Girls' technological knowledge

This study investigates technological knowledge among 13-14-year-old girls at a technology-focused summer camp using a Science and Technology Studies (STS) lens. As they are already interested in technology, they attend the camp out of genuine interest instead of ones to become interested. The girls' expressions of technological knowledge are aligned with societal norms associating technology with hands-on engagement and activities, solidifying their self as belonging in technology. While the camp introduced certain gendered assumptions through "girlified" tasks, the girls wished to transcend these stereotypical activities. They wanted to broaden their technological interests beyond the confines of gendered expectations. Actor networks and external recognition influence their technological knowledge, often motivating their engagement in technology. During an interview, the girls voiced dissatisfaction with existing technology education, mentioning uninspiring teaching methods, outdated materials, and a focus on theory. The girls were critical of the technology education they encountered and emphasised the value of practical learning and a longing for real-life applicable skills. Despite some finding technology classes engaging, low self-confidence in comparison to boys emerged, possibly due to teacher expectations. Their inclination towards practical experiences highlights the importance of a well-rounded learning approach. Implications for school technology education curricula underscore the significance of blending theory with practical application to keep technical girls engaged. By embracing girls' perspectives, educators can craft initiatives that resonate with their interests, rejecting the need for gender-specific content. These insights challenge the stereotype that technical knowledge is gender-bound, recognising that girls' genuine interest is an asset

First Volksmarch to be held in Missoula Sept. 27

Variance in interest and engagement by gender is a complex and long-standing research agenda in the field of technology education. Studies report that girls are more reluctant to participate in technology education, less interested in the subject and more negative towards technology than boys. It is argued that specific attitudes and roles hinder girls from engaging in technology education because technology is presented as a predominantly male domain, which fuels ideas about what technological agency is as well as whose interest in technology and what kind of technology are regarded as legitimate. There is, however, the potential to improve female engagement if we can gain knowledge about what girls do during lessons and how they think about themselves when learning technology. Therefore, the aim of this study is to examine the self-image of girls aged 9 to 12 when participating in primary technology education, by using Harding’s (1986) three gender levels: the symbolic, the structural and the individual. The methods used for this study were participant observations during technology classes followed by a focus group interview. From the perspective of Harding’s three levels of gender, the analysis of the observations and the focus group interview reveals that girls confirm the prevailing male norms and conceptions that are linked to what technology is and what it means “to be technical”, despite the fact that the teacher introduces gender-neutral activities. However, there is an ambiguity in our findings because the girls also resist the self-image of not being technical, especially when they work together and have ownership of their work with and learning about technology

Girls’ engagement with technology education: A scoping review of the literature

The aim of this study is to review internationally published scientific literature on the subject of girls’ engagement in technology education, in order to identify the most common descriptions of girls’ engagement with technology education, girls’ technological activities, and the relationship between girls and technology. After a scoping review of the literature, 20 relevant articles were identified and included in the study; they were analysed using content analysis. The results show that, according to the reviewed studies, girls are less interested in and have less positive attitudes towards technology (education) than boys. They are also less likely to choose a technology- or STEM-oriented occupation. Several of the included studies venture possible explanations as to why this is and refer mainly to cultural factors. Those studies that do define the type of technology used in girls’ activities mostly describe a neutral, or male kind of “nuts and bolts” technology. As regards girls’ relationship to technology, there is potential for improving female engagement using apparently simple means; for example, making sure the social context of teaching is adapted to girls. The results of the literature review are discussed in terms of their implications for future research and can be used as a guide for educators and researchers in the area. In particular, the reasons for girls’ lower interest in technology education compared to boys need to be further researched, and it may be that researchers need to study girls in their own right, not in perpetual comparison with boys, in order to come closer to an answer

Flickors teknikintresse i fokus

Detta kapitel belyser de möjligheter som arbete utifrån ett genusperspektiv i teknikundervisningen kan skapa. Det kan handla om att i teknikundervisningen utmana föreställningar om vem som får vara den som är teknisk, att lyfta fram synsätt, beteenden, egenskaper, produkter, yrken och kunskaper som anses som lämpliga för kvinnor och/eller män och utforska dessa. Genom att som lärare stödja sig på studier om bland annat vad teknik kan vara för elever, flickors teknikande, betydelsen av lärarens kompetens och hur könsidentiteter skapas och formas kan fler elever få möjligheter att bibehålla sina teknikintressen genom skolåren. Att vara medveten om hur teknikintresse kan gestaltas på olika sätt skapar möjligheter till att skapa teknikundervisning som är intressant, roligt och viktig för alla elever. I jämförelse med pojkar självskattar sig flickor ofta som mer negativa till grundskolans teknikämne. Möjliga orsaker till denna negativa inställning till teknikämnet lyfts fram och några tankar om åtgärder för att vända det negativa till något positivt diskuteras. Kapitlets huvudsakliga fokus ligger på flick- ors teknikintresse och det återkommer genom hela kapitlet.

"Alltså, jag har inte fattat att teknik kan vara skapande. Vi kanske ska ta in lite annat material i ateljén?" : -Vad sker i möte mellan pedagoger i förskolan och teknikämnet?

Vi vet alltför lite om hur teknikämnet gestaltas i skolan och ännu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag är utbildad förskollärare men arbetar i nuläget dels på en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt på teknikkurser riktade till lärare på ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i ämnet teknik riktad till förskollärare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, där jag arbetade som lärare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svårighet med teknikämnet medan de inte fysiskt visade detta. Syftet med denna studie är att via enkätfrågor och fältanteckningar få en ökad förståelse för pedagogernas föreställningar kring teknikämnet och teknikämnet i förskolan samt hur de uttrycker uppdraget att förmedla teknikämnet och på så sätt kunna bidra till vidare forskning inom forskningsfältet. Denna uppsats har även en historisk kontext som lyfter pedagoger som kan tolkas varit inflytelserika inom framväxten av didaktik och utbildningsfilosofi inom teknikämnet och därmed påverkat och påverkar teknikämnet i förskolan. Pedagogerna är Friedrich Fröbel, Christopher Polhem, Eric Eklund, Elsa Köhler och John Dewey. Studien relaterar även till didaktik och PCK i relation till pedagogerna i förskolan. Resultatet från enkäten visar pedagogernas positiva uppfattningar om sitt eget kunnande i teknikämnet i förskolan samt en positiv förväntan på arbetet med teknikämnet i förskolan. Även pedagogernas uppfattningar om teknik kan uppfattas som positiva utifrån enkätens resultat. Teknik samt teknikämnet ses av pedagogerna som en viktig del av samhället och barnets dag i förskolan. Pedagoger i studien uttrycker uppdraget att undervisa i teknikämnet med blandade attityder. Fältanteckningarna åskådliggör att när pedagogerna pratar med varandra visar de att de inte kan eller saknar vissa kunskaper inom teknikämnet. Denna diskurs som motsäger en del av enkätresultatet diskuteras i slutet av uppsatsen

Girls' technological knowledge

This study investigates technological knowledge among 13-14-year-old girls at a technology-focused summer camp using a Science and Technology Studies (STS) lens. As they are already interested in technology, they attend the camp out of genuine interest instead of ones to become interested. The girls' expressions of technological knowledge are aligned with societal norms associating technology with hands-on engagement and activities, solidifying their self as belonging in technology. While the camp introduced certain gendered assumptions through "girlified" tasks, the girls wished to transcend these stereotypical activities. They wanted to broaden their technological interests beyond the confines of gendered expectations. Actor networks and external recognition influence their technological knowledge, often motivating their engagement in technology. During an interview, the girls voiced dissatisfaction with existing technology education, mentioning uninspiring teaching methods, outdated materials, and a focus on theory. The girls were critical of the technology education they encountered and emphasised the value of practical learning and a longing for real-life applicable skills. Despite some finding technology classes engaging, low self-confidence in comparison to boys emerged, possibly due to teacher expectations. Their inclination towards practical experiences highlights the importance of a well-rounded learning approach. Implications for school technology education curricula underscore the significance of blending theory with practical application to keep technical girls engaged. By embracing girls' perspectives, educators can craft initiatives that resonate with their interests, rejecting the need for gender-specific content. These insights challenge the stereotype that technical knowledge is gender-bound, recognising that girls' genuine interest is an asse

Flickors teknikintresse i fokus

Detta kapitel belyser de möjligheter som arbete utifrån ett genusperspektiv i teknikundervisningen kan skapa. Det kan handla om att i teknikundervisningen utmana föreställningar om vem som får vara den som är teknisk, att lyfta fram synsätt, beteenden, egenskaper, produkter, yrken och kunskaper som anses som lämpliga för kvinnor och/eller män och utforska dessa. Genom att som lärare stödja sig på studier om bland annat vad teknik kan vara för elever, flickors teknikande, betydelsen av lärarens kompetens och hur könsidentiteter skapas och formas kan fler elever få möjligheter att bibehålla sina teknikintressen genom skolåren. Att vara medveten om hur teknikintresse kan gestaltas på olika sätt skapar möjligheter till att skapa teknikundervisning som är intressant, roligt och viktig för alla elever. I jämförelse med pojkar självskattar sig flickor ofta som mer negativa till grundskolans teknikämne. Möjliga orsaker till denna negativa inställning till teknikämnet lyfts fram och några tankar om åtgärder för att vända det negativa till något positivt diskuteras. Kapitlets huvudsakliga fokus ligger på flick- ors teknikintresse och det återkommer genom hela kapitlet.

Girls' technological knowledge

This study investigates technological knowledge among 13-14-year-old girls at a technology-focused summer camp using a Science and Technology Studies (STS) lens. As they are already interested in technology, they attend the camp out of genuine interest instead of ones to become interested. The girls' expressions of technological knowledge are aligned with societal norms associating technology with hands-on engagement and activities, solidifying their self as belonging in technology. While the camp introduced certain gendered assumptions through "girlified" tasks, the girls wished to transcend these stereotypical activities. They wanted to broaden their technological interests beyond the confines of gendered expectations. Actor networks and external recognition influence their technological knowledge, often motivating their engagement in technology. During an interview, the girls voiced dissatisfaction with existing technology education, mentioning uninspiring teaching methods, outdated materials, and a focus on theory. The girls were critical of the technology education they encountered and emphasised the value of practical learning and a longing for real-life applicable skills. Despite some finding technology classes engaging, low self-confidence in comparison to boys emerged, possibly due to teacher expectations. Their inclination towards practical experiences highlights the importance of a well-rounded learning approach. Implications for school technology education curricula underscore the significance of blending theory with practical application to keep technical girls engaged. By embracing girls' perspectives, educators can craft initiatives that resonate with their interests, rejecting the need for gender-specific content. These insights challenge the stereotype that technical knowledge is gender-bound, recognising that girls' genuine interest is an asse

Mamma, kom och hjälp! : Lärares attityder till teknikämnet.

SammanfattningSyftet med denna C-uppsats är att undersöka vilken personlig attityd lärare har tillskolämnet Teknik och se vilken eventuell roll den attityden kan tänkas spela för lärandet.Målet är att undersöka och synliggöra lärares tankar och känslor runt ett ämne som de ärålagda att undervisa i men inte har utbildning för. Insamlade data relateras till aktuellforskning och litteratur. Samt ges en läroplansbakgrund för att påvisa teknikämnets natur.Som metod har jag använt empirisk undersökning grundad i kvalitativa samtalsintervjuermed lärarna. Min studie visar att intervjupersonerna inte är bekväma i teknikämnet.Lärarna i denna studie saknar utbildning i teknikämnet och styrs därför av sin egen attitydtill ämnet. De speglar en rädsla samt till viss del ett ointresse för Teknik även fast deanser att ämnet har en plats i skolan. Attityden till ämnet resulterar i att Teknik inte fården plats i skolan som ämnet bör ha. Min undersökning bekräftar vad tidigare forskninginom ämnet har fört fram. Det vill säga att utbildade lärare är viktigt oavsett ämne och attden attityd man har till ämnet man undervisar i påverkar lärandesituationen

Flickors teknikintresse i fokus

Detta kapitel belyser de möjligheter som arbete utifrån ett genusperspektiv i teknikundervisningen kan skapa. Det kan handla om att i teknikundervisningen utmana föreställningar om vem som får vara den som är teknisk, att lyfta fram synsätt, beteenden, egenskaper, produkter, yrken och kunskaper som anses som lämpliga för kvinnor och/eller män och utforska dessa. Genom att som lärare stödja sig på studier om bland annat vad teknik kan vara för elever, flickors teknikande, betydelsen av lärarens kompetens och hur könsidentiteter skapas och formas kan fler elever få möjligheter att bibehålla sina teknikintressen genom skolåren. Att vara medveten om hur teknikintresse kan gestaltas på olika sätt skapar möjligheter till att skapa teknikundervisning som är intressant, roligt och viktig för alla elever. I jämförelse med pojkar självskattar sig flickor ofta som mer negativa till grundskolans teknikämne. Möjliga orsaker till denna negativa inställning till teknikämnet lyfts fram och några tankar om åtgärder för att vända det negativa till något positivt diskuteras. Kapitlets huvudsakliga fokus ligger på flick- ors teknikintresse och det återkommer genom hela kapitlet.