2 research outputs found
Hur multiplikation introduceras med olika metod- och representationsformer för Ärskurs 2 : En lÀromedelsgranskning med variationsteoretiskt perspektiv
I matematikundervisning i svensk skola har lÀroboken en stor betydelse. MÄnga lÀrare vÀljer att luta sin undervisning pÄ en specifik lÀrobok och tillhörande lÀrarhandledning. DÀrav Àr syftet med denna studie att kartlÀgga hur tre vanligt förekommande matematiklÀroböcker introducerar elever i Ärskurs tvÄ i multiplikation utifrÄn de aspekter som enligt forskning kan vara kritiska i den inledande undervisningen. UtifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv har lÀroböckerna kartlagts utifrÄn vilka metoder och representationsformer som anvÀnds. I resultatet synliggörs att lÀroböcker inte alltid tar upp de aspekter som forskning anser Àr kritiska för förstÄelsen av multiplikationens en- och tvÄdimensionella objekt utifrÄn additivt och multiplikativt tÀnkande. Studien visar att den vanligast förekommande metoden Àr upprepad addition och att det inte alltid görs möjligt för elever att urskilja kopplingen till kommutativa lagen samt areamodellen som Àr viktiga i elevers förstÄelse inför den vidare matematikutvecklingen. Detta kan leda till att elever lÀr sig anvÀnda strategier som inte Àr utvecklingsbara och som riskerar att leda till att elever inte fÄr tillgÄng till matematik och dÀrmed hamnar i svÄrigheter. Resultatet visar vilka aspekter som Àr kritiska i undervisningen och att lÀrare bör vara medvetna om dessa i sitt val av lÀromedel
GrundskollÀrares instÀllningar till betyg i de tidiga skolÄren.
VÄrt syfte med undersökningen var dels att ta reda pÄ hur verksamma grundskollÀrares instÀllningar till att betygsÀtta elever ifrÄn skolÄr sex ser ut och dels hur de anser att ordningsbetyg skulle förÀndra skolan för lÀrare och elever. VÄra frÄgestÀllningar var: ⹠Vilka olika instÀllningar hos verksamma lÀrare finns till att betygsÀtta elever i tidiga skolÄr? ⹠Vilka motiv finns till de olika instÀllningarna? ⹠Vilka konsekvenser för eleverna tror lÀrarna att betygsÀttning ger? Vi ville undersöka lÀrarnas grunder till de olika instÀllningarna. Sveriges nya regering 2006 har förslag pÄ en ny skolreform, dÀr betygssÀttning frÄn skolÄr sex skall införas. Den nuvarande skolministern har Àven förslag pÄ att införa ordningsbetyg i alla grundskolans skolÄr. Vi genomförde vÄr undersökning med kvalitativa intervjuer med nio slumpvis utvalda verksamma lÀrare pÄ olika skolor i Jönköpings omnejd. Resultatet visade, att de flesta lÀrarna var negativt instÀllda till att betygsÀtta eleverna i skolÄr sex. De ansÄg att eleverna var för unga att fÄ betyg sÄ tidigt. De menar ocksÄ att det skulle föra med sig negativa konsekvenser, sÄsom ökad stress och som att tidigt kÀnna att man misslyckats. De elever som skulle vinna pÄ betygssÀttning, var de som redan var mycket studiemotiverade men förlorarna skulle bli fler, det vill sÀga de som redan var svaga skulle troligtvis kÀnna sig Ànnu svagare och dessutom fÄ ett papper pÄ det. De menade att den individuella utvecklingsplan som nu finns i skolan Àr fullt tillrÀcklig för att rÀcka som bedömning. Ett betyg skulle bara stjÀlpa istÀllet för att hjÀlpa. De ansÄg att de styrdokument som nu finns inte stÀmmer överens med de betygssÀttningssystem som anvÀnds i dagens verksamhet. Ett betyg som bokstav eller siffra skulle bara bli mer otydligt Àn tydligt ansÄg de och ett betyg blir bara en bokstav pÄ ett papper. DÀremot var de mer positivt instÀllda till att införa ordningsbetyg i skolan och betyg frÄn skolÄr sju, men de var eniga om att betygsskalan mÄste förÀndras för att vara mer rÀttvis om betygen skall fungera som det Àr tÀnkt