Shifting Design Capability to Third-Party Developers: An affordance Perspective on Platform Boundary Resources

Boundary resource theory has emerged as conceptual tool for understanding the complex relationship between platform owners and third-party developers. Drawing on existing theories of boundary objects and boundary spanning competence it suggests that platforms offer influence over external ecosystems, yet keeps it at arm’s length. To exercise such governance, however, platform owners have to figure out how to design boundary resource to transfer design capability to third-party developers. Addressing this challenge, we analyze a digital platform initiative in the automotive industry from an affordances perspective. By doing so, we have explore what platform boundary resources allow developers to achieve, rather than what they are. As a main obstacle in the transfer of design capability, we found that platform owners’ perceptions of what a specific boundary resource affords often differ from third-party developers understanding of the same resource

Digital and Conventional Matchmaking – Similarities, Differences and Tensions

Matchmaking is a process of complex resource allocation where firms are intermediaries of supply and demand between actors in an ecosystem. Digital platforms have brought matchmaking into the spotlight in IS research by their ability to scale and improve the quality of matching. In this paper, we outline four principles of digital matchmaking from digital platform theory. We continue by illustrating these principles in an empirical case-study of conventional matchmaking in the Swedish forest industry. We seek to improve the understanding of matchmaking by identifying similarities and differences of digital and conventional matchmaking. We then discuss tensions that may emerge for the conventional matchmaker facing digitalization. We contribute to theory of changing organizing logic associated with digital technology adoption and to practice by outlining what it takes becoming a digital matchmaker

Platform Thinking in Incumbent Firms: From Concept to Capability

Incumbent firms struggle with new forms of competition in today’s increasingly digital environments. To leverage the benefits of innovation ecosystems they often shift focus from products to platforms. However, existing research provides limited insight into how firms actually implement this shift. Addressing this void, we have conducted a comparative case study where we adopt the concept of platform thinking to comprehend what capabilities incumbents need when engaging in innovation ecosystems and how those capabilities are developed

A Threesome Dance of Agency: Mangling the Sociomateriality of Technological Regimes in Digital Innovation

In this paper, we develop a sociomaterial perspective for appreciating tensions between different technological regimes in digital innovation. Our case study research specifically looks at the tension between the deep-rooted component-based logic of two automakers’ innovation practices and their attempt to introduce a new software architecture based on service orientation. Our evidence suggests that digital architectures need to materialize and be shaped in a dialectical way in the mangle of both existing regimes. We argue that the threesome dance of physical material agency, digital material agency and human agency can explain this finding and yield implications for our understanding of digital innovation in the traditional industries. Digital innovation is a result of a dialectical process, resolving various elements of resistance, subjection, and accommodation across the three types of agency

Automated Driving Systems as a New Frontier for Information Systems Research

This panel discusses the emerging socio-technical design challenges associated with autonomous driving systems (ADS) that have become increasingly common at least in specific circumstances both in on and off the road situations. Specific issues addressed include 1) How Safe Should Automated Vehicles Be? How should we organize and agree on appropriate norms to evaluate the safety and related measures associated with ADS? Who, or what is liable if the ADS is at fault with significant human and economic consequences?; 2) What Data Should Be Shared?; and 3) What New Human and Machine Behaviors Might Emerge? The panel will discuss emerging research issues and challenges associated with each topic and what current practice and research suggests how they will be addressed. The role of information system scholarship to contribute to this interdisciplinary field is also discusse

Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2022

Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB) påverkar den omgivande havsmiljön, främst genom användning av kylvatten. Den kylvattenpåverkade recipientens vattentemperatur var i medeltal 3,4 °C varmare än referensområdet Borholmsfjärden under 2022. Under 2022 pågick inga särskilda studier av fiskförluster i kylvattenhanteringen och det rapporterades inga avvikande händelser från kraftverkets silstation. Revisionsavställningen under våren, innebar en utebliven värmeökning i Hamnefjärden, vilket sannolikt påverkade resultatet i vårfisket med biologiska länkar till att en större andel av arterna var så kallade kallvattenarter som har högre förekomst i vatten med lägre temperaturer. Även ryssjefisket bör ha påverkats av detta och det kan vara en del i förklaringen till de låga ålfångsterna. I ryssjorna slogs däremot nytt fångstrekord av svartmunnad smörbult i år igen och storspigg fångades i ovanligt stort antal. I fisket med biologiska länkar, nätlänkar och nordiska kustöversiktsnät var fångsterna stora av abborre, mört, björkna och andra karpfiskar. De skillnader vi såg i fiskfångsterna mellan områdena kan förklaras av naturliga skillnader i temperatur, exponeringsgrad och geografisk lokalisering snarare än påverkan av varmvattenutsläppen från kärnkraftverket. I vårens fiske med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning registrerades låga fångster av de flesta för fisket vanligen förekommande arterna. Störning från säl noterades i nära 90 procent av fiskeansträngningarna. De varma somrarna 2018 och 2021 har resulterat i att en stor andel av de fångade abborrarna i provfiskena var fyra respektive ett år gamla. Konditionsvärdet för abborr- och mörthonor låg i samtliga områden omkring Simpevarp och Kvädöfjärden på eller över gränsvärdet för god kondition. Vid 2022 års provtagningar påträffades inga abborrhonor med missbildade gonader i något av ovan nämnda områden. Majoriteten av fiskar med sjukdomssymptom fångades i Simpevarp. Endast en sjuk fisk noterades i Kvädöfjärden. Antalet årsyngel av abborre och mört var lågt i Hamnefjärden 2022. Fångsterna i yrkesfisket efter vandrande ål, så kallad blankål, var återigen ett av de lägsta sedan journalföringen av detta fiske startades 1972.Under 2022 års undersökning av fauna på mjuka bottnar registrerades totalt 19 arter i Simpevarp och 21 arter i referensområdet Kvädöfjärden. Östersjömusslan var den vanligast förekommande arten på grunda bottnar och på djupa bottnar i Kvädöfjärden. På Simpevarps djupa bottnar var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den mest förekommande arten. Vitmärla, en art som används som indikator för bland annat förändringar i halter av näringsämnen, sjönk ytterligare i antal på Kvädöfjärdens stationer. I år hittades den inte alls på grunda bottnar i Simpevarp. På djupa bottnar i samma område har den inte registrerats sedan 2013

Faktablad – Resultat från integrerad kustfiskövervakning 2023

I det här faktabladet sammanfattas resultaten från sju områden längs den svenska kusten inom programmet integrerad kustfiskövervakning för perioden 2002-2022. Områden är Fjällbacka och Vendelsö i Västerhavet, Torhamn, Hanöbukten och Kvädöfjärden i Egentliga Östersjön, samt Forsmark och Holmöarna i Bottniska viken. Syftet med den integrerade kustfiskövervakningen är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. Resultaten från övervakningen visar att miljöförhållandena, kvantifierat som siktdjup, vattentemperatur och salthalt, har varit relativt stabila i alla provfiskeområden. De förändringar som observerats inkluderar en minskning i vattentemperaturen över tid i Holmöarna och Kvädöfjärden och en fördubbling av siktdjupet i Fjällbacka. Undersökningarna av fiskbeståndens status visar att diversiteten i fisksamhället har ökat i Torhamn och Kvädöfjärden, medan den trofiska medelnivån minskat i alla områden utom Torhamn, Vendelsö och Fjällbacka. De fiskarter som ökat i förekomst i provfiskena är ål i Fjällbacka, karpfiskar i Kvädöfjärden och Holmöarna, mesopredatorer i Hanöbukten, sik i Holmöarna, gös i Kvädöfjärden, samt strömming/sill i Forsmark, Torhamn och Hanöbukten. De arter som minskat i fångsterna är stensnultra och skrubbskädda i Fjällbacka och Vendelsö, gös i Forsmark, och gädda i Torhamn. Abborren är en indikatorart i det kustnära fisksamhället i Östersjön och det finns en tendens till minskande provfiskefångster av arten i alla områden i Östersjön, men inga signifikanta trender. Storleken på de stora abborrarna, kvantifierad genom indikatorn L90, har dock inte ändrats under den studerade tidsperioden. Alla områden utom Torhamn har värden för L90 över gränsvärdet vilket indikerar en generell god status. Trots att storleken hos stora abborrar har varit relativt konstant i de undersökta områdena, har dess längd vid ålder generellt ökat i alla provfiskeområden, vilket indikerar snabbare tillväxt hos fisken. Resultaten från undersökningarna av fiskens hälsa visar inga tydliga tecken på förändring i tånglakens reproduktion men förekomst av onormala yngel har observerats i alla provfiskeområden. Under enstaka år överskrids dock det föreslagna gränsvärdet för den naturliga bakgrundsnivån. Även om andra hälsoparametrar hos abborre och tånglake tyder på en negativ påverkan, så finns tecken på att den negativa utvecklingen har planat ut under de senaste åren i alla undersökta områden. Till exempel har den tidigare observerade tidstrenden med minskning i den relativa gonadvikten hos abborrhonor avstannat men den ligger fortfarande cirka 30 procent lägre jämfört med 1980-talet, något som skulle kunna förklaras av fiskens ökade tillväxt men även av flera andra miljöfaktorer samt miljögiftsexponering. Även om den tidigare ökningen i aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD hos abborre har avstannat, så ligger den fortfarande på en högre nivå jämfört med 1980-talet. Detta sammantaget med starkt ökade aktiviteter av leverenzymerna glutationreduktas och katalas under senare år indikerar att fisken periodvis är exponerad för organiska miljögifter och ökad oxidativ stress. Dessutom observeras tecken på påverkat immunförsvar och ämnesomsättning. Hälsotillståndet hos skrubbskädda i Hanöbukten, där undersökningarna startat så sent som 2017, visar få förändringar vilket trots den korta tidsperioden kan tyda på stabil hälsa. Halterna av flertalet metaller och organiska miljögifter i abborre, tånglake och sill visar generellt inga tydliga trender under den undersökta tidsperioden. Medan kvicksilverhalterna minskar i tånglake, syns inga trender i abborre. Halterna ligger över EU:s gränsvärde för kvicksilver i toppredatorer med undantag för sill, men under gränsvärdet för skydd av människans hälsa vid konsumtion av fiskeriprodukter. Två metaller vars halter ökar i fisken är koppar i både abborre och tånglake i Kvädöfjärden, och kadmium i tånglake i Kvädöfjärden. Pesticiden hexaklorbensen minskar i sill i Hanöbukten men ökar i abborre i Holmöarna, och för PCB-varianten PCB-153 går halterna ner i abborre i Holmöarna och i tånglake i Kvädöfjärden. För perfluoroktansulfonsyra (PFOS) syns inga trender med undantag för en nedåtgående trend i Hanöbukten. Alla arter ligger under EU:s gränsvärde men för abborre i Kvädöfjärden ligger halterna väldigt nära gränsvärdet. Sammantaget visar resultaten från övervakningen i många fall en, i många fall, icke önskad utveckling av de studerade fisksamhällena. Övergödning, klimatförändring, möjlig påverkan från både kända och okända miljögifter, samt förändringar i den kustnära födoväven med ökande populationer av säl, fiskätande fågel och spigg, är alla i kombination möjliga förklaringar till det observerade tillståndet. Det finns även positiva signaler med ökande fångster av vissa känsliga arter, att den tidigare negativa trenden i fiskens hälsa avstannat, samt att det generellt finns få ökande trender under den undersökta tidsperioden i halterna av de studerade metallerna och organiska miljögifterna. Oroande är dock att de negativa förändringarna som observeras sker i referensområden som kan anses vara relativt opåverkade av direkt mänsklig aktivitet. Att det därtill finns brister i förståelsen för de bakomliggande orsakerna till förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och fisksamhällets sammansättning och funktion, gör det angeläget att kartlägga påverkan på kustfisken från okända och kända miljögifter som inte övervakas i dag i samspel med andra miljöfaktorer som övergödning, klimatförändringar och förändrad födovävsstruktur

Tribology of Carbon Based Coatings for Machine Element Applications

Demands on lower fuel consumption, reduced pollution, increased operating times, etc. force the automotive industry to constantly improve the performance of critical machine elements. In this development various carbon based coatings have proven very promising, mainly because of their low friction and high wear resistance in dry sliding contacts. The contact conditions can be very different in various machine element applications, e.g. both rolling and sliding contacts. Additionally, most contacts are usually lubricated. Hence, other properties of the coating may be required in order to obtain low friction and wear, as for instance a beneficial running-in ability. In lubricated contacts the very high wear resistance of carbon coatings can cause fatigue damage resulting in delamination of the coating, especially when deposited on rough substrates. In rolling contacts the fatigue damage can be reduced simply by using smoother surfaces, but the thickness of both the coating and the interlayer also has a strong influence on fatigue damage. In lubricated sliding contact tests it was found that the running-in ability could be improved by modifying the coating and/or by using an appropriate surface preparation prior to coating deposition. An increased Cr-content in the top-layer of the carbon coating reduced the friction due to the formation of a stable tribo-layer on the uncoated counter body. An even further reduced friction could be obtained by employing a fine wet-blasting of the substrate giving sharp surface asperities. The friction reduction is thought to be a result of a transition towards a higher degree of full film lubrication, due to a very fine smoothening process of both the coating and the counter body during the running-in process