12 research outputs found

    Clonality, recombination, and hybridization in the plumbing-inhabiting human pathogen Fusarium keratoplasticum inferred from multilocus sequence typing

    Get PDF
    Sammanfattning/AbstractHelene Erös och Jennie Karlsson (2013). Action programs as tool for learning.Specialpedagogprogrammet 90hp Skolutveckling och ledarskap LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskolaProblemomrĂ„de: Skolverket (2012) presenterade nyligen de senaste resultaten frĂ„n PIRLS och TIMMS. De visade att Sveriges elever i Ă„rskurs 4 hade försĂ€mrats inom lĂ€sning och i matematik hade de lĂ€gre resultat Ă€n andra EU/OECD lĂ€nder. Detta Ă€r alarmerande och mĂ„ste tas pĂ„ allvar. SĂ€mre resultat leder pĂ„ sikt till att fler och fler Ă„tgĂ€rdsprogram behöver utfĂ€rdas. Det Ă€r viktigt att Ă„tgĂ€rdsprogrammen fungerar som redskap för att motverka de negativa utvecklingstrenderna.Syfte: Syftet med vĂ„r undersökning var att undersöka Ă„tgĂ€rdsprogram som verktyg för lĂ€rande. Med hjĂ€lp av vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar belyste vi Ă„tgĂ€rdsprogram ur flera perspektiv. De var blanketternas utformning och innehĂ„ll, synen pĂ„ lĂ€rande i Ă„tgĂ€rderna och hur lĂ€rare arbetar med Ă„tgĂ€rdsprogram i undervisningen. Teoretisk ram: I arbetet utgick vi frĂ„n tvĂ„ teorier om lĂ€rande, kognitiv konstruktivism och social konstruktivism. Vi anvĂ€nde Ă€ven teori utifrĂ„n det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning kring Ă„tgĂ€rdsprogram och riktlinjer frĂ„n lagar, lĂ€roplaner och allmĂ€nna rĂ„d bildade en bakgrund.Metod: Vi valde att göra en kvalitativ innehĂ„llsanalys av Ă„tgĂ€rdsprogram och halvstrukturerade intervjuer med fyra lĂ€rare frĂ„n tvĂ„ kommuner.Resultat med analys: VĂ„ra resultat visar att begrepp i Ă„tgĂ€rdsprogrammen som styrkor eller organisation, grupp och individ tolkas olika av lĂ€rare. MĂ„len Ă€r överlag svĂ„ra för eleven att uppnĂ„ inom en rimlig tid och det Ă€r vanligt att mĂ„lformuleringarna Ă€r otydliga. ÅtgĂ€rderna ligger mycket pĂ„ individnivĂ„ och omfattas mest av fĂ€rdighetstrĂ€ning. FörĂ€ldrars och elevers delaktighet vid utformningen av Ă„tgĂ€rdsprogrammen varierar. I intervjuerna framkommer att lĂ€rarna ser elevernas svĂ„righeter som nĂ„got utöver och utanför den ordinarie undervisningen. LĂ€rarna förlĂ€gger Ă„tgĂ€rderna under eget arbete i eller utanför klassrummet och ibland till och med innan eller efter skoltid. Konklusion: Formuleringarna av mĂ„l och Ă„tgĂ€rder varierar beroende pĂ„ vem som skriver. För att Ă„tgĂ€rdsprogram ska fungera som verktyg för lĂ€rande mĂ„ste pedagogerna först förstĂ„ begreppen i Ă„tgĂ€rdsprogrammen. De mĂ„ste Ă€ven ha kunskaper om var eleverna befinner sig i sin utveckling och framförallt vart de Ă€r pĂ„ vĂ€g sĂ„ att mĂ„l och Ă„tgĂ€rder blir kortsiktiga, konkreta och mĂ€tbara. Blanketternas utformning och ordval kan förvilla pedagogerna och bidra till feltolkningar. Detta Ă€r ett omrĂ„de som vi inte hittat nĂ„gon forskning kring. UtifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv drar vi slutsatsen att fler Ă„tgĂ€rder bör ligga pĂ„ gruppnivĂ„ dĂ€r dialogen blir ett viktigt redskap.Implementering: Specialpedagogens roll blir att föra en regelbunden dialog med lĂ€rarna ute pĂ„ skolorna om Ă„tgĂ€rdsprogrammens begrepp och vad som ska ingĂ„ i programmen. En annan uppgift för specialpedagogen blir att fĂ„ lĂ€rarna att anvĂ€nda sig av gruppen och fĂ„ arbetet med Ă„tgĂ€rdsprogrammen integrerat i den ordinarie undervisningen. FĂ„r vi till detta blir Ă„tgĂ€rdsprogrammen fungerande verktyg för lĂ€rande. VĂ„ra resultat stĂ€mmer med tidigare forskning kring formuleringen av innehĂ„llet i Ă„tgĂ€rdsprogrammen. Implikationerna gĂ€ller dĂ€rför bĂ„de för oss specifikt men Ă€ven i vidare mening
    corecore