The complexity of the free play: Special Education Needs Coordinators’ (SENCO) views of how preschool educators can work with free play so that children are given the opportunity to develop their social skills

Studien belyste att den fria leken är oerhört betydelsefull för att kunna utveckla sociala förmågor. Syftet var att undersöka specialpedagogers beskrivningar om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med den fria leken för att barn i behov av stöd ska ges möjlighet att utveckla sina sociala förmågor. Det teoretiska perspektivet är skrivet utifrån ett relationellt och ett sociokulturellt perspektiv där miljö och sociala faktorer framhålls. Metoden hade en kvalitativ ansats och innefattade tio intervjuer med specialpedagoger. Studiens insamlade data analyserades sedan med tematisk analys utifrån en induktiv ansats. Studien genomfördes för att få en större inblick i hur specialpedagoger kan handleda förskolans pedagoger och hur leken kan användas som ett verktyg för barn som har behov av stöd i den fria leken. Studiens resultat visade att många pedagoger inte har tillräckligt med kunskap för att använda leken som ett verktyg i förskolans verksamhet. Resultatet visade även på vikten av inställning, förhållningssätt i hur man ser på barnet samt sammanhanget som barnet befinner sig i och som påverkar leken. Dessutom visade resultatet hur man kan använda förebyggande anpassningar för att stötta barns deltagande i lek, samt stöd och insatser för att träna på grundläggande lekförmågor. Ett par slutsatser från diskussionsavsnittet var att det är nödvändigt med närvarande pedagoger i leken för att kunna ge barnen rätt stöd samt att ett samarbete mellan förskolans pedagoger och specialpedagoger är viktigt för att båda professionerna på bästa sätt ska kunna arbeta förebyggande och sätta in rätt åtgärder

The complexity of the free play: Special Education Needs Coordinators’ (SENCO) views of how preschool educators can work with free play so that children are given the opportunity to develop their social skills

Studien belyste att den fria leken är oerhört betydelsefull för att kunna utveckla sociala förmågor. Syftet var att undersöka specialpedagogers beskrivningar om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med den fria leken för att barn i behov av stöd ska ges möjlighet att utveckla sina sociala förmågor. Det teoretiska perspektivet är skrivet utifrån ett relationellt och ett sociokulturellt perspektiv där miljö och sociala faktorer framhålls. Metoden hade en kvalitativ ansats och innefattade tio intervjuer med specialpedagoger. Studiens insamlade data analyserades sedan med tematisk analys utifrån en induktiv ansats. Studien genomfördes för att få en större inblick i hur specialpedagoger kan handleda förskolans pedagoger och hur leken kan användas som ett verktyg för barn som har behov av stöd i den fria leken. Studiens resultat visade att många pedagoger inte har tillräckligt med kunskap för att använda leken som ett verktyg i förskolans verksamhet. Resultatet visade även på vikten av inställning, förhållningssätt i hur man ser på barnet samt sammanhanget som barnet befinner sig i och som påverkar leken. Dessutom visade resultatet hur man kan använda förebyggande anpassningar för att stötta barns deltagande i lek, samt stöd och insatser för att träna på grundläggande lekförmågor. Ett par slutsatser från diskussionsavsnittet var att det är nödvändigt med närvarande pedagoger i leken för att kunna ge barnen rätt stöd samt att ett samarbete mellan förskolans pedagoger och specialpedagoger är viktigt för att båda professionerna på bästa sätt ska kunna arbeta förebyggande och sätta in rätt åtgärder

Direct evidence of a large Northern European Roman period martial event and postbattle corpse manipulation

New archaeological excavations at Alken Enge, Jutland, Denmark, have revealed a comprehensive assemblage of disarticulated human remains within a 75-ha wetland area. A minimum of 82 individuals have been uncovered. Based on the distribution, the total population is estimated to be greater than 380 individuals, exclusively male and predominantly adult. The chronological radiocarbon evidence of the human bones indicates that they belong to a single, large event in the early first century AD. The bones show a high frequency of unhealed trauma from sharp-edged weapons, which, together with finds of military equipment, suggests that the find is of martial character. Taphonomic traces indicate that the bones were exposed to animal gnawing for a period of between 6 mo and 1 y before being deposited in the lake. Furthermore, the find situations, including collections of bones, ossa coxae threaded onto a stick, and cuts and scraping marks, provide evidence of the systematic treatment of the human corpses after the time of exposure. The finds are interpreted as the remains of an organized and possibly ritually embedded clearing of a battlefield, including the physical manipulation of the partly skeletonized bones of the deceased fighters and subsequent deposition in the lake. The date places the finds in the context of the Germanic region at the peak of the Roman expansion northward and provides the earliest direct archaeological evidence of large-scale conflict among the Germanic populations and a demonstration of hitherto unrecognized postbattle practices.New archaeological excavations at Alken Enge, Jutland, Denmark,have revealed a comprehensive assemblage of disarticulated humanremains within a 75-ha wetland area. A minimum of 82 individualshave been uncovered. Based on the distribution, the total populationis estimated to be greater than 380 individuals, exclusively male andpredominantly adult. The chronological radiocarbon evidence of thehuman bones indicates that they belong to a single, large event in theearly first century AD. The bones show a high frequency of unhealedtrauma from sharp-edged weapons, which, together with finds ofmilitary equipment, suggests that the find is of martial character.Taphonomic traces indicate that the bones were exposed to animalgnawing for a period of between 6mo and 1 y before being depositedin the lake. Furthermore, the find situations, including collections ofbones, ossa coxae threaded onto a stick, and cuts and scraping marks,provide evidence of the systematic treatment of the human corpsesafter the time of exposure. The finds are interpreted as the remains ofan organized and possibly ritually embedded clearing of a battlefield,including the physical manipulation of the partly skeletonized bonesof the deceased fighters and subsequent deposition in the lake. Thedate places the finds in the context of the Germanic region at the peakof the Roman expansion northward and provides the earliest directarchaeological evidence of large-scale conflict among the Germanicpopulations and a demonstration of hitherto unrecognized postbattlepractices