Change or paradigm shift in the swedish preschool?

The article discusses recent reforms in the Swedish preschool. Is educare, the hallmark of the Swedish preschool, challenged by ideas about school preparation and future employability? Changes of goals, policy instruments and settings are analyzed from a historical perspective. The conclusion is that the reform work needs to be understood in relation to national ideas as well as in relation to ideas advocated by international organizations. The application of Hall’s (1993) requirements for paradigm shift points to changes of first and second order rather than to a simultaneous change of goals, policy instruments and settings. Additional research on what actually happens in the local context is recommended as policy and practices seldom totally overlap.O artigo analisa as reformas recentes na educação pré-escolar da Suécia. Será o educare, marca da pré-escola sueca, desafiado por ideias focadas sobretudo na preparação escolar e na empregabilidade futura? Este artigo analisa as mudanças de objetivos, de instrumentos de política e de contexto, a partir de uma perspetiva histórica. A conclusão é a de que a reforma efetuada tem de ser interpretada tanto em relação às ideais nacionais como em relação às ideias defendidas por organizações internacionais. A aplicação dos requisitos de Hall (1993) para a mudança de paradigma indicia mudanças de primeira e de segunda ordem, mais do que uma alteração simultânea de objetivos, instrumentos de política e de contexto. Será necessária pesquisa adicional para melhor compreender o que realmente está a acontecer em contexto local, uma vez que políticas e práticas raramente se sobrepõem na totalidade.Cet article analyse les réformes récentes engagées dans l’éducation préscolaire suédoise. L’educare suédois serait-il tenté par des idées centrées surtout sur la préparation scolaire et l’employabilité future? Cet article analyse les changements d’objectifs, d’instruments politiques et de contexte, à partir d’une perspective historique. La conclusion est que la réforme engagée doit être interprétée tant au regard des idéaux nationaux que des idées défendues par les organisations internationales. L’application des critères de Hall (1993) pour le changement de paradigme révèle des changements de premier et de second ordre, plutôt qu’une modification simultanée des objectifs, des instruments politiques et du contexte. Il faudra une nouvelle recherche pour mieux comprendre ce qui est réellement en train de se passer dans le contexte local, car il est rare que les politiques et les pratiques se superposent totalement.El artículo analiza las reformas recientes en la educación preescolar de Suecia. ¿Será el educare, marca de la enseñanza preescolar sueca, desafiado por ideas enfocadas sobretodo en la preparación escolar y en la posibilidad de obtener empleo futuro? Este artículo analiza los cambios de objetivos, de instrumentos de política y de contexto, a partir de una perspectiva histórica. La conclusión es de que la reforma efectuada tiene que ser interpretada tanto en relación a las ideas nacionales como en relación a las ideas defendidas por organizaciones internacionales. La aplicación de los requisitos de Hall (1993) para el cambio de paradigma indicia cambios de primer y segundo orden, más que de una alteración simultánea de objetivos, instrumentos de política y de contexto. Será necesaria una búsqueda adicional para comprender mejor lo que realmente está aconteciendo en contexto local, una vez que políticas y prácticas raramente se sobreponen en su totalidad

Måttlös överskattning eller pessimistisk undervärdering? : om förskola för jämställdhet

Två aspekter på förskola utifrån ett jämställdhetsperspektiv behandlas i detta kapitel: Dels ”Förskola som samhällsstruktur” dels ”Förskola – som pedagogisk praktik för förändring”. Med exempel från såväl 1970-talets daghemsdebatt som den aktuella #metoo-debatten diskuteras hur den första aspekten underskattas, medan den andra aspekten ”Förskola – som pedagogisk praktik för förändring” snarare har överskattats som jämställdhetsåtgärd..Kapitlet innebär en uppföljning av det tema som Angerd Eilard och Ingegerd Tallberg Broman tidigare beforskat i det av Inga Wernersson ledda projektet ”Förändrade köns/genusordningar i skola och utbildning: Policy, perspektiv och praktik”. Tallberg Broman framhåller att förskolan som en struktur för jämställdhet skapat politiska konflikter under förskolans utbyggnad, medan det idag är förskolan som pedagogisk praktik för förändring som utgör en politisk debatt- och -konfliktfråga

Uppdrag Likvärdighet : Förtroende- och legitimitetskris i svensk skola

Svensk skola och utbildningsväsende kännetecknas av segregation, av en medveten och åsyftad åtskillnad mellan olika grupper av barn/elever, sett i ett längre historiskt perspektiv. Det som inte var lika/ inte skulle bli lika/ skulle hållas isär. Skola och utbildning var uppdelad framför allt efter klass och kön, men också relaterat till religion och plats. Åtskillnad var en huvudprincip. Efter en historiskt sett mycket kort, men politiskt väl förankrad period av "en skola för alla" några decennier i slutet av 1900-talet, representerar det svenska skolväsendet åter en i det närmaste flerparallellig skola. I kapitlet diskuteras skolans likvärdighetsuppdrag utifrån begreppen normativ och empirisk legitimitet. Den förra har stått i fokus genom ett stort antal skolreformer, den empiriska legitimiteten kan dock ifrågasättas

Mamma, Pappa, Förskolebarn. Om förskolan som jämställdhetsprojekt

Detta kapitel behandlar förskola som struktur och förutsättning för jämställdhet och för förändring av köns- och genusordningar i familj och arbetsliv. En historia kantad av motstånd samt betydelsen av kvinnliga lobbygrupper och en aktiv skolmyndighetsfeminism kommer att framhävas. I ett europeiskt perspektiv är diskussionen om barnomsorg och förskola som strategier för jämställdhet och förändrade könsrelationer mycket aktuell. I Sverige är uppmärksamheten i början av 2000-talet riktad framför allt mot informella strukturer10. Här står pedagogernas kunskaper, genusmedvetenhet och praktiker för förverkligande av jämställdhet och förändrade könsmönster i fokus. Vikten av en kritisk diskussion om jämställdhetsambitionernas policy, perspektiv och praktik framhålls. Artikeln avslutas med en presentation av hur lärarna i förskolan, i en i projektet genomförd nationell enkät, kommenterar sitt professionella kunnande och sitt och föräldrarnas intresse, eller snarare brist på intresse, för jämställdhetsfrågor. Förhållandet mellan stat och familj, mellan föräldrar och barn samt mellan kvinna och man har förändrats genom utvecklingen av en generell och tillgänglig förskola, d.v.s. en förskola riktad till alla barn, som har generösa öppettider och är allmänt förekommande över landet. Här skiljer sig den svenska förskolemodellen från i stort sett alla andra. I internationell jämförelse har Sverige en påtagligt väl utbyggd barnomsorg som inbegriper ca 86% av förskolebarnen mellan åldrarna 1-5 år och i stort sett alla barn i åldrarna 4-5 år (98%) (Skolverket, 2008a). Den är idag en del av skolsystemet. Sedan 1996 är förskolan placerad under utbildningsdepartementet och anförd som första ledet i ett långsiktigt lärande. Förskolan har dock en mycket annorlunda historisk bakgrund än den obligatoriska skolan. Dess etablering har inneburit att ideologiska och politiska motsättningar relaterade till köns- och jämställdhetsuppfattningar har tydliggjorts. Kampen om projektet förskola kan sägas ha varit kontinuerlig sedan tillkomsten (Bergqvist & Nyberg, 2001; Hammarlund, 1998; Hultqvist, 1990)

En gränsöverskridande skola: Om olika former av styrning i barndomen : Inledning

A school in transition: Different forms of governance and regulationsin childhoodIn the introduction the authors and their various contributions to the theme “A schoolin transition: Different forms of governance and regulations in childhood” are brieflypresented. The authors are members in the research project “Childhood in multiplecontexts: Schools, leisure and families in transition” (www.mangkontextuellbarndom.se/). The starting point for the project is the observation that childhood currentlyis characterised by a growing number of contexts. The number of involved actorsincreases and we notice a transition between different social environments.Furthermore, pre-school and school function probably more than ever as theinstitutions in which normality and deviance are defined, and through which control isexercised by different assessments. The project discusses these changes inchildhood. We visualise and discuss the expectations placed upon children as theyare formulated in different social contexts and the relations between them, forexample between family and school. The project is carried out by a multidisciplinaryresearch group. The researchers are presenting their work here, with the exceptionof two of the doctoral students (Kalle Jonasson and Balli Lelinge), who will soonpresent their dissertations. The empirical work has mostly been done in Malmö, amulticultural city that is undergoing a transition from an industrial to a so called‘knowledge’ city. In the following articles our focus is on a multicultural school intransition and governance. We discuss regulating and disciplining practices, as wellas norms for inclusion/exclusion. The comprehensive aim of the study is to generatea theoretical understanding and provide an empirical analysis of childhood underdifferent social, economic and demographic conditions. The outcomes will provide uswith a greater understanding of the real challenges under which schools andteachers work. The project is financed by the Swedish Research Council during theperiod of 2006-2011

Studie 1. Förskola till stöd för barns utveckling och lärande

Detta är en kunskapsöversikt rörande forskning om svensk förskola publicerad under åren 2006-2013(2014). 162 artiklar och avhandlingar ingår i underlaget för redovisningen. Denna är uppdelad i tre tema efter analys av materialet: 1- Förskola som barnmiljö: delaktighet, värden och sociala relationer 2- Förskolan som lärmiljö: läroprocesser och innehåll 3- Förskolans professioner mellan omsorg och lärande Översikten redovisar även ett omfattande register och refernslista över forskning och innehåller även en översikt över metod/design i förskoleforskningen (NB ECEC) samt en redovisningen av Skolportens intervjuer med förskoleforskare

Måttlös överskattning eller pessimistisk undervärdering? : om förskola för jämställdhet

Två aspekter på förskola utifrån ett jämställdhetsperspektiv behandlas i detta kapitel: Dels ”Förskola som samhällsstruktur” dels ”Förskola – som pedagogisk praktik för förändring”. Med exempel från såväl 1970-talets daghemsdebatt som den aktuella #metoo-debatten diskuteras hur den första aspekten underskattas, medan den andra aspekten ”Förskola – som pedagogisk praktik för förändring” snarare har överskattats som jämställdhetsåtgärd.. Kapitlet innebär en uppföljning av det tema som Angerd Eilard och Ingegerd Tallberg Broman tidigare beforskat i det av Inga Wernersson ledda projektet ”Förändrade köns/genusordningar i skola och utbildning: Policy, perspektiv och praktik”. Tallberg Broman framhåller att förskolan som en struktur för jämställdhet skapat politiska konflikter under förskolans utbyggnad, medan det idag är förskolan som pedagogisk praktik för förändring som utgör en politisk debatt- och -konfliktfråga

Har fröken revolver? Om undervisning, kön och likvärdighet i ett historiskt och nutida perspktiv

Kapitlet fokuserar lärare och undervisning i förskola och grundskolans tidigare år i ett historiskt och nutida perpsktiv och utifrån problematiserande genus- och professionsteoretiska begrepp.Teachers and teaching in Early Childhood Education and Care (ECEC) as well as in primary schools are in focus in this chapter which problematize education, gender and equality in an historical and professional perspective