Undervsining i agrarhistoria

Den svenska jordbruksnäringen omspänner cirka 5 500 år. Jordbruket intar en särställning när det gäller påverkan av landskapets biologiska och icke biologiska innehåll. Det finns knappast någon skog i södra Sverige som inte har utnyttjats för agrar produktion. Åtskilliga tusen kvadratkilometer åker har planterats igen sedan odlingsmaximum på 1920-talet. Detsamma gäller för ängs-och hagmarkerna. Men det agrara landskapet hade en ännu större utbredning under förhistorisk tid. Innan åkrarna stallgödslades regelbundet löstes näringstillförseln genom röjgödsling. Nästan hela södra Sverige och stora delar av Norrlands kust var präglat av ett extensivt jordbruk där åker, bete, hustomter, busk-och slyträdor låg om varandra i ett mosaikliknande mönster. Förhållandet har blivit särskilt aktuellt i samband med det moderna storskogsbrukets förstörelse av det förhistoriska åkerbrukets lämningar

Hus och bebyggelse på äldre lantmäterikartor

Hus förstörs och försvinner både från landskapet och från våra minnen. Genom äldre lantmäterikartor kan vi locka tillbaka en svunnen tid och skapa oss en bild av de by- och gårdsmiljöer som de kvarvarande byggnaderna ursprungligen ingått i.

Våtslåtter : myren som kulturlandskap

Myr— och våtmarker utnyttjades förr för att ge vinterfoder till kreaturen. Clas Tollin vid kulturminnesbyråns plan— och fornvårdssektion berättar om de norrländska våtslåttermarkerna, ett odlingslandskap som snabbt försvinner. — I en följande artikel behandlas våtslåtter i Sydsverige

Analys av odlingslandskap

Det äldre kartmaterialet till­sammans med dagens eko­nomiska kartor är ett över­lägset hjälpmedel vid analys av odlingslandskapet. Pro­jektet Tio agrara miljöer har initierats av Riksantikvarie­ämbetets Kulturmiljöavdel­ning i syfte att göra analys­metoden mera känd. -Syftet är också att bidra till bättre beskrivningar av de agrara riksintressemiljöerna, skriver Clas Tollin