Tillgänglighet i relation till självbild. Rektorers och förstelärares perspektiv på tillgänglig undervisning samt hur elever upplever tillgänglighet i relation till självbild.

Syftet med denna studie är att belysa tillgänglighet ur specialpedagogiskt perspektiv. Detta har vi gjort genom att analysera rektorers och förstelärares beskrivning av tillgänglighet i relation till elevers upplevda självbild. Vi har analyserat vad som sker i mötet mellan det beskrivna och det upplevda och om detta kan ses som tillgänglighet. Genom att via inkät, som är ett e-baserat mellanting av intervju och enkät, har rektorer och förstelärare via e-post fått beskriva sin syn på tillgänglig undervisning. Eleverna har i en enkätstudie fått värdera sin självbild i relation till inlärning, ämne och arbete, men också i relation till kamratrelationer.  Sammanlagt har 6 rektorer och 7 förstelärare deltagit i inkätstudien och 154 elevenkäter har sammanställts. Genom att både ha inspirerats av kvalitativ och kvantitativ ansats har vi upplevt flera spännande ingångar i vårt arbete. Vi har valt att utgå från ett specialpedagogiskt perspektiv, men inspirerats av teori ur den sociokulturella familjen, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Rektorer och förstelärare har beskrivit hur de ser på tillgänglig undervisning. Elever i årskurs 4-6 har i en enkät uppskattat sin självbild. Elevernas resultat har vi bearbetat statistiskt och analyserat. Vi har värderat rektorers och förstelärares beskrivning av tillgänglig undervisning, mot elevens uppskattade självbild, för att i mötespunkten däremellan söka tillgängligheten. Rektorer och förstelärare beskriver huvudsakligen tillgänglighet som en miljö för alla att delta i, som inbjuder till lärande, är lagom utmanande och där lärarens kompetens skapar möjligheterna för tillgänglighet. Vi tycker oss se att elever med bristande tilltro till sin egen läs - och skrivförmåga uppvisar en något mer negativ självbild i relation till skola och inlärning än jämnåriga, men vi ser inte ett lika tydligt samband i relation till kamrater. Mellan tillgänglighet och självbild tycker vi oss ana ett samband, men vi skulle behöva fördjupa vår studie för att uttala oss säkert om det