Folklore, religion och kulturarvspolitik

Recesnion av: Creating Diversities. Folklore, Religion and the Politics of Heritage. Ed. by Anna-Lena Siikala, Barbro Klein & Stein R. Mathisen. Helsinki, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2004 (Studia Fennica Folkloristica 14). 307 s

Ett traditionsvetenskapligt perspektiv på globalisering och etnicitetsforskning

I forskningen dyker det regelbundet upp olika typer av övergripande teman, som kunde kallas "paraply-" eller "hypertermer", som under en viss period får oerhörd genomslagskraft och som fungerar som intressemagneter inom många discipliner.* "Globalisering" har under de senaste två årtiondena fungerat som ett "hypertema" som liksom hypertexten på en webbsida samlat åt sig länkar från ett brett fält. "Etnicitet" är ett annat sådant tema. * Lectio praecursoria 21.11.2003

Carl Wilhelm von Sydow: Folkloristisk pionjär

Recension av: Bringeus, Nils-Arvid 2006: Carl Wilhelm von Sydow som folklorist. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. 281 s

Minnandets och glömmandets politik

Recension av: Ene Köresaar, Epp Lauk & Kristin Kuutma (eds.) 2009. The Burden of Remembering. Recollections & Representations of the 20th Century. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki, 252 s

"Självvalda svenskar": Om kulturarv och etnicitet i Lindsborg

Recension av: Lizette Gradén. On Display. Making Heritage in Lindsborg, Kansas. Uppsala 2003. (Studia multiethnica Upsaliensia 15.) 247s., ill

Ett bättre liv: Finlandssvenskar i Sydafrika

Recension av: Wolf-Knuts, Ulrika: Ett bättre liv. Finlandssvenskar i Sydafrika – om emigration, minnen, hemlängtan och nostalgi. Migrationsinstitutet, Åbo 2000. 150 s., ill

Anne Eriksen, Mia Göran & Ragnhild Evang Reinton (red.) 2013. Tingenes tilsynekomster. Kulturproduksjon, materialitet og estetikk

Det finns idag ett vetenskapligt nyintresse för föremål och materialitet. Antologin Tingenes tilsynekomster. Kulturproduksjon, materialitet og estetikk är ett bidrag till studiet av det socialas materiella dimensioner. Det skall dock med det samma göras klart att - som indikeras i bokens titel - intresset i denna antologi inte i första hand är riktat på föremål i sig utan på de processer som gör att ting framträder för oss i olika sammanhang. Detta förefaller mig, efter att ha läst antologin, som en synnerligen givande infallsvinkel på tillvarons materialitet

Hem, Hemlös, Hemlig: Reflektioner kring vandrande och spatial tillhörighet – ett metodologiskt experiment

Begreppet vandring kan indikera en mängd vitt skilda saker i förhållande till platstillhörighet: vandring kan avse en tillvaro av ständig rörelse, utgöra en enskild permanent förflyttning från punkt A till punkt B, men även syfta på en rekreationell aktivitet som avslutas med ett återvändande hem. Liksom många andra forskare har jag fascinerats av rörelsemönster som gående och vandring just för att de förekommer i så många sammanhang och för att de vanligen uppfattas som vardagliga och givna. Mitt syfte i denna essä är att närma mig frågan gällande rörelse och plats i olika kontexter från en blygsam vinkel – och som genväg använda mig av ett metodologiskt experiment. Vad händer om själva problematiken i detta fall får styra framställningen och om texten trogen sitt tema ges fria tyglar att flacka, gå i cirklar och röra sig över vida ytor? Min valda metodologi är nämligen flanörens perspektiv – iakttagande, associativt och reflekterande