2 research outputs found

    Hur multiplikation introduceras med olika metod- och representationsformer för Ärskurs 2 : En lÀromedelsgranskning med variationsteoretiskt perspektiv

    No full text
    I matematikundervisning i svensk skola har lÀroboken en stor betydelse. MÄnga lÀrare vÀljer att luta sin undervisning pÄ en specifik lÀrobok och tillhörande lÀrarhandledning. DÀrav Àr syftet med denna studie att kartlÀgga hur tre vanligt förekommande matematiklÀroböcker introducerar elever i Ärskurs tvÄ i multiplikation utifrÄn de aspekter som enligt forskning kan vara kritiska i den inledande undervisningen. UtifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv har lÀroböckerna kartlagts utifrÄn vilka metoder och representationsformer som anvÀnds. I resultatet synliggörs att lÀroböcker inte alltid tar upp de aspekter som forskning anser Àr kritiska för förstÄelsen av multiplikationens en- och tvÄdimensionella objekt utifrÄn additivt och multiplikativt tÀnkande. Studien visar att den vanligast förekommande metoden Àr upprepad addition och att det inte alltid görs möjligt för elever att urskilja kopplingen till kommutativa lagen samt areamodellen som Àr viktiga i elevers förstÄelse inför den vidare matematikutvecklingen. Detta kan leda till att elever lÀr sig anvÀnda strategier som inte Àr utvecklingsbara och som riskerar att leda till att elever inte fÄr tillgÄng till matematik och dÀrmed hamnar i svÄrigheter. Resultatet visar vilka aspekter som Àr kritiska i undervisningen och att lÀrare bör vara medvetna om dessa i sitt val av lÀromedel

    GrundskollÀrares instÀllningar till betyg i de tidiga skolÄren.

    No full text
    VĂ„rt syfte med undersökningen var dels att ta reda pĂ„ hur verksamma grundskollĂ€rares instĂ€llningar till att betygsĂ€tta elever ifrĂ„n skolĂ„r sex ser ut och dels hur de anser att ordningsbetyg skulle förĂ€ndra skolan för lĂ€rare och elever. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var: ‱ Vilka olika instĂ€llningar hos verksamma lĂ€rare finns till att betygsĂ€tta elever i tidiga skolĂ„r? ‱ Vilka motiv finns till de olika instĂ€llningarna? ‱ Vilka konsekvenser för eleverna tror lĂ€rarna att betygsĂ€ttning ger? Vi ville undersöka lĂ€rarnas grunder till de olika instĂ€llningarna. Sveriges nya regering 2006 har förslag pĂ„ en ny skolreform, dĂ€r betygssĂ€ttning frĂ„n skolĂ„r sex skall införas. Den nuvarande skolministern har Ă€ven förslag pĂ„ att införa ordningsbetyg i alla grundskolans skolĂ„r. Vi genomförde vĂ„r undersökning med kvalitativa intervjuer med nio slumpvis utvalda verksamma lĂ€rare pĂ„ olika skolor i Jönköpings omnejd. Resultatet visade, att de flesta lĂ€rarna var negativt instĂ€llda till att betygsĂ€tta eleverna i skolĂ„r sex. De ansĂ„g att eleverna var för unga att fĂ„ betyg sĂ„ tidigt. De menar ocksĂ„ att det skulle föra med sig negativa konsekvenser, sĂ„som ökad stress och som att tidigt kĂ€nna att man misslyckats. De elever som skulle vinna pĂ„ betygssĂ€ttning, var de som redan var mycket studiemotiverade men förlorarna skulle bli fler, det vill sĂ€ga de som redan var svaga skulle troligtvis kĂ€nna sig Ă€nnu svagare och dessutom fĂ„ ett papper pĂ„ det. De menade att den individuella utvecklingsplan som nu finns i skolan Ă€r fullt tillrĂ€cklig för att rĂ€cka som bedömning. Ett betyg skulle bara stjĂ€lpa istĂ€llet för att hjĂ€lpa. De ansĂ„g att de styrdokument som nu finns inte stĂ€mmer överens med de betygssĂ€ttningssystem som anvĂ€nds i dagens verksamhet. Ett betyg som bokstav eller siffra skulle bara bli mer otydligt Ă€n tydligt ansĂ„g de och ett betyg blir bara en bokstav pĂ„ ett papper. DĂ€remot var de mer positivt instĂ€llda till att införa ordningsbetyg i skolan och betyg frĂ„n skolĂ„r sju, men de var eniga om att betygsskalan mĂ„ste förĂ€ndras för att vara mer rĂ€ttvis om betygen skall fungera som det Ă€r tĂ€nkt
    corecore