Conditions for transformative learning for sustainable development: a theoretical review and approach

Continued unsustainability and surpassed planetary boundaries require not only scientific and technological advances, but deep and enduring social and cultural changes. The purpose of this article is to contribute a theoretical approach to understand conditions and constraints for societal change towards sustainable development. In order to break with unsustainable norms, habits, practices, and structures, there is a need for learning for transformation, not only adaption. Based on a critical literature review within the field of learning for sustainable development, our approach is a development of the concept of transformative learning, by integrating three additional dimensions—Institutional Structures, Social Practices, and Conflict Perspectives. This approach acknowledges conflicts on macro, meso, and micro levels, as well as structural and cultural constraints. It contends that transformative learning is processual, interactional, long-term, and cumbersome. It takes place within existing institutions and social practices, while also transcending them. The article adopts an interdisciplinary social science perspective that acknowledges the importance of transformative learning in order for communities, organizations, and individuals to be able to deal with global sustainability problems, acknowledging the societal and personal conflicts involved in such transformation

Sent på jorden

Recencion av Rickard Warlenius avhandling Asymmetries: Conceptualizing Environmental Inequalities as Ecological Debt and Ecologically Unequal Exchange, 2017, ISBN 978-91-7753-146-3</p

Conflict over Climate Change Politics : Governmentality and Resistance to the Expansion of Heathrow Airport

In 2008, the so-called Climate Change Act went through the UK Parliament. The bill was a commitment to radically reduce carbon emissions. During the same period of time, a third runway was planned at the London Heathrow airport. The aim with this paper is to analyse the controversy that occurs over how the expansion of civil aviation can be connected or disconnected from the politics of climate change. The specific case of Heathrow expansion brings to the fore how certain domains and economic spheres are contested, as they become subjects for incorporation with climate change policy as a discursive practice. In focus of the study are debates in the UK Parliament, as well as contestations in the form of direct actions by the activist network “Plane Stupid”. A disparity in the debate exists between “carbon budget” and “technological enframing”: two competing programmes of government. The distinction between these programmes derives from a difference of relativising and absolutising rationalities. The parliament’s decision over Heathrow is an attempt to mitigate the conflict between conflicting policies. In the direct actions by Plane Stupid the issue is however demonstrated as a conflict, and absolute connections between the question of Heathrow and climate change are visualised. By making contestations of programmes and techniques of government, the practice of resistance relates to and utilise the productive powers of governmentality. The conflict of Heathrow touches upon dynamics of discursive modifications. The control and capacity to define the character of a problem are productive powers that are subjects for continuous negotiations, contestations and conflicts

Perspektiv och målkonflikter inom hållbar stadsutveckling :

WISE – Well Being in Sustainable Citie

Sent på jorden

Recencion av Rickard Warlenius avhandling Asymmetries: Conceptualizing Environmental Inequalities as Ecological Debt and Ecologically Unequal Exchange, 2017, ISBN 978-91-7753-146-3</p

Utvärdering och analys av projekt Leva Livet

Leva Livet är ett projekt som drevs 2010/2011 av Göteborg Stad och som handlar om att minska medborgarnas miljöpåverkan främst genom att stimulera till frivilliga beteendeförändringar. Det främsta syftet var att lära sig mera om frivilliga miljöhandlingar för att kunna utforma en mer effektiv framtida miljökommunikation. Ett sekundärt syfte var att öka miljömedvetenheten hos Göteborgaren, att sprida kunskap och inspiration hos dem som tar del av projektet via media eller andra kanaler. Det finns också två huvudsakliga syften med den här utvärderingen av projektet. Dels är avsikten att bidra till lärandet om miljökommunikation inom Göteborgs stad, dels att bidra till forskningen om hur livskvalitet och miljöhandlingar (dvs handlingar som syftar till att minska miljöpåverkan) hänger ihop.1 För att uppnå dessa syften analyseras både projektupplägget och deltagarnas miljöhandlingar. Vi vill också belysa vilka miljövinster som har uppnåtts och dra vissa slutsatser om utformningen av framtida miljökommunikation gentemot medborgarna. En forskargrupp på Chalmers, avdelningen för Fysisk resursteori, har fått i uppdrag av Göteborgs stad att göra denna utvärdering. Vi som genomfört arbetet är Jörgen Larsson, projektansvarig för utvärderingen och Sebastian Svenberg, projektassistent och ansvarig för genomförande av intervjuerna. Vår bakgrund som sociologer ligger till grund för ett samhällsvetenskapligt perspektiv i den här utvärderingen. Sammanlagt har 14 intervjuer genomförts. I de familjer där det finns två vuxna i hushållet har båda två intervjuats var för sig. Alla intervjuer har genomförts hemma hos deltagarna eller i Miljöförvaltningens lokaler, förutom två intervjuer som gjordes på telefon. Två av de elva familjerna fullföljde inte sitt deltagande i projektet och avböjde att bli intervjuade. Dessutom har de tre projektledarna intervjuats. Inför intervjuerna har vi lovat intervjupersonerna att det de säger inte skall gå att koppla till vem som säger det. Ljudinspelningarna har skrivits in i ett dokument, men när vi återger citat från intervjuerna i rapporten är det inte alltid exakta citat utan ibland förkortade eller något sammanfattade uttalanden. Se bilaga 1 för intervjuguide. Utöver samtal med deltagarna har diverse dokument legat till grund för utvärderingen, bland annat enkäter som deltagarna fyllde i innan respektive efter projektet, information om utmaningar och tips på åtgärder som gavs till deltagarna. Dessa dokument finns som bilagor. Denna utvärdering börjar med en projektbeskrivning av innehållet i projektet Leva Livet. Det följs av kapitlet utvärdering av projektet som bland annat beskriver de miljöresultat som projektet gett upphov till och det genomslag som Leva Livet har fått genom media. Den utvärderande delen innehåller också ett avsnitt om coaching som metod, samt en utvärdering av de sociala aspekterna av projektet. Kapitlet analys av enskilda miljöhandlingar innehåller först en fördjupning kring miljöhandlingar som har med dagligt resande och med mat att göra och därefter en generell beskrivning av sju olika möjliga livskvalitetskonsekvenser av miljöhandlingar. Denna del kan förhoppningsvis innehålla vissa lärdomar om människors upplevelser av att göra förändringar i sin vardag samt utgöra en inspiration för kommunikation på miljöområdet. Sista kapitlet utgörs av vissa slutsatser och tankar om framtida miljökommunikation. Avslutningsvis kommer en sammanfattning av den här utvärderingen

Low-carbon transitions and the good life

A transition to a low-carbon economy requires farreaching reductions in emissions, which in addition will have to take place at the same time as the global population is growing. A growing population also makes ever greater demands on welfare, while the ecological, social and economic systems that have to sustain this development are already under severe strain. It is commonly argued that emission reductions in a growing world economy can and should be achieved by technical innovations so that the transition to a low-carbon economy does not imply a negative impact on human well-being. This report discusses whether there might perhaps be another way of understanding the situation. Is the presumed linkage between well-being and climate impact always negative? Could a greater focus on human well-being be a driver of, rather than an obstacle to, sustainable development? This report attempts to identify possible strategies to support both [the good life] and decreased emissions. By adopting this research approach, the authors aim to make a contribution to the discussion of low-carbon transitions in society