An Overview of the Management of Flexor Tendon Injuries

Flexor tendon injuries still remain a challenging condition to manage to ensure optimal outcome for the patient. Since the first flexor tendon repair was described by Kirchmayr in 1917, several approaches to flexor tendon injury have enabled successful repairs rates of 70-90%. Primary surgical repair results in better functional outcome compared to secondary repair or tendon graft surgery. Flexor tendon injury repair has been extensively researched and the literature demonstrates successful repair requires minimal gapping at the repair site or interference with tendon vascularity, secure suture knots, smooth junction of tendon end and having sufficient strength for healing. However, the exact surgical approach to achieve success being currently used among surgeons is still controversial. Therefore, this review aims to discuss the results of studies demonstrating the current knowledge regarding the optimal approach for flexor tendon repair. Post-operative rehabilitation for flexor tendon surgery is another area, which has caused extensive debate in hand surgery. The trend to more active mobilisation protocols seems to be favoured but further study in this area is needed to find the protocol, which achieves function and gliding but avoids rupture of the tendons. Lastly despite success following surgery complications commonly still occur post surgery, including adhesion formation, tendon rupture and stiffness of the joints. Therefore, this review aims to discuss the appropriate management of these difficulties post surgery. New techniques in management of flexor tendon will also be discussed including external laser devices, addition of growth factors and cytokines

Bipolar disorders

Bipolar disorder is characterized by (hypo)manic episodes and depressive episodes which alternate with euthymic periods. It causes serious disability with poor outcome, increased suicidality risk, and significant societal costs. This chapter describes the findings of the PET/SPECT research efforts and the current ideas on the pathophysiology of bipolar disorder. First, the cerebral blood flow and cerebral metabolism findings in the prefrontal cortex, limbic system, subcortical structures, and other brain regions are discussed, followed by an overview of the corticolimbic theory of mood disorders that explains these observations. Second, the neurotransmitter studies are discussed. The serotonin transporter alterations are described, and the variation in study results is explained, followed by an overview of the results of the various dopamine receptor and transporter molecules studies, taking into account also the relation to psychosis. Third, a concise overview is given of dominant bipolar disorder pathophysiological models, proposing starting points for future molecular imaging studies. Finally, the most important conclusions are summarized, followed by remarks about the observed molecular imaging study designs specific for bipolar disorder.</p

Ett militärtekniskt perspektiv på förmågeutveckling

This article describes how external changes, doctrines, personnel, organization and technology have interacted over time. Based on Swedish government terms in office from 1991 to present time, we give a general overview of some important changes in the international development and their influence on defence policy reports, defence policy bills and on the Swedish Armed Forces capability development. We use two approaches, demand pull and technology push, to describe the changes observed. Among external changes, the ongoing technology development is important. In order to meet the challenges of the future, we propose that the Swedish Armed Forces should increase their investments on research and development as well as on technology forecasting

Spelar partiledaren roll? : En studie om partiledareffekter i riksdagsvalen år 1988-2014

Denna uppsats undersöker vilken betydelse partiledarens popularitet hos väljarkåren har för partiernas valresultat. Forskningsfrågan för studien lyder: “Hade väljarnas inställning till de svenska riksdagspartiernas ledare någon kortsiktig och omedelbar betydelse för resultaten i riksdagsvalen mellan åren 1988 och 2014?” Den metod som används är multipel logistisk regression där den beroende variabeln är partival och den förklarande variabeln är väljarnas inställning till partiledaren. Vidare kontrollerar regressionen för valår samt väljarnas kön, ålder, utbildningsnivå, ideologisk vänster-högerplacering och bostadsortens slag. Datamaterialet är aggregerade årliga, nationella enkätundersökningar från SOM-institutet. Resultaten visar i huvudsak signifikanta men svaga positiva samband mellan väljarnas inställning till partiledaren och partivalet. Socialdemokraterna är det parti där ledarens popularitet förefaller vara viktigast för röstutfallet

Spelar partiledaren roll? : En studie om partiledareffekter i riksdagsvalen år 1988-2014

Denna uppsats undersöker vilken betydelse partiledarens popularitet hos väljarkåren har för partiernas valresultat. Forskningsfrågan för studien lyder: “Hade väljarnas inställning till de svenska riksdagspartiernas ledare någon kortsiktig och omedelbar betydelse för resultaten i riksdagsvalen mellan åren 1988 och 2014?” Den metod som används är multipel logistisk regression där den beroende variabeln är partival och den förklarande variabeln är väljarnas inställning till partiledaren. Vidare kontrollerar regressionen för valår samt väljarnas kön, ålder, utbildningsnivå, ideologisk vänster-högerplacering och bostadsortens slag. Datamaterialet är aggregerade årliga, nationella enkätundersökningar från SOM-institutet. Resultaten visar i huvudsak signifikanta men svaga positiva samband mellan väljarnas inställning till partiledaren och partivalet. Socialdemokraterna är det parti där ledarens popularitet förefaller vara viktigast för röstutfallet