Altitudinal and within-crown distribution of insect grazing on Mountain birch (Betula pubescens coll.) in SW Greenland and NW Norway

The distribution of grazing on birch leaves over different altitudes and levels above the ground was studied on valley slopes at three Greenland localities with different degree of oceanity, and compared with three Norwegian localities previously studied. In the Greenland valleys, grazing was concentrated to the lower half of the slopes and to the near-ground foliage, except at the most continental locality where it extended up into the crowns of the tree-sized birches. In the Norwegian valleys, grazing comprised most of the forest-clad slope and the whole crown of the birch trees. In Norway, the grazing insects were Epirrita autumnata and Operophthera brumata (Lep., Geometridae), their larvae being in outbreak numbers, in Greenland the larvae had left the foliage and therefore remained unidentified. They were in non-outbreak numbers. The importance of these differences for the results is discussed, as well as the effect of climate on grazing and the effect of grazing on growth of birches

Discovery of continental-scale travelling waves and lagged synchrony in geometrid moth outbreaks prompt a re-evaluation of mountain birch/geometrid studies

The spatio-temporal dynamics of populations of two 9-10 year cyclic-outbreaking geometrids, Operophtera brumata and Epirrita autumnata in mountain birch forests in northern Fennoscandia, have been studied since the 1970´s by a Swedish-Norwegian research team and, during the last decade, by Norwegian and Finnish research teams. Some of the early results have been challenged by the Norwegian team. To examine the base for disagreements, five of the papers published by the Norwegian team (2004-2011) are reviewed. It is found that conclusions in these papers are questionable or data could not be interpreted fully because two decisive traits in the spatio-temporal behaviour of outbreaks of the two species were not considered

Bellevue

How can we plan so that smallscale industry and businesses can become an integrated part of the city? The densifying process in search of new housing areas that is going on in most swedish cities threatens to undermine the diversity and complex make up of central parts of many cities. To sustain industrial activities in central locations is critical to this diversity. This thesis discusses how to reach a sustainable city planning with Bellevue, a small industry and business area in central Gothenburg, as an example.Flera fynd visar att Bellevue varit bebott sedan forntiden. På området stod ända till början av 1900-talet flera landeribyggnader tillhörande Kvibergs landeri. De flesta byggnader som finns i Bellevue nu är från 40- och 50-talet. Bellevue ligger mellan Gamlestaden och Kviberg i Säveåns dalgång, och innehåller till största delen verksamheter och småskalig industri och saknar helt bostäder. Området står i stort sett folktomt på kvällar och nätter men lockar människor från stora delar av Göteborg under helger. Det är nära till kollektivtrafik med snabba kommunikationer till centrum. När Göteborg växer ökar efterfrågan på byggbar mark. Områden med centrala lägen och ett utbyggt kollektivtrafiknät är attraktiva. Bellevue ingår som en del i en fördjupad översiktsplan med mål att knyta ihop de nordöstra stadsdelarna med innerstaden. När omkringliggande området förtätas står Bellevue under högt tryck för att integreras i stadsbebyggelsen. I området finns en bred variation av verksamheter och småindustri som numera är ovanlig i centrala delar av staden men som är en viktig del i blandstaden. En utflyttning av centralt belägen småindustri utarmar inte bara ett vitalt och mångsidigt stadslandskap utan hotar en hållbar utveckling av staden. Flera av verksamheterna är beroende av de låga hyror och flexibla lokaler som Bellevue kan erbjuda men även av det centrala läget, bra kommunikationer och service. För att uppnå en blandstad i dess rätta bemärkelse, som även ger utrymme för de typer av verksamheter som inte kan konkurrera med ekonomiskt starkare företag i nybyggda områden, måste den här typen av områden få finnas kvar i staden. Verksamheterna har dessutom en stor social betydelse för livet i området och är en viktig mötesplats som bidrar till en ökad förståelse och integration. Området uppfattas idag som nedgånget och skräpigt, och det finns en rädsla för kriminalitet. Detta har gett området låg status och dåligt rykte. Både utemiljön och flera av byggnaderna är i stort behov av upprustning. Men det är inte bara de fysiska förutsättningarna som är viktiga vid en förändring, både sociala och ekonomiska förutsättningar påverkar området och spelar en minst lika viktig roll. Bellevue kommer på sikt att omgärdas av nya bostadsområden och få ett mer centralt läge i stadsdelen när SKF:s gamla fabriker öppnas för allmänheten. Detta leder till större genomströmning av människor och sannorlikt ett högre exploateringstryck. För att befästa och utveckla Bellevue som ett fungerande verksamhetsområde integrerat i stadsbebyggelsen krävs en upprustning och en lösning på otrygghetsproblemen. Men det är viktigt att den småskaliga struktur som är grunden för en levande och urban stadsdel bevaras. Följande utgångspunkter och riktlinjer för en positiv utveckling av Bellevue föreslås: • Befäst Bellevue som verksamhets- och småindustriområde • Gör Bellevue till en integrerad del av Gamlestaden • Förändra den negativa stämpeln som Bellevue har fått som skräpigt och otryggt med illegal verksamhet • Bevara småskaligheten både för bebyggelse och verksamheter Det största problemet i Bellevue är områdets dåliga rykte och låga status. Ett problem som måste åtgärdas för att skapa ett attraktivt område. Skräpigheten och byggnadernas låga standard bidrar till den provisoriska karaktären men det är viktigt att göra skillnad på verksamheterna och deras lokaler. En bidragande orsak till att verksamheterna uppfattas som provisoriska är att den gällande planen bara tillåter industri på området, vilket lett till att många verksamheter har tillfälliga bygglov. En förutsättning för en positiv utveckling är ett långsiktigt samarbete mellan fastighetsägare, kommun och verksamma i området en dialog där alla berörda kan komma till tals. Ett kontrakt där de olika parterna åtar sig att åtgärda respektive ansvarsområde kan fungera som säkerhet. I en första etapp bör handelsträdgården flyttas till ny tomt och en förbättring av stråket längs Säveån genomföras. Båtklubben har stor betydelse för livet i området och bör skyddas mot störningar. Fler stråk, som en förbättrad koppling till hållplatsen och en förbindelse med handelsstråket som planeras i SKF:s gamla lokaler, ökar tillgängligheten ytterligare. Även kopplingarna över ån bör förbättras. Senare bör viss byggnadskomplettering och renovering genomföras. Förutsättningen är en bibehållen variation och bevarande av den småföretagskultur som finns idag. Några av byggnaderna är i så dåligt skick att de inom en snar framtid bör ersättas med nya eller renoveras. Marknadens och det sunnimuslimska centrets byggnader är exempel på sådana. Nya byggnader bör passa in i området och bygga vidare på befintliga strukturer. Beroende på hur området utvecklas kan bostäder integreras i vissa kvarter. I ett senare skede kan antalet bostäder utökas. Bostäder är ett sätt att lösa trygghetsproblemen leder till att människor rör sig i området även på kvällar. Ytterligare byggnader renoveras eller ersätts och entrépunkterna till området accentueras

Changing climate and outbreaks of forest pest insects in a cold northern country, Finland

201

High Temperature Triggers Latent Variation among Individuals: Oviposition Rate and Probability for Outbreaks

It is anticipated that extreme population events, such as extinctions and outbreaks, will become more frequent as a consequence of climate change. To evaluate the increased probability of such events, it is crucial to understand the mechanisms involved. Variation between individuals in their response to climatic factors is an important consideration, especially if microevolution is expected to change the composition of populations.Here we present data of a willow leaf beetle species, showing high variation among individuals in oviposition rate at a high temperature (20 °C). It is particularly noteworthy that not all individuals responded to changes in temperature; individuals laying few eggs at 20 °C continued to do so when transferred to 12 °C, whereas individuals that laid many eggs at 20 °C reduced their oviposition and laid the same number of eggs as the others when transferred to 12 °C. When transferred back to 20 °C most individuals reverted to their original oviposition rate. Thus, high variation among individuals was only observed at the higher temperature. Using a simple population model and based on regional climate change scenarios we show that the probability of outbreaks increases if there is a realistic increase in the number of warm summers. The probability of outbreaks also increased with increasing heritability of the ability to respond to increased temperature.If climate becomes warmer and there is latent variation among individuals in their temperature response, the probability for outbreaks may increase. However, the likelihood for microevolution to play a role may be low. This conclusion is based on the fact that it has been difficult to show that microevolution affect the probability for extinctions. Our results highlight the urge for cautiousness when predicting the future concerning probabilities for extreme population events

Geographical trends in the yolk carotenoid composition of the pied flycatcher (Ficedula hypoleuca)

Carotenoids in the egg yolks of birds are considered to be important antioxidants and immune stimulants during the rapid growth of embryos. Yolk carotenoid composition is strongly affected by the carotenoid composition of the female’s diet at the time of egg formation. Spatial and temporal differences in carotenoid availability may thus be reflected in yolk concentrations. To assess whether yolk carotenoid concentrations or carotenoid profiles show any large-scale geographical trends or differences among habitats, we collected yolk samples from 16 European populations of the pied flycatcher, Ficedula hypoleuca. We found that the concentrations and proportions of lutein and some other xanthophylls in the egg yolks decreased from Central Europe northwards. The most southern population (which is also the one found at the highest altitude) also showed relatively low carotenoid levels. Concentrations of β-carotene and zeaxanthin did not show any obvious geographical gradients. Egg yolks also contained proportionally more lutein and other xanthophylls in deciduous than in mixed or coniferous habitats. We suggest that latitudinal gradients in lutein and xanthophylls reflect the lower availability of lutein-rich food items in the northern F. hypoleuca populations and in montane southern populations, which start egg-laying earlier relative to tree phenology than the Central European populations. Similarly, among-habitat variation is likely to reflect the better availability of lutein-rich food in deciduous forests. Our study is the first to indicate that the concentration and profile of yolk carotenoids may show large-scale spatial variation among populations in different parts of the species’ geographical range. Further studies are needed to test the fitness effects of this geographical variation