Early Rostrocaudal Patterning of the CNS

The transformation of an initially uniform population of epiblast cells into an intricately complex central nervous system (CNS) is one of the most fascinating processes during embryonic development. Presumptive neural cells are initially specified as cells of forebrain character. Studies in various vertebrates have indicated that cells of more caudal neural character, that will generate the brain stem and spinal cord, are generated through the reprogramming of these initial rostral cells. The initial regionalization of these neural progenitor cells is central to all further diversification of neuronal cell types and the subsequent formation of functional euronal circuits. The aim of this thesis has been to enhance our understanding of which stages of embryonic development that are critical for the initial rostrocaudal regionalization of neural precursor cells, and which signaling mechanisms that orchestrate this early diversification. Both human and chick embryos have the shape of a flat disc during gastrulation. At this early stage, the chick neural plate is already regionalized and cells positioned at distinct rostrocaudal levels are specified to generate cells exhibiting a gene expression profile characteristic of the forebrain, midbrain, rostral hindbrain and caudal spinal cord, respectively. In addition, the Isthmic organizer (IsO), a secondary signaling centre at the midbrain–hindbrain border that is required for the further development of this region, is also specified already at the gastrula stage. Caudal neural character is induced by signals from adjacent tissues - the primitive streak and the paraxial mesoderm. Wingless/Wnts, Fibroblastic growth factors (FGFs) and retinoids (RA) are signaling molecules that have been proposed to promote caudal embryonic development, and exhibit spatio- emporal expression patterns that coincide with early caudalizing activities. The caudalizing activity that emanates from the gastrula stage paraxial mesoderm is mediated by Wnt signals, and the induction of caudal neural character by Wnts results from a direct action on neural precursor cells. In the presence of FGF activity, graded Wnt signaling is sufficient to induce cells exhibiting caudal forebrain, midbrain and rostral hindbrain character. The discrimination between rostral hindbrain and caudal spinal cord character appear to depend on a gradient of both Wnt and FGF signals. At hindbrain and spinal cord levels the patterned generation of neural progenitor cells along the rostrocaudal axis controls the generation of different classes of motor neurons in response to diffusible Sonic hedgehog (Shh) signals. Gastrula stage Wnt signaling is also required for this subsequent generation of motor neuron subtypes characteristic of the hindbrain and spinal cord. Later, at the early somite stage, cells characteristic of the caudal hindbrain and rostral spinal cord are specified adjacent to RA producing paraxial mesoderm. Opponent RA and FGF signals appear to act on, and refine the rostrocaudal identity of the initial hindbrain and spinal cord cells induced by gastrula stage Wnt based signals. Consistently, combinatorial Wnt, FGF and/or RA signals are sufficient to reconstruct neural progenitor cells that differentiate into motor neurons characteristic of the caudal hindbrain, rostral spinal cord and caudal spinal cord, respectively, in response to Shh.Transformationen av en initialt uniform cellpopulation till något så komplext som det centrala nervsystemet (CNS) är en av de mest fascinerande processerna under fosterutvecklingen. Anlaget till neuronala celler är initialt programmerade att generera nervceller som är typiska för den blivande hjärnan (cerebrum). Forskning på olika vertebrata modell-organsimer har klargjort att nedre regioner av CNS, hjärnstammen lillhjärnan och ryggmärgen, genereras genom reprogrammering av dessa initiala celler. Målet med avhandlingsarbetet har varit att öka förståelsen för vilka perioder under fosterutveckingen som är kritiska för den initiala induktionen av neuronala celltyper som är specifika för dessa olika regioner, samt vilka signalerings mekanismer som styr den initiala re-programmeringen. Under gastruleringen bildar anlaget till neuronala celler en, till synes uniform, platta medialt i ektodermet i både humana-, och kyckling embryon. Anlaget till neuronal vävnad är dock redan under detta tidiga utvecklingsstadie indelat i regioner. Celler inom en specifik region är programmerade att generera celler med en genexpressions-profil som är specifik för anlaget till hjärnan, de övre delarna av hjärnstammen (diencephalon, mesencephalon, metencephalon) eller den nedre delen av ryggmärgen. Även Isthmus – ett sekundärt organisations centra som bildas i konstriktionen mellan mesencephalon och metencephalon, och som behövs för den senare utvecklingen av dessa regioner – specificeras redan på gastrula stadiet. Dessa nedre neuronala celltyper induceras av signal molekyler från närliggande vävnader som t.ex. primitivstrimman och det paraxiala mesodermet. Wingless/Wnt, Fibroblast tillväxtfaktorer (FGFs) samt vitamin A metaboliter (retinoider, RA) är exempel på signalmolekyler som påverkar de nedre vävnaderna under tidig embryonal utveckling. Dessutom indikerar spatialt och temporalt reglerade genexpressionsmönster att närvaro av dessa signalerings proteiner sammanträffar med när och var nedre neuronala celltyper specificeras. Den signal aktivitet som avges från det paraxiala mesodermet i det gastrulerande embryot medieras av Wnt signalering. För induktion av nedre neuronala identiteter krävs Wnt signalering i de presumtivt neuronala cellerna. I närvaro av FGF signalerings aktivitet är det tillräckligt med en stigande gradient av Wnt signalering för att succesivt generera celler med en genexpressions profil som är specifik för diencephalon, mesencephalon och metencephalon. Distinktionen mellan, metencephalon och nedre ryggmärgs identitet verkar vara resultatet av en gradient av både Wnt och FGF signalering. När det paraxiala mesodermet börjar bilda somiter har även celler med en genexpressions-profil som är specifik för den förlängda märgen (myelencephalon) och den övre delen av ryggmärgen blivit specificerade. Dessa celltyper bildas i regioner där det närliggande paraxiala mesodermet producerar RA. En gradient av Wnt och FGF signalering ger upphov till en initial nedre celltyps identitet som krävs för att dessa celler ska kunna svara på RA signaleringen. Antagoniserande aktiviteter av RA och FGF signalering avgör vilka celler som sedermera kommer att ge upphov till förlängda märgen eller övre-, respektive, nedre ryggmärgen. Senare under utvecklingen bildas olika regionspecifika klasser av motorneuroner i bla. förlängda märgen och ryggmärgen. Den initiala, Wnt medierade, regionaliseringen av neuronala celltyper är central även för denna process. Dessutom kan olika klasser av motorneuroner, specifika för den förlängda märgen, respective övre-, och nedre ryggmärgs regionerna, rekonstrueras in vitro genom att reprogrammera naivt neuroepitel mha. en kombination av Wnt, RA och/eller FGF

Konstbok med känsla för Norrland

Validerat; 20101217 (root

Att arbeta med hållbarhetsredovisningar - Ett verktyg med utmaningar

Introduktion: Intressenter vill i allt högre grad veta hur företag arbetar med att ta ett socialt och miljömässigt ansvar vilket har lett till ett ökat tryck på företag att redovisa verksamhetens hållbarhetsarbete. Genom de internationella riktlinjerna för hållbarhetsredovisning från GRI (Global Reporting Initiative) är avsikten att företag i olika branscher ska kunna jämföra sina hållbarhetsredovisningar. I hållbarhetsredovisningen som följer GRI:s riktlinjer ska de resultat som verksamheten har uppnått, i förhållande till de åtaganden, strategier och hållbarhetsstyrning som organisationen har, redovisas. Redovisningen kräver därmed mycket information. Detta gör även att redovisningen kan användas som ett verktyg för kommunikation och en guide för att utveckla företagets hållbarhetsarbete. Hållbarhetsredovisningen kan därför innebära nya möjligheter och utmaningar för att utveckla ett effektivare hållbarhetsarbete. Syfte: Genom att undersöka hur ansvariga för hållbarhetsredovisningen ser på arbetet och de utmaningar som arbetet med hållbarhetsredovisningen innebär syftar studien till att öka förståelsen för vad arbetet med hållbarhetsredovisningar innebär. Metod: Studien bygger på ett hermeneutiskt förhållningssätt eftersom syftet är att öka förståelsen för arbetet med hållbarhetsredovisningar. Vi har valt att använda en kvalitativ abduktiv ansats och semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av intressentteori, legitimitetsteori, nyinstitutionell teori samt teorier kring miljö- och hållbarhetsarbete och en beskrivning av GRI:s riktlinjer. Utifrån teorierna har vi identifierat fyra teman som används vid analysen av det empiriska materialet; 1) Drivkrafter 2) Arbetsprocessen 3) GRI 4) Målgrupp och respons. Empiri: Det empiriska materialet har insamlats genom djupgående intervjuer med ansvariga för arbetet med hållbarhetsredovisningen på Systembolaget AB, SJ AB, Posten Norden AB, ICA Sverige AB samt Tetra Pak AB. Vi har även använt de undersökta företagens hållbarhetsredovisningar och information på företagens hemsidor. Slutsats: Studien visade att de ansvariga ser på hållbarhetsredovisningarna på ett lika sätt och att det finns utmaningar i tolkningen av GRI:s riktlinjer samt att nå den avsedda målgruppen. Vi drar även slutsatsen att arbetsprocessen är minst lika viktigt som den slutgiltiga rapporten

Learning Platform as a tool for students in need of special support

Studiens syfte var att få kunskap om hur lärplatta används som verktyg för elever i behov av särskilt stöd i åk 4-7, samt om lärplattan används utifrån specialpedagogens syfte för den enskilda eleven med den. Använda datainsamlingsmetoder är kvalitativa intervjuer med specialpedagoger, lärare och elever, samt elevobservationer. De frågeställningar som studien sökt svar på är: i vilket syfte valdes lärplatta som verktyg av specialpedagog för elever i behov av särskilt stöd, hur använder elever i behov av särskilt stöd lärplatta och dess appar i skolarbetet utifrån specialpedagogens syfte med den, vad finns det för möjligheter och hinder i användandet av lärplatta, vad har elever, lärare och specialpedagoger för fortbildning i att använda lärplatta och appar och hur följs användandet av lärplatta för dessa elever upp? De teorier eller perspektiv som använts som utgångspunkt i studien är det sociokulturella och de specialpedagogiska perspektiven. Resultaten visade att elever i behov av särskilt stöd i hög grad använde lärplattan utifrån den specialpedagogiska intentionen med den. Elever, specialpedagoger och lärare var positiva till lärplatta som verktyg och kan se flera fördelar men även vissa nackdelar, som att eleverna i behov av särskilt stöd kan känna sig exkluderade samt att det krävs kunskap, tid, fortbildning, uppföljning och engagemang för att användandet ska fungera bra

Vill du vara med? : Föräldrar och lärares upplevelser av elevers möjlighet till delaktighet i grundsärskolan respektive grundskolan

Denna studie har belyst hur föräldrar respektive lärare till elever med utvecklingsstörning beskriver och upplever elevernas möjlighet till delaktighet i grundsärskolan respektive grundskolans lärmiljö. De frågeställningar som ligger till grund för studien är; hur föräldrarna beskriver vad som föranleder deras önskemål om skolform samt vilka deras erfarenheter i samband med barnens skolstart är, hur lärarna beskriver att de arbetar för att elever med utvecklingsstörning ska ges möjlighet till delaktighet i grundsärskolan respektive grundskolans lärmiljö samt i vilken utsträckning föräldrar och lärare upplever att elever med utvecklingsstörning i grundsärskolan respektive grundskolan är delaktiga i skolans lärmiljö. I studien har tolv kvalitativa intervjuer med föräldrar och lärare genomförts. Resultatet av intervjuerna har sammanställts och analyserats. I studien framgår att föräldrarna och lärarna till elever med utvecklingsstörning i både grundsärskolan och grundskolan upplever att eleverna i relativt stor utsträckning ges möjlighet till delaktighet i skolans lärmiljö samtidigt som berättelserna också vittnar om att det finns områden att utveckla för att elever i skolan ska ges möjlighet till full delaktighet i skolans lärmiljö. I studien har delaktighetsbegreppet förståtts utifrån delaktighetsmodellen (Szõnyi & Söderqvist-Dunkers, 2018)

Learning Platform as a tool for students in need of special support

Studiens syfte var att få kunskap om hur lärplatta används som verktyg för elever i behov av särskilt stöd i åk 4-7, samt om lärplattan används utifrån specialpedagogens syfte för den enskilda eleven med den. Använda datainsamlingsmetoder är kvalitativa intervjuer med specialpedagoger, lärare och elever, samt elevobservationer. De frågeställningar som studien sökt svar på är: i vilket syfte valdes lärplatta som verktyg av specialpedagog för elever i behov av särskilt stöd, hur använder elever i behov av särskilt stöd lärplatta och dess appar i skolarbetet utifrån specialpedagogens syfte med den, vad finns det för möjligheter och hinder i användandet av lärplatta, vad har elever, lärare och specialpedagoger för fortbildning i att använda lärplatta och appar och hur följs användandet av lärplatta för dessa elever upp? De teorier eller perspektiv som använts som utgångspunkt i studien är det sociokulturella och de specialpedagogiska perspektiven. Resultaten visade att elever i behov av särskilt stöd i hög grad använde lärplattan utifrån den specialpedagogiska intentionen med den. Elever, specialpedagoger och lärare var positiva till lärplatta som verktyg och kan se flera fördelar men även vissa nackdelar, som att eleverna i behov av särskilt stöd kan känna sig exkluderade samt att det krävs kunskap, tid, fortbildning, uppföljning och engagemang för att användandet ska fungera bra

Vill du vara med? : Föräldrar och lärares upplevelser av elevers möjlighet till delaktighet i grundsärskolan respektive grundskolan

Denna studie har belyst hur föräldrar respektive lärare till elever med utvecklingsstörning beskriver och upplever elevernas möjlighet till delaktighet i grundsärskolan respektive grundskolans lärmiljö. De frågeställningar som ligger till grund för studien är; hur föräldrarna beskriver vad som föranleder deras önskemål om skolform samt vilka deras erfarenheter i samband med barnens skolstart är, hur lärarna beskriver att de arbetar för att elever med utvecklingsstörning ska ges möjlighet till delaktighet i grundsärskolan respektive grundskolans lärmiljö samt i vilken utsträckning föräldrar och lärare upplever att elever med utvecklingsstörning i grundsärskolan respektive grundskolan är delaktiga i skolans lärmiljö. I studien har tolv kvalitativa intervjuer med föräldrar och lärare genomförts. Resultatet av intervjuerna har sammanställts och analyserats. I studien framgår att föräldrarna och lärarna till elever med utvecklingsstörning i både grundsärskolan och grundskolan upplever att eleverna i relativt stor utsträckning ges möjlighet till delaktighet i skolans lärmiljö samtidigt som berättelserna också vittnar om att det finns områden att utveckla för att elever i skolan ska ges möjlighet till full delaktighet i skolans lärmiljö. I studien har delaktighetsbegreppet förståtts utifrån delaktighetsmodellen (Szõnyi & Söderqvist-Dunkers, 2018)

Vill du vara med? : Föräldrar och lärares upplevelser av elevers möjlighet till delaktighet i grundsärskolan respektive grundskolan

Denna studie har belyst hur föräldrar respektive lärare till elever med utvecklingsstörning beskriver och upplever elevernas möjlighet till delaktighet i grundsärskolan respektive grundskolans lärmiljö. De frågeställningar som ligger till grund för studien är; hur föräldrarna beskriver vad som föranleder deras önskemål om skolform samt vilka deras erfarenheter i samband med barnens skolstart är, hur lärarna beskriver att de arbetar för att elever med utvecklingsstörning ska ges möjlighet till delaktighet i grundsärskolan respektive grundskolans lärmiljö samt i vilken utsträckning föräldrar och lärare upplever att elever med utvecklingsstörning i grundsärskolan respektive grundskolan är delaktiga i skolans lärmiljö. I studien har tolv kvalitativa intervjuer med föräldrar och lärare genomförts. Resultatet av intervjuerna har sammanställts och analyserats. I studien framgår att föräldrarna och lärarna till elever med utvecklingsstörning i både grundsärskolan och grundskolan upplever att eleverna i relativt stor utsträckning ges möjlighet till delaktighet i skolans lärmiljö samtidigt som berättelserna också vittnar om att det finns områden att utveckla för att elever i skolan ska ges möjlighet till full delaktighet i skolans lärmiljö. I studien har delaktighetsbegreppet förståtts utifrån delaktighetsmodellen (Szõnyi & Söderqvist-Dunkers, 2018)

Learning Platform as a tool for students in need of special support

Studiens syfte var att få kunskap om hur lärplatta används som verktyg för elever i behov av särskilt stöd i åk 4-7, samt om lärplattan används utifrån specialpedagogens syfte för den enskilda eleven med den. Använda datainsamlingsmetoder är kvalitativa intervjuer med specialpedagoger, lärare och elever, samt elevobservationer. De frågeställningar som studien sökt svar på är: i vilket syfte valdes lärplatta som verktyg av specialpedagog för elever i behov av särskilt stöd, hur använder elever i behov av särskilt stöd lärplatta och dess appar i skolarbetet utifrån specialpedagogens syfte med den, vad finns det för möjligheter och hinder i användandet av lärplatta, vad har elever, lärare och specialpedagoger för fortbildning i att använda lärplatta och appar och hur följs användandet av lärplatta för dessa elever upp? De teorier eller perspektiv som använts som utgångspunkt i studien är det sociokulturella och de specialpedagogiska perspektiven. Resultaten visade att elever i behov av särskilt stöd i hög grad använde lärplattan utifrån den specialpedagogiska intentionen med den. Elever, specialpedagoger och lärare var positiva till lärplatta som verktyg och kan se flera fördelar men även vissa nackdelar, som att eleverna i behov av särskilt stöd kan känna sig exkluderade samt att det krävs kunskap, tid, fortbildning, uppföljning och engagemang för att användandet ska fungera bra