Health promoting sports federations: theoretical foundations and guidelines

BackgroundResearchers and policy-makers have highlighted that the potential for organized sports to promote health has been underexploited. Sports clubs have limited capacity to promote health due to their voluntary nature and have called for support from their national sports federations. The present article provides guidelines, based on the theoretical principles of health promoting sports clubs and an analysis of practical tools and proven strategies, to support national sports federations to invest in health promotion (HP).MethodsA qualitative iterative study was undertaken, based on five 2-h meetings of a group of 15 international researchers in HP in sports clubs. Notes and minutes from meetings, as well as shared outputs were analyzed based on the health promoting sports club framework.ResultsGuidelines developed for national sports federations to promote health includes a definition of a health promoting sports federation (HPSF), a description of how the settings-based approach to HP adapts to national sports federations, as well as practical applications of health promoting sports club’s intervention strategies. The analysis of existing tools also demonstrated that most tools are centered on a single dimension of health (social, mental, physical, spiritual or community), and often on a specific health topic. Furthermore, they do not cover HP as a continuous long-lasting process, but are generally short-term programs. The HPSF clarifies theoretical concepts, their practical implementation via case studies and outlines intervention components and tools useful for sports federations in their implementation of HP.ConclusionThe guidelines developed in this study are intended to facilitate national sports federations to acknowledge/understand, reinforce/underpin and foster current and further investment in HP

A Research Strategy Case Study of Alcohol and Drug Prevention by Non-Governmental Organizations in Sweden 2003-2009

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Alcohol and drug prevention is high on the public health agenda in many countries. An increasing trend is the call for evidence-based practice. In Sweden in 2002 an innovative project portfolio including an integrated research and competence-building strategy for non-governmental organisations (NGOs) was designed by the National Board of Health and Welfare (NBHW). This research strategy case study is based on this initiative.</p> <p>Methods</p> <p>The embedded case study includes 135 projects in 69 organisations and 14 in-depth process or effect studies. The data in the case study has been compiled using multiple methods - administrative data; interviews and questionnaires to project leaders; focus group discussions and seminars; direct and participatory observations, interviews, and documentation of implementation; consultations with the NBHW and the NGOs; and a literature review. Annual reports have been submitted each year and three bi-national conferences Reflections on preventions have been held.</p> <p>Results</p> <p>A broad range of organisations have been included in the NBHW project portfolio. A minority of the project were run by Alcohol or drug organisations, while a majority has children or adolescents as target groups. In order to develop a trustful partnership between practitioners, national agencies and researchers a series of measures were developed and implemented: meeting with project leaders, project dialogues and consultations, competence strengthening, support to documentation, in-depth studies and national conferences. A common element was that the projects were program-driven and not research-driven interventions. The role of researchers-as-technical advisors was suitable for the fostering of a trustful partnership for research and development. The independence of the NGOs was regarded as important for the momentum in the project implementation. The research strategy also includes elements of participatory research.</p> <p>Conclusions</p> <p>This research strategy case study shows that it is possible to integrate research into alcohol and drug prevention programs run by NGOs, and thereby contribute to a more evidence-based practice. A core element is developing a trustful partnership between the researchers and the organisations. Moreover, the funding agency must acknowledge the importance of knowledge development and allocating resources to research groups that is capable of cooperating with practitioners and NGOs.</p

Organisering av ideellt arbete : En studie om hur det ideella arbetet organiseras i projektfinansierade av Arvsfonden 2016–2019

Engagemang i oavlönat ideellt arbete är ett globalt fenomen som historiskt sett skiljer sig åt mellanländer, både när det gäller hur engagemanget ser ut och hur många som engagerar sig. Sverige harlänge haft en stark civil sektor, och tillgången på ideella har stor betydelse för många organisationersöverlevnad – såväl nationella som internationella. Samtidigt talas det ofta om att det har blivitsvårare och svårare att få tag på ideella, men är det verkligen så? I Sverige visar undersökningar att andelen som gör ideella insatser är stabil och att det till och med går att se positiva trender. Så varför är den allmänna uppfattningen att det är svårare att få tag på ideella? En möjlig förklaring kan vara den trend som syns i både den svenska och internationella forskningen, nämligen attmänniskor är ideella på ett annat sätt numera. Tidigare var människor ofta engagerade i sammaorganisation under en längre tid. Nu gör de snarare gör kortare inhopp som ideella, till exempel som volontär i flera insatser drivna av olika organisationer. Den här trenden kommer att påverka hur vi människor organiserar vårt samhälleliga engagemang iframtiden. När lika många vill göra ideella uppdrag men på ett annat sätt, behöver vi även ändraorganiseringen av det ideella arbetet – en förändring som redan har börjat.Därför har den här studien undersökt hur det ideella arbetet organiseras i projekt som har fåttpengar från Arvsfonden under perioden 2016 till 2019. Resultatet baseras på enkätsvar från 181 projekt, ansökningar och rapporteringar från 20 projekt samt besök hos och intervjuer med projektledning och ideella i 4 projekt. Studiens resultat visar att hur man definierar och benämner de ideella verkar ha betydelse för vilka som är de ideella i ett visst projekt. Vilka de ideella är verkar också ha att göra med hur man är ideell. Olika typer av ideellt arbete görs av olika människor, som har skilda motiv och verkar på olika arenor. Det ideella arbetet betyder därmed olika saker för olika organisationer och människor. De ideella personernas arbetsuppgifter i projekten är lika skilda och varierade som projekten i sig. Personernaär också engagerade i olika grad: vissa är endast med i enskilda punktinsatser, medan andra ”gör allt” i projektet. De ideella uppdragen kan göras i sociala organisationer och idrottsorganisationer inomden civila sektorn, men även som en del av någons ordinarie tjänst inom offentlig eller privat sektor. Dessa skillnader mellan ideella har betydelse för exempelvis vilken utbildning de behöver, vad deönskar för uppskattning och hur de bör rekryteras. Organisationer kan till exempel använda olika strategier för rekrytering beroende på vilka de vill rekrytera och vilka uppgifter de ideella ska utföra.Vilka de ideella är har också betydelse för hur det ideella arbetet bör organiseras. I den här rapporten diskuteras hur organiseringen av ideella påverkas av relationen mellan anställda och ideella i en organisation, olika typer av organisationer och olika former av ideella. I slutet avrapporten presenteras också en modell för hur ideellt arbete skulle kunna organiseras för att bli merhållbart. Modellen innebär i korthet att projekt eller organisationer samverkar i organiseringen av ideellt arbete. Hur projekt organiserar ideellt arbete har stor betydelse för vilka spår projekten lämnar hos olika målgrupper, däribland de ideella själva. Det påverkar också projektens överlevnad. Arvsfonden kanhjälpa organisationer att planera sitt arbete genom att efterfråga tydligare beskrivningar och tankarom organiseringen av ideellt arbete. Det kan i sin tur öka möjligheterna för projekten att överleva även efter projekttidens slut

Att vara projektledare i en frivilligorganisation

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten. Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete. • Vilka är projektledarna? - Hur är deras arbetsklimat? - Vilka är deras arbetsuppgifter? - Vad driver dem? - Hur ser deras stöd ut? • Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete? • Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt? • Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete? Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna. Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker. Många känner sig ensamma i sitt dagliga arbete, men tycker att arbetet i sig är viktigt och engagerande. Det finns en hög kompetens inom organisationerna, i projekten och hos projektledarna. En fara kan vara att tro att ett brinnande engagemang utesluter en hög kompetens. Den övergripande studie som denna uppsats bygger på kan vara ett sätt att synliggöra kunskapen, dels för projektledarna själva, men även för andra projekt och andra intresserade

How sports clubs include children and adolescents with disabilities in their activities. A systematic search of peer-reviewed articles

Young people with disabilities participate in sports to a lesser extent than other adolescents. That physical activity has positive effects on young people are understood. Sports clubs are identified as potential environments for physical activity. The reasons why young people with disabilities participate to a lower extent in organized sport is complex and barriers can be deriving from many different levels. However, barriers have been studied more than what can facilitate participation in organized sport. Therefor the aim of this study is to increase the understanding of how sports clubs include children and adolescents with disabilities in their activities. The results of this systematic search are presented using the three research questions: What are the characteristics of the sports clubs that include young people with disabilities?; How are the young people with disabilities included in sports clubs’ activities?; and finally Why are young people with disabilities included in the sports activities?. A vision must be to go from adapting physical activity for disabled persons to adapting physical activity for all people, because the diversity of people’s reasons for doing sports, their differing backgrounds and their uniqueness all demand it. This will result in more people doing sports for longer in life