Affective psychotherapy in post-traumatic reactions guided by affective neuroscience: memory reconsolidation and play

This paper reviews the affective neuroscience dealing with the effects of traumatic events. We give an overview of the normal fear reactions, the pathological fear reaction, and the character of emotional episodic memories. We find that both emotions and emotional memories are a tripartite unit of sensory information, autonomic reaction, and motor impulse (the PRM complex). We propose that emotions and movements are part and parcel of the same complex. This is our main finding from the review of affective neuroscience, and from here we focus on psychotherapy with post-trauma reactions. The finding of the process of memory reconsolidation opens up a new treatment approach: affective psychotherapy focused on reconsolidation. The meaning of reconsolidation is that an emotional memory, when retrieved and being active, will rest in a labile form, amenable to change, for a brief period of time, until it reconsolidates in the memory. This leads us to the conclusion that emotions, affects, must be evoked during the treatment session and that positive emotion must come first, because safety must be part of the new memories. In the proposed protocol of affective psychotherapy based on reconsolidation the emotional episodic memory is relived in a safe and positive setting, focused in turn on the sensory experience, the autonomic reaction, and the motor impulse. Then it is followed by a fantasy of a different positive version of the same event. All in all treatment should provide a series of new memories without fear related to the original event. With the focus on the motor program, and the actions, there is a natural link to art therapy and to the mode of play, which can rehearse and fantasize new positive actions

Neurobiology of Sleep Disturbances in PTSD Patients and Traumatized Controls: MRI and SPECT Findings

OBJECTIVE: Sleep disturbances such as insomnia and nightmares are core components of post-traumatic stress disorder (PTSD), yet their neurobiological relationship is still largely unknown. We investigated brain alterations related to sleep disturbances in PTSD patients and controls by using both structural and functional neuroimaging techniques. METHOD: Thirty-nine subjects either developing (n = 21) or not developing (n = 18) PTSD underwent magnetic resonance imaging and a symptom-provocation protocol followed by the injection of 99mTc-hexamethylpropyleneamineoxime. Subjects were also tested with diagnostic and self-rating scales on the basis of which a Sleep Disturbances Score (SDS; i.e., amount of insomnia/nightmares) was computed. RESULTS: Correlations between SDS and gray matter volume (GMV)/regional cerebral blood flow (rCBF) were computed in the whole sample and separately in the PTSD and control groups. In the whole sample, higher sleep disturbances were associated with significantly reduced GMV in amygdala, hippocampus, anterior cingulate, and insula; increased rCBF in midbrain, precuneus, and insula; and decreased rCBF in anterior cingulate. This pattern was substantially confirmed in the PTSD group, but not in controls. CONCLUSION: Sleep disturbances are associated with GMV loss in anterior limbic/paralimbic, PTSD-sensitive structures and with functional alterations in regions implicated in rapid eye movement-sleep control, supporting the existence of a link between PTSD and sleep disturbance

Neurobiology of Sleep Disturbances in PTSD Patients and Traumatized Controls: MRI and SPECT Findings

ObjectiveSleep disturbances such as insomnia and nightmares are core components of post-traumatic stress disorder (PTSD), yet their neurobiological relationship is still largely unknown. We investigated brain alterations related to sleep disturbances in PTSD patients and controls by using both structural and functional neuroimaging techniques.MethodThirty-nine subjects either developing (n = 21) or not developing (n = 18) PTSD underwent magnetic resonance imaging and a symptom-provocation protocol followed by the injection of 99mTc-hexamethylpropyleneamineoxime. Subjects were also tested with diagnostic and self-rating scales on the basis of which a Sleep Disturbances Score (SDS; i.e., amount of insomnia/nightmares) was computed.ResultsCorrelations between SDS and gray matter volume (GMV)/regional cerebral blood flow (rCBF) were computed in the whole sample and separately in the PTSD and control groups. In the whole sample, higher sleep disturbances were associated with significantly reduced GMV in amygdala, hippocampus, anterior cingulate, and insula; increased rCBF in midbrain, precuneus, and insula; and decreased rCBF in anterior cingulate. This pattern was substantially confirmed in the PTSD group, but not in controls.ConclusionSleep disturbances are associated with GMV loss in anterior limbic/paralimbic, PTSD-sensitive structures and with functional alterations in regions implicated in rapid eye movement-sleep control, supporting the existence of a link between PTSD and sleep disturbance

Hälsosam 1997-2001. En riktad hälsoundersökning av kvinnor i barnomsorgen Huddinge kommun

The Hälsosam project is an unpublished targeted survey of health and work environmental factors in a group of female professionals in the Municipality of Huddinge (1997-2001). The Occupational health physician in the municipality who considered female employees in the childcare services vulnerable in terms of health initiated the study. The municipal Work Environment Committee (1997) delegated the conduct of the targeted survey to the Occupational Health Care Service (Företagshälsovården). The project is presented in two documents: Hälsosam and Intervention 4. The report consists of more than 100 tables interpreting collected data, which contain working environment and body measurements, blood tests and interviews. The entire occupational group's health and working environment has been described. The surveys were conducted as a Field Work Study (97-09-01) where three nursing teams visited the municipality's schools, preschools and after school centers. 1,162 women with 19 different occupational roles in the childcare sector were examined during personal meetings. During the years, 1997-2001 four different interventions were carried out. 1. Dietary intervention, aimed at the entire occupational group. 2. Three months of Diary-driven exercise, 3. Medical therapy Pravastatin 4. A ten-week Training Program with two methods for weight reduction. The efforts were partly a primary and secondary medical prevention but were also intended to provide a basis for the continued work environment work in the Huddinge Municipality. Contains data for : - Fieldwork (1997) - Survey 1. (1997) and 2. (1998) , 2B. (2000), 288/ 99 Intervention 4. Hälsosam, 3. Questionnaire 3 (3-7) (2000-2001) - Intervention 1: Dietary intervention. Dietary information to the whole population orally and in writing (1997) - Intervention 2. Diary-kept exercise for three months. Targeted to risk group women with BMI 30 and above and women with LDL cholesterol 4.5 and above. (1998). - Intervention 3. Pravachol treatment to risk group LDL cholesterol 4.5 and above (1999-2000). - Intervention 4. A ten-week training program with two methods for weight reduction. Randomized selection to the respective method and time of entry to the program. Risk group: Women with BMI 30 and above. All women with BMI 30 and above were invited to participate in one of two training program aimed at weight reduction. The training includes two different program and the participants are distributed by lot. One program is based on a psycho-educational method and is led by a trained cognitive bait scientist. The second program is led by the occupational doctor in Huddinge Municipality. Initially, the risk group with BMI 30 and above consists of 136 women. In a letter (1999 09 15), 97 women were asked for interest in participating in the intervention. They were randomized (1999 11 02) to the respective program, even the order of entry to the training was randomized. Finally consisted the group that conducted the training of 43 women. According to model Fieldwork (1997), all women were examined before and after the training, six months later, after 12 months and 18 months after completing their education. In addition, as before, an extensive blood test (fasting test) was included. Data consists mostly of questionnaire responses and metrics, in excel, csv, and pdf format. Some data is only available as aggregated values (e.g. averages). For data is project documentation, with tables and figures attached.Projekt Hälsosam är en opublicerad riktad kartläggning av hälso- och arbetsmiljöfaktorer hos en yrkesgrupp kvinnor i Huddinge kommun (1997-2001). Studien initierades av kommunens företagsläkare som ansåg att de anställda inom barnomsorgen var en hälsomässigt utsatt grupp kvinnor. Huddinge kommuns Arbetsmiljökommitté (1997) beslöt att låta Företagshälsovården genomföra en riktad undersökning med kommunens företagsläkare som ansvarig projektledare. Projektet presenteras med två dokument, dokument Hälsosam och dokument Intervention 4. Undersökningarna genomfördes i två steg. Under hösten 1997 genomfördes ett Fältarbete (97-09-01) av tre sjukskötersketeam som besökte kommunens aktuella skolor, förskolor och fritidshem. Vid personliga möten med skötersketeamen undersöktes 1162 kvinnor med 19 olika yrkesroller inom barnomsorgen. Under åren 1997- 2001 genomfördes fyra interventioner till två identifierade riskgrupper, kvinnor med BMI 30 och högre samt kvinnor med LDL-Kolesterol 4,5 och högre: 1. Kostintervention riktad till hela yrkesgruppen 2. Dagboksförd motion under tre månader 3. Medicinsk terapi Pravastatin 4. Utbildningsprogram med två metoder för viktreducering. Insatserna var dels en primär och sekundär medicinsk prevention, men avsågs också ge underlag till det fortsatta arbetsmiljöarbetet i Huddinge kommun. Redovisningen utgörs av mer än 100 tabeller med tolkningar av funna data om arbetsmiljö, kroppsmätningar, blodprover och intervjuer. Hela yrkesgruppens hälsa och arbetsmiljö har beskrivits. Innehåller data för : - Fältarbete (1997) - Enkätundersökning: 1. (1997), 2. (1998) 2B. (2000) och 3. Enkät 3 (3-7) (2000-2001) - Intervention 1: Kostintervention. Kostinformation till hela populationen muntligt och skriftligt (1997) - Intervention 2: Dagboksförd motion under tre månader. Riktad till riskgrupp LDL-kolesterol 4,5 och högre samt BMI 30 och högre. (1998) - Intervention 3: Pravacholbehandling till riskgrupp, LDL-kolesterol > 4,5 (1999-2000) - Intervention 4: Ett tio-veckors utbildningsprogram med två metoder för viktreducering. Randomiserat urval till respektive metod och tid för inträde till programmen. Samtliga kvinnor med BMI 30 och högre erbjöds att delta i ett av två utbildningsprogram riktade till viktreducering. Utbildningen innehåller två olika program och deltagarna fördelas via lottning. Det ena programmet bygger på en psykoedukativ metod och leds av en utbildad kognitiv beteendevetare. Det andra programmet leds av personalhälsans företagsläkare i Huddinge kommun. Inledningsvis består riskgruppen med BMI 30 och högre av 136 kvinnor. Med ett brev (1999 09 15) tillfrågades 97 kvinnor om intresse att delta i interventionen. och 54 kvinnor tackade ja. De randomiserades (1999 11 02) till respektive program, även turordningen för inträde till utbildningen randomiserades. Slutligen bestod gruppen som genomförde utbildningen av 43 kvinnor. Enligt modell Fältarbete (1997) undersöktes samtliga kvinnor före och efter utbildningen, sex månader senare, efter 12 månader samt 18 månader efter avslutad utbildning. Dessutom ingick som tidigare en omfattande blodprovstagning (fasteprov). Data består till största delen av enkätsvar och mätvärden, i excel-, csv-, och pdf-format. En del data finns enbart som sammanslagna värden (ex. medelvärden). Till data finns projektdokumentation, med tabeller och figurer bifogade

Hälsosam 1997-2001. En riktad hälsoundersökning av kvinnor i barnomsorgen Huddinge kommun - Hälsosam 1997-2001: Intervention 4 (1999-2001)

The Hälsosam project is an unpublished targeted survey of health and work environmental factors in a group of female professionals in the Municipality of Huddinge (1997-2001). The Occupational health physician in the municipality who considered female employees in the childcare services vulnerable in terms of health initiated the study. The municipal Work Environment Committee (1997) delegated the conduct of the targeted survey to the Occupational Health Care Service (Företagshälsovården). The project is presented in two documents: Hälsosam and Intervention 4. The report consists of more than 100 tables interpreting collected data, which contain working environment and body measurements, blood tests and interviews. The entire occupational group's health and working environment has been described. The surveys were conducted as a Field Work Study (97-09-01) where three nursing teams visited the municipality's schools, preschools and after school centers. 1,162 women with 19 different occupational roles in the childcare sector were examined during personal meetings. During the years, 1997-2001 four different interventions were carried out. 1. Dietary intervention, aimed at the entire occupational group. 2. Three months of Diary-driven exercise, 3. Medical therapy Pravastatin 4. A ten-week Training Program with two methods for weight reduction. The efforts were partly a primary and secondary medical prevention but were also intended to provide a basis for the continued work environment work in the Huddinge Municipality. All women with BMI 30 and above were invited to participate in one of two training program aimed at weight reduction. The training includes two different program and the participants are distributed by lot. One program is based on a psycho-educational method and is led by a trained cognitive bait scientist. The second program is led by the occupational doctor in Huddinge Municipality. Initially, the risk group with BMI 30 and above consists of 136 women. In a letter (1999 09 15), 97 women were asked for interest in participating in the intervention. They were randomized (1999 11 02) to the respective program, even the order of entry to the training was randomized. Finally consisted the group that conducted the training of 43 women. According to model Fieldwork (1997), all women were examined before and after the training, six months later, after 12 months and 18 months after completing their education. In addition, as before, an extensive blood test (fasting test) was included. MEASUREMENT PERIODS 1. January Year 2000. Before education. 2. April - may Year 2000. After education. 3. September- november Year 2000. After 6 months. 4. April - may Year 2001. After 12 months. 5. November - december Year 2001. After 18 months. Data consists mostly of questionnaire responses and metrics, in excel, csv, and pdf format. Some data is only available as aggregated values (e.g. averages). Project data documentation can be found in the tables and figures attached.Projekt Hälsosam är en opublicerad riktad kartläggning av hälso- och arbetsmiljöfaktorer hos en yrkesgrupp kvinnor i Huddinge kommun (1997-2001). Studien initierades av kommunens företagsläkare som ansåg att de anställda inom barnomsorgen var en hälsomässigt utsatt grupp kvinnor. Huddinge kommuns Arbetsmiljökommitté (1997) beslöt att låta Företagshälsovården genomföra en riktad undersökning med kommunens företagsläkare som ansvarig projektledare. Projektet presenteras med två dokument, dokument Hälsosam och dokument Intervention 4. Undersökningarna genomfördes i två steg. Under hösten 1997 genomfördes ett Fältarbete (97-09-01) av tre sjukskötersketeam som besökte kommunens aktuella skolor, förskolor och fritidshem. Vid personliga möten med skötersketeamen undersöktes 1162 kvinnor med 19 olika yrkesroller inom barnomsorgen. Under åren 1997- 2001 genomfördes fyra interventioner till två identifierade riskgrupper, kvinnor med BMI 30 och högre samt kvinnor med LDL-Kolesterol 4,5 och högre: 1. Kostintervention riktad till hela yrkesgruppen 2. Dagboksförd motion under tre månader 3. Medicinsk terapi Pravastatin 4. Utbildningsprogram med två metoder för viktreducering. Insatserna var dels en primär och sekundär medicinsk prevention, men avsågs också ge underlag till det fortsatta arbetsmiljöarbetet i Huddinge kommun. Redovisningen utgörs av mer än 100 tabeller med tolkningar av funna data om arbetsmiljö, kroppsmätningar, blodprover och intervjuer. Hela yrkesgruppens hälsa och arbetsmiljö har beskrivits. Samtliga kvinnor med BMI 30 och högre erbjöds att delta i ett av två utbildningsprogram riktade till viktreducering. Utbildningen innehåller två olika program och deltagarna fördelas via lottning. Det ena programmet bygger på en psykoedukativ metod och leds av en utbildad kognitiv betendevetare. Det andra programmet leds av personalhälsans företagsläkare i Huddinge kommun. Inledningsvis består riskgruppen med BMI 30 och högre av 136 kvinnor. Med ett brev (1999 09 15) tillfrågades 97 kvinnor om intresse att delta i interventionen. och 54 kvinnor tackade ja. De randomiserades (1999 11 02) till respektive program, även turordningen för inträde till utbildningen randomiserades. Slutligen bestod gruppen som genomförde utbildningen av 43 kvinnnor. Enligt modell Fältarbete (1997) undersöktes samtliga kvinnor före och efter utbildningen, sex månader senare, efter 12 måader samt 18 månader efter avslutad utbildning. Dessutom ingick som tidigare en omfattande blodprovstagning (fasteprov). MÄTPERIODER 1. Januari år 2000. Före utbildning. 2. April - maj år 2000. Efter utbildning. 3. September- november år 2000. Efter 6 månader. 4. April - maj år 2001. Efter 12 månader. 5. November - december 2001. Efter 18 månader. Data består till största delen av enkätsvar och mätvärden, i excel-, csv-, och pdf-format. En del data finns enbart som sammanslagna värden (ex. medelvärden). Till data finns projektdokumentation,med tabeller och figurer bifogade

Hälsosam 1997-2001. En riktad hälsoundersökning av kvinnor i barnomsorgen Huddinge kommun

The Hälsosam project is an unpublished targeted survey of health and work environmental factors in a group of female professionals in the Municipality of Huddinge (1997-2001). The Occupational health physician in the municipality who considered female employees in the childcare services vulnerable in terms of health initiated the study. The municipal Work Environment Committee (1997) delegated the conduct of the targeted survey to the Occupational Health Care Service (Företagshälsovården). The project is presented in two documents: Hälsosam and Intervention 4. The report consists of more than 100 tables interpreting collected data, which contain working environment and body measurements, blood tests and interviews. The entire occupational group's health and working environment has been described. The surveys were conducted as a Field Work Study (97-09-01) where three nursing teams visited the municipality's schools, preschools and after school centers. 1,162 women with 19 different occupational roles in the childcare sector were examined during personal meetings. During the years, 1997-2001 four different interventions were carried out. 1. Dietary intervention, aimed at the entire occupational group. 2. Three months of Diary-driven exercise, 3. Medical therapy Pravastatin 4. A ten-week Training Program with two methods for weight reduction. The efforts were partly a primary and secondary medical prevention but were also intended to provide a basis for the continued work environment work in the Huddinge Municipality. Contains data for : - Fieldwork (1997) - Survey 1. (1997) and 2. (1998) , 2B. (2000), 288/ 99 Intervention 4. Hälsosam, 3. Questionnaire 3 (3-7) (2000-2001) - Intervention 1: Dietary intervention. Dietary information to the whole population orally and in writing (1997) - Intervention 2. Diary-kept exercise for three months. Targeted to risk group women with BMI 30 and above and women with LDL cholesterol 4.5 and above. (1998). - Intervention 3. Pravachol treatment to risk group LDL cholesterol 4.5 and above (1999-2000). - Intervention 4. A ten-week training program with two methods for weight reduction. Randomized selection to the respective method and time of entry to the program. Risk group: Women with BMI 30 and above. Data consists mostly of questionnaire responses and metrics, in excel, csv, and pdf format. Some data is only available as aggregated values (e.g. averages). For data is project documentation, with tables and figures attached.Projekt Hälsosam är en opublicerad riktad kartläggning av hälso- och arbetsmiljöfaktorer hos en yrkesgrupp kvinnor i Huddinge kommun (1997-2001). Studien initierades av kommunens företagsläkare som ansåg att de anställda inom barnomsorgen var en hälsomässigt utsatt grupp kvinnor. Huddinge kommuns Arbetsmiljökommitté (1997) beslöt att låta Företagshälsovården genomföra en riktad undersökning med kommunens företagsläkare som ansvarig projektledare. Projektet presenteras med två dokument, dokument Hälsosam och dokument Intervention 4. Undersökningarna genomfördes i två steg. Under hösten 1997 genomfördes ett Fältarbete (97-09-01) av tre sjukskötersketeam som besökte kommunens aktuella skolor, förskolor och fritidshem. Vid personliga möten med skötersketeamen undersöktes 1162 kvinnor med 19 olika yrkesroller inom barnomsorgen. Under åren 1997- 2001 genomfördes fyra interventioner till två identifierade riskgrupper, kvinnor med BMI 30 och högre samt kvinnor med LDL-Kolesterol 4,5 och högre: 1. Kostintervention riktad till hela yrkesgruppen 2. Dagboksförd motion under tre månader 3. Medicinsk terapi Pravastatin 4. Utbildningsprogram med två metoder för viktreducering. Insatserna var dels en primär och sekundär medicinsk prevention, men avsågs också ge underlag till det fortsatta arbetsmiljöarbetet i Huddinge kommun. Redovisningen utgörs av mer än 100 tabeller med tolkningar av funna data om arbetsmiljö, kroppsmätningar, blodprover och intervjuer. Hela yrkesgruppens hälsa och arbetsmiljö har beskrivits. Innehåller data för : - Fältarbete (1997) - Enkätundersökning: 1. (1997), 2. (1998) 2B. (2000) och 3. Enkät 3 (3-7) (2000-2001) - Intervention 1: Kostintervention. Kostinformation till hela populationen muntligt och skriftligt (1997) - Intervention 2: Dagboksförd motion under tre månader. Riktad till riskgrupp LDL-kolesterol 4,5 och högre samt BMI 30 och högre. (1998) - Internvention 3: Pravacholbehandling till riskgrupp, LDL-kolesterol > 4,5 (1999-2000) - Intervention 4: Ett tio-veckors utbildningsprogram med två metoder för viktreducering. Randomiserat urval till respektive metod och tid för inträde till programmen. Data består till största delen av enkätsvar och mätvärden, i excel-, csv-, och pdf-format. En del data finns enbart som sammanslagna värden (ex. medelvärden). Till data finns projektdokumentation, med tabeller och figurer bifogade

Populationsundersökningen av kvinnor i Göteborg (Kvinnoundersökningen, KVUS) - undersökning 1968

The population study of women in Gothenburg is a population study based at the University of Gothenburg. The study started as a cross-sectional study in 1968 including 1462 women aged 38, 46, 50 and 60 years. The participants have after that been followed-up with regular examinations in 1974-75, 1980-81, 1992-1993, 2000-2001, 2004-2005, 2009-2010 and 2016-2017. In addition, new participants have been included. During the examinations 2004-2005 and 2016-2017, only women 38 and 50 years old were invited to participate with the purpose of enabling comparison of these age cohorts. The study comprises physical and mental disease as well as health, social and psychological circumstances and data regarding food and dental health. To study determinants among middle age women that have importance for the development of cardiovascular disease, diabetes, cancer, dementia and other mental illness in high age is possible because of the long running follow-ups, high participant rates, and thorough mapping of non-participants and data regarding morbidity and mortality. The study covers both longitudinal trends (change in individuals over time) and secular trends (changes in the population over time). This implies the possibility to study e.g. whether the increased consumption of oestrogenic hormones and new antidepressive agents in the population has influenced the occurrence of cardiovascular disease, dementia, depression and the proportion that are under treatment. The long-running follow-up has also made it possible to study the long term prognosis for these diseases and whether the risk for prolonged illness increases with older age. In addition, women from different birth cohorts are examined at certain ages to investigate secular trends in health related variables, such as obesity and dental health. The questionnaires have been changed as little as possible between each survey. Data from 1968 and 1974 are available from SND. The population study of women in Gothenburg collaborates with the H70 study which started in 1971, a cross-sectional study of men and women in Gothenburg aged 70 years. It is coordinated by several researcher groups, especially the groups handling general medicine, epidemiology, psychiatry and geriatrics. When the participants turned 70 years old, they were invited to participate in the H70 study (1992, 2000), and a follow-up examination of 75 years old participants 2005-2006. Purpose: The purpose of this study was initially to investigate anemia and health factors related to menopause, but has later also included examination of determinants among middle age women that have importance for the development of cardiovascular disease, diabetes, cancer, dementia and other mental illness in high age.Kvinnoundersökningen i Göteborg är en populationsstudie som bedrivs vid Göteborgs universitet. Studien startade 1968 som en tvärsnittsstudie omfattande 1462 kvinnor i åldrarna 38, 46, 50, 54 och 60 år. Sedan dess har deltagarna genomgått regelbundna uppföljningar 1974-75, 1980-81, 1992-1993, 2000-2001, 2004-2005, 2009-2010 och 2016-2017. Samtidigt har nya deltagare tillkommit. Vid undersökningarna 2004-2005 samt 2016-2017 inbjöds endast kvinnor 38 och 50 år gamla att delta för att möjliggöra en jämförelse av dessa ålderskohorter. Studien omfattar såväl kroppsliga och psykiska sjukdomar, hälsa, sociala och psykologiska faktorer som tand- och kostdata. Att studera faktorer hos kvinnor i medelåldern som har betydelse för utveckling av bland annat hjärtkärlsjukdom, diabetes, cancer, demens och andra psykiska sjukdomar i hög ålder är möjligt i kvinnostudien tack vare en lång uppföljningstid, hög deltagarfrekvens, och noggrann kartläggning av bortfall samt sjukdoms- och dödlighetsdata. Studien ger möjlighet att studera både longitudinella trender (förändring över tid hos individer) och sekulära trender (förändring i befolkningen över tid). Man har bl. a. studerat huruvida den ökade förbrukningen av östrogena hormoner och nya antidepressiva läkemedel i befolkningen har påverkat förekomsten av hjärtkärlsjukdom, demens och depression samt andelen som har behandling. De långa uppföljningstiderna har också gjort det möjligt att studera långtidsprognosen för dessa sjukdomar och om risken för långvarig sjukdom ökar med stigande ålder. I studien jämförs även kvinnor från olika födelsekohorter vid vissa åldrar för att studera sekulära trender i hälsorelaterade variabler, som exempelvis fetma och tandhälsa. Frågorna i enkäterna har i så så liten grad som möjligt ändrats mellan varje undersökningsomgång. Data från undersökningen 1968 och 1974 finns hos SND. Kvinnoundersökningen samarbetar med H70-studien som startade 1971, en studie av manliga och kvinnliga 70-åringar i Göteborg och koordineras av flera forskargrupper, framför allt inom allmänmedicin, epidemiologi, psykiatri och geriatrik. Kvinnor i Kvinnoundersökningen erbjöds de åren de fyllde 70 år att delta i H70-studien (1992, 2000) samt till en uppföljning av 75-åringar som genomfördes 2005-2006. Syfte: Syftet med studien var från början att undersöka anemi och hälsofaktorer relaterad till menopaus, men har sedan omfattat även att undersöka faktorer hos kvinnor i medelåldern som har betydelse för utveckling av bland annat hjärtkärlsjukdom, diabetes, cancer, demens och andra psykiska sjukdomar i hög ålder

Populationsundersökningen av kvinnor i Göteborg (Kvinnoundersökningen, KVUS) - undersökning 1974

The population study of women in Gothenburg is a population study based at the University of Gothenburg. The study started as a cross-sectional study in 1968 including 1462 women aged 38, 46, 50 and 60 years. The participants have after that been followed-up with regular examinations in 1974-75, 1980-81, 1992-1993, 2000-2001, 2004-2005, 2009-2010 and 2016-2017. In addition, new participants have been included. During the examinations 2004-2005 and 2016-2017, only women 38 and 50 years old were invited to participate with the purpose of enabling comparison of these age cohorts. The study comprises physical and mental disease as well as health, social and psychological circumstances and data regarding food and dental health. To study determinants among middle age women that have importance for the development of cardiovascular disease, diabetes, cancer, dementia and other mental illness in high age is possible because of the long running follow-ups, high participant rates, and thorough mapping of non-participants and data regarding morbidity and mortality. The study covers both longitudinal trends (change in individuals over time) and secular trends (changes in the population over time). This implies the possibility to study e.g. whether the increased consumption of oestrogenic hormones and new antidepressive agents in the population has influenced the occurrence of cardiovascular disease, dementia, depression and the proportion that are under treatment. The long-running follow-up has also made it possible to study the long term prognosis for these diseases and whether the risk for prolonged illness increases with older age. In addition, women from different birth cohorts are examined at certain ages to investigate secular trends in health related variables, such as obesity and dental health. The questionnaires have been changed as little as possible between each survey. Data from 1968 and 1974 are available from SND. The population study of women in Gothenburg collaborates with the H70 study which started in 1971, a cross-sectional study of men and women in Gothenburg aged 70 years. It is coordinated by several researcher groups, especially the groups handling general medicine, epidemiology, psychiatry and geriatrics. When the participants turned 70 years old, they were invited to participate in the H70 study (1992, 2000), and a follow-up examination of 75 years old participants 2005-2006. Purpose: The purpose of this study was initially to investigate anemia and health factors related to menopause, but has later also included examination of determinants among middle age women that have importance for the development of cardiovascular disease, diabetes, cancer, dementia and other mental illness in high age.Kvinnoundersökningen i Göteborg är en populationsstudie som bedrivs vid Göteborgs universitet. Studien startade 1968 som en tvärsnittsstudie omfattande 1462 kvinnor i åldrarna 38, 46, 50, 54 och 60 år. Sedan dess har deltagarna genomgått regelbundna uppföljningar 1974-75, 1980-81, 1992-1993, 2000-2001, 2004-2005, 2009-2010 och 2016-2017. Samtidigt har nya deltagare tillkommit. Vid undersökningarna 2004-2005 samt 2016-2017 inbjöds endast kvinnor 38 och 50 år gamla att delta för att möjliggöra en jämförelse av dessa ålderskohorter. Studien omfattar såväl kroppsliga och psykiska sjukdomar, hälsa, sociala och psykologiska faktorer som tand- och kostdata. Att studera faktorer hos kvinnor i medelåldern som har betydelse för utveckling av bland annat hjärtkärlsjukdom, diabetes, cancer, demens och andra psykiska sjukdomar i hög ålder är möjligt i kvinnostudien tack vare en lång uppföljningstid, hög deltagarfrekvens, och noggrann kartläggning av bortfall samt sjukdoms- och dödlighetsdata. Studien ger möjlighet att studera både longitudinella trender (förändring över tid hos individer) och sekulära trender (förändring i befolkningen över tid). Man har bl. a. studerat huruvida den ökade förbrukningen av östrogena hormoner och nya antidepressiva läkemedel i befolkningen har påverkat förekomsten av hjärtkärlsjukdom, demens och depression samt andelen som har behandling. De långa uppföljningstiderna har också gjort det möjligt att studera långtidsprognosen för dessa sjukdomar och om risken för långvarig sjukdom ökar med stigande ålder. I studien jämförs även kvinnor från olika födelsekohorter vid vissa åldrar för att studera sekulära trender i hälsorelaterade variabler, som exempelvis fetma och tandhälsa. Frågorna i enkäterna har i så så liten grad som möjligt ändrats mellan varje undersökningsomgång. Data från undersökningen 1968 och 1974 finns hos SND. Kvinnoundersökningen samarbetar med H70-studien som startade 1971, en studie av manliga och kvinnliga 70-åringar i Göteborg och koordineras av flera forskargrupper, framför allt inom allmänmedicin, epidemiologi, psykiatri och geriatrik. Kvinnor i Kvinnoundersökningen erbjöds de åren de fyllde 70 år att delta i H70-studien (1992, 2000) samt till en uppföljning av 75-åringar som genomfördes 2005-2006. Syfte: Syftet med studien var från början att undersöka anemi och hälsofaktorer relaterad till menopaus, men har sedan omfattat även att undersöka faktorer hos kvinnor i medelåldern som har betydelse för utveckling av bland annat hjärtkärlsjukdom, diabetes, cancer, demens och andra psykiska sjukdomar i hög ålder