Collaborative Storybook Reading: Bring Parents and At-Risk Kindergarten Students Together

Many students lack early literacy skills because they have not had opportunities to listen to or talk about stories, engage in word play, read with family members, or view literacy behaviors modeled in the home. The Collaborative Storybook Reading Program presents a model for providing interactive reading experiences for at-risk kindergarten students through the use of parent volunteers. The program was designed to increase student interactions with literature, while at the same time increasing the confidence level and literacy skills of the parent-volunteer readers. Program participants demonstrated increased ability to retell stories and participate in whole-class storybook reading sessions

Revitalizing Tier 2 Intervention with Graphic Novels

The authors explore the practice of incorporating graphic novels in a Tier 2 Response To Intervention (RTI) program for five elementary-aged struggling readers in an urban school. Using a formative experiment framework, the study found that graphic novels provided a vehicle for the application of word recognition and fluency strategies learned in the RTI intervention program. In addition, graphic novels were used to develop students’ vocabulary and comprehension skills and resulted in increased progress for students’ fluency as measured by DIBELS. Since graphic novels are not grade level specific, they are appropriate for readers across grades. As a genre, graphic novels can also provide a scaffold for students in the development of literacy skills

“I Think Writing is…” A Multi-State Study of Teacher Candidates’ Changing Beliefs about Writing

While writing scholarship framed by sociocultural theory illuminates the complexity of writing, writing in schools is frequently presented in simplistic ways. For this to change, teacher educators must support future teachers to develop complex understandings of writing. The purpose of this multi-state study was to investigate teacher candidates’ changing beliefs about writing and to consider the implications for teacher preparation. Data sources were written responses from 113 teacher candidates to questions about good writing and the purposes of writing that were collected at the beginning and end of semester-long literacy courses in six institutions across the United States. The responses were examined using thematic and discourse analysis. Findings indicate that, almost all teacher candidates changed their beliefs related to writing as a social, personal, and/or school practice, although changes were minor. Responses centering writing as a school activity were pervasive, and certain key sociocultural understandings, such as the connections between writing, context, culture, and power, were absent. Implications highlight ways that teacher educators might work to disrupt and broaden teacher candidates’ beliefs about writing, so teacher candidates might expand how writing is taught in their future classrooms

The Teacher’s Role in Writing: A Study of Teacher Candidates’ Perceptions

A team of teacher education researchers conducted a qualitative study to explore how teacher candidates viewed the teacher’s role in teaching students to write. Participants (N = 107) enrolled in writing-focused methods courses across four universities completed a reflective quick write near the end of the course. Since writing is a complex and multidimensional activity, these responses were analyzed through the theoretical framework of social cognitive theory. When describing the role of the teacher, the data indicated candidates across all institutions primarily focused on the affective aspects of teaching writing, specifically supporting and developing students’ confidence in writing. Some mentioned the need for explicit instruction such as developing students’ writing skills and use of strategies. A smaller percentage included both the importance of affective and explicit instruction. Many candidates indicated the significance of the role that teachers play in students learning to write. Implications for writing pedagogy support within and beyond teacher preparation are discussed

DYnamisk Motorisk TAlbedömning (DYMTA) – en referensstudie : Åldersgrupperna 4:0–4:11 år och 7:0–8:11 år

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0–4:11 och 17 barn i åldern 7:0–8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri. Resultatet av DYMTA ska sambedömmas med anamnes, hörsel, språkförmåga, fonologi, artikulation, samt oral struktur och funktion. DYMTA är ett verktyg vid bedömning av barnet när logopeden misstänker att någon motorisk komponent påverkar barnets talförmåga. Bakgrundsfaktorerna kön, hereditet, flerspråkighet undersöks om de har en inverkan på prestationen på DYMTA. Vidare undersöks det i studien om det finns ett samband mellan testresultat på DYMTA och övriga test i testbatteriet. Slutligen undersöks talmotoriska utvecklingstrender mellan åldersgrupperna 4:0–4:11 och 7:0–8:11. Inget signifikant samband avseende kön, hereditet, flerspråkighet framkom avseende prestation på DYMTA. Resultatet visade på ett starkt samband mellan fonologisk förmåga, artikulationsförmåga, grammatisk produktionsförmåga och prestation på DYMTA. Utvecklingstrender fanns och åldersgruppen 4:0–4:11 påvisade en större variabilitet i sin talmotorik och hade därför en större resultatspridning inom sin grupp än vad gruppen 7:0–8:11 hade. Resultatet visar även att det är märkbart att åldersgruppen 4:0–4:11 ännu inte har etablerat samtliga fonem. Åldersgruppen 7:0–8:11 har etablerat alla fonem men gruppen har ännu inte utvecklat en fullt vuxenlik talmotorik. Studien bidrar till med utökad kunskap om barns talmotoriska förmåga i de utvalda åldersgrupperna.DYMTA is a newly developed test for differential diagnostics of the speech disorder childhood apraxia of speech (CAS). Childhood apraxia of speech is a speech sound disorder involving deficits in planning and/or programming speech movements.  This study contributes to the data collection of children with normal speech and language abilities. The aim is to create a reference sample for DYMTA. 16 children in the ages 4:0–4:11 and 17 children in the ages 7:0–8:11 were included in this study. The children were assessed with DYMTA along with several other relevant tests regarding their speech, language and oral motor skills. The test results of DYMTA should be interpreted along with anamnestic data, hearing, language, phonology, articulation and oral structure and function. DYMTA is an assessment tool when the clinician suspects a motor speech disorder. Apart from collecting reference data this study also examines if factors regarding abilities in language, articulation, oral motor control and heredity and bilingualism have an impact on the result of DYMTA. This study describes the development of motor speech skills in the selected age groups. The results in this study show a significant correlation between phonology, articulation, expressive grammar and DYMTA. No statistical significance was found regarding gender, heredity and bilingualism. Developmental motor speech trends were found. The age group 4:0-4:11 displayed a greater variability in motor speech skills than the age group 7:0–8:11 and did not show a fully developed phonology. The group 7:0–8:11 had not yet established an adult like motor speech ability. This study contributes to research in motor speech ability of the selected age groups

DYnamisk Motorisk TAlbedömning (DYMTA) – en referensstudie : Åldersgrupperna 4:0–4:11 år och 7:0–8:11 år

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0–4:11 och 17 barn i åldern 7:0–8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri. Resultatet av DYMTA ska sambedömmas med anamnes, hörsel, språkförmåga, fonologi, artikulation, samt oral struktur och funktion. DYMTA är ett verktyg vid bedömning av barnet när logopeden misstänker att någon motorisk komponent påverkar barnets talförmåga. Bakgrundsfaktorerna kön, hereditet, flerspråkighet undersöks om de har en inverkan på prestationen på DYMTA. Vidare undersöks det i studien om det finns ett samband mellan testresultat på DYMTA och övriga test i testbatteriet. Slutligen undersöks talmotoriska utvecklingstrender mellan åldersgrupperna 4:0–4:11 och 7:0–8:11. Inget signifikant samband avseende kön, hereditet, flerspråkighet framkom avseende prestation på DYMTA. Resultatet visade på ett starkt samband mellan fonologisk förmåga, artikulationsförmåga, grammatisk produktionsförmåga och prestation på DYMTA. Utvecklingstrender fanns och åldersgruppen 4:0–4:11 påvisade en större variabilitet i sin talmotorik och hade därför en större resultatspridning inom sin grupp än vad gruppen 7:0–8:11 hade. Resultatet visar även att det är märkbart att åldersgruppen 4:0–4:11 ännu inte har etablerat samtliga fonem. Åldersgruppen 7:0–8:11 har etablerat alla fonem men gruppen har ännu inte utvecklat en fullt vuxenlik talmotorik. Studien bidrar till med utökad kunskap om barns talmotoriska förmåga i de utvalda åldersgrupperna.DYMTA is a newly developed test for differential diagnostics of the speech disorder childhood apraxia of speech (CAS). Childhood apraxia of speech is a speech sound disorder involving deficits in planning and/or programming speech movements.  This study contributes to the data collection of children with normal speech and language abilities. The aim is to create a reference sample for DYMTA. 16 children in the ages 4:0–4:11 and 17 children in the ages 7:0–8:11 were included in this study. The children were assessed with DYMTA along with several other relevant tests regarding their speech, language and oral motor skills. The test results of DYMTA should be interpreted along with anamnestic data, hearing, language, phonology, articulation and oral structure and function. DYMTA is an assessment tool when the clinician suspects a motor speech disorder. Apart from collecting reference data this study also examines if factors regarding abilities in language, articulation, oral motor control and heredity and bilingualism have an impact on the result of DYMTA. This study describes the development of motor speech skills in the selected age groups. The results in this study show a significant correlation between phonology, articulation, expressive grammar and DYMTA. No statistical significance was found regarding gender, heredity and bilingualism. Developmental motor speech trends were found. The age group 4:0-4:11 displayed a greater variability in motor speech skills than the age group 7:0–8:11 and did not show a fully developed phonology. The group 7:0–8:11 had not yet established an adult like motor speech ability. This study contributes to research in motor speech ability of the selected age groups

DYnamisk Motorisk TAlbedömning (DYMTA) – en referensstudie : Åldersgrupperna 4:0–4:11 år och 7:0–8:11 år

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0–4:11 och 17 barn i åldern 7:0–8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri. Resultatet av DYMTA ska sambedömmas med anamnes, hörsel, språkförmåga, fonologi, artikulation, samt oral struktur och funktion. DYMTA är ett verktyg vid bedömning av barnet när logopeden misstänker att någon motorisk komponent påverkar barnets talförmåga. Bakgrundsfaktorerna kön, hereditet, flerspråkighet undersöks om de har en inverkan på prestationen på DYMTA. Vidare undersöks det i studien om det finns ett samband mellan testresultat på DYMTA och övriga test i testbatteriet. Slutligen undersöks talmotoriska utvecklingstrender mellan åldersgrupperna 4:0–4:11 och 7:0–8:11. Inget signifikant samband avseende kön, hereditet, flerspråkighet framkom avseende prestation på DYMTA. Resultatet visade på ett starkt samband mellan fonologisk förmåga, artikulationsförmåga, grammatisk produktionsförmåga och prestation på DYMTA. Utvecklingstrender fanns och åldersgruppen 4:0–4:11 påvisade en större variabilitet i sin talmotorik och hade därför en större resultatspridning inom sin grupp än vad gruppen 7:0–8:11 hade. Resultatet visar även att det är märkbart att åldersgruppen 4:0–4:11 ännu inte har etablerat samtliga fonem. Åldersgruppen 7:0–8:11 har etablerat alla fonem men gruppen har ännu inte utvecklat en fullt vuxenlik talmotorik. Studien bidrar till med utökad kunskap om barns talmotoriska förmåga i de utvalda åldersgrupperna.DYMTA is a newly developed test for differential diagnostics of the speech disorder childhood apraxia of speech (CAS). Childhood apraxia of speech is a speech sound disorder involving deficits in planning and/or programming speech movements.  This study contributes to the data collection of children with normal speech and language abilities. The aim is to create a reference sample for DYMTA. 16 children in the ages 4:0–4:11 and 17 children in the ages 7:0–8:11 were included in this study. The children were assessed with DYMTA along with several other relevant tests regarding their speech, language and oral motor skills. The test results of DYMTA should be interpreted along with anamnestic data, hearing, language, phonology, articulation and oral structure and function. DYMTA is an assessment tool when the clinician suspects a motor speech disorder. Apart from collecting reference data this study also examines if factors regarding abilities in language, articulation, oral motor control and heredity and bilingualism have an impact on the result of DYMTA. This study describes the development of motor speech skills in the selected age groups. The results in this study show a significant correlation between phonology, articulation, expressive grammar and DYMTA. No statistical significance was found regarding gender, heredity and bilingualism. Developmental motor speech trends were found. The age group 4:0-4:11 displayed a greater variability in motor speech skills than the age group 7:0–8:11 and did not show a fully developed phonology. The group 7:0–8:11 had not yet established an adult like motor speech ability. This study contributes to research in motor speech ability of the selected age groups

Vocabulary Plus Technology: An After-Reading Approach To Develop Deep Word Learning

Abstract: Students who can use a term conversantly in academic environments know how to use it precisely in their writing and in their interactions with others; they can be said to deeply know, not just the word term in alphabetic or spoken forms, but the connections to ideas the term embodies. When students are intrigued by words and ideas, they want to dig more intensely. Traditionally, word learning tasks in schools do not mirror the way that words are learned beyond school walls. Vocabulary self-collection strategy plus (VSS+) is an instructional routine using multimodal and online tools to promote engaged word learning in an authentic way. Generative technologies, such as those employed in VSS+, use the affordances of technology to combine reading and writing skills with genuine inquiry for learning content within learning communities