Rekommendation om måltider för högskolestuderande : Mat ger hälsa.

Motsvarande version på finska har getts ut under namnet Korkeakouluopiskelijoiden ruokailusuositus. Terveyttä ruoasta, 2016. 978-951-669-994-6 (pdf ). Översättning Annika Cavonius.Måltider för studerande vid universitet och yrkeshögskolor subventioneras med statliga medel i form av det måltidsstöd som betalas av FPA. Enligt statsrådets förordning ska måltiderna för studerande fylla de allmänna kvalitetskraven i fråga om hälsosam och näringsrik mat. Den här rekommendationen preciserar förordningen om måltidsstödet och stöder en gynnsam utveckling av de studerandes näringsläge och hälsa. Rekommendationen erbjuder ett arbetsredskap som hjälper studentrestaurangerna vid planeringen och tillredningen av måltider som uppfyller kriterierna för måltidsstöd. Rekommendationen är avsedd som ett arbetsredskap för dem som arbetar inom måltidsservicen och som en informationskälla också för studerande och för dem som svarar för de studerandes hälso- och sjukvård. En studentmåltid ska täcka ungefär en tredjedel av det dagliga energibehovet och följa näringsrekommendationerna till sin sammansättning. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt fetternas och kolhydraternas kvalitet och åt mängden salt. Måltidernas näringskvalitet ska beaktas också vid konkurrensutsättning av studentrestauranger. En studentmåltid ska tillredas av sådana ingredienser som rekommenderas och bilda en helhet som förutom huvudrätt omfattar dryck, sallad, bröd och smörgåsfett. Det måste finnas minst två måltidsalternativ till grundpris att välja mellan. Förutom dem kan man på menyn ha en specialportion, tillredd av dyrare råvaror än de studentmåltider som säljs till grundpris. För planeringen och tillredningen av vegetarisk kost och specialdieter gäller samma rekommendationer som för andra måltider. Det ska finnas en beskrivning av en modellmåltid enligt tallriksmodellen för de studerande och vid behov ska de få vägledning i valet av mat. FPA övervakar att rekommendationen följs. De studerande ska själva ansvara för att dagens övriga måltider och mellanmålen främjar hälsan, viktkontrollen och studieenergin. Det är viktigt att vara uppmärksam både i fråga om fett, kolhydrater och salt och i fråga om måltidsrytmen, portionsstorlekarna, valet av drycker, ett tillräckligt intag av D-vitamin, folat och jod samt tandhälsan

Korkeakouluopiskelijoiden ruokailusuositus : Terveyttä ruoasta

Yliopisto- ja ammattikorkeakouluopiskelijoiden ruokailua tuetaan valtion varoin Kelan maksaman ateriatuen muodossa. Valtioneuvoston asetuksen mukaan opiskelija-aterian tulee täyttää laadultaan yleiset terveydelliset ja ravitsemukselliset vaatimukset. Tämä suositus tarkentaa ateriatukea koskevaa asetusta sekä tukee opiskelijoiden ravitsemuksen ja terveyden myönteistä kehitystä. Suositus tarjoaa työvälineen, joka auttaa opiskelijaravintoloita ateriatuen kriteerit täyttävien aterioiden suunnittelussa ja toteutuksessa. Suositus on tarkoitettu työvälineeksi ruokapalveluhenkilöstölle ja tietolähteeksi myös opiskelijoille ja heidän terveydenhuollostaan vastaaville. Opiskelija-aterian tulee kattaa noin kolmannes päivittäisestä energian tarpeesta ja olla koostumukseltaan ravitsemussuositusten mukainen. Huomiota tulee kiinnittää erityisesti rasvojen ja hiilihydraattien laatuun sekä suolan määrään. Aterioiden ravitsemuksellinen laatu tulee ottaa huomioon myös opiskelijaravintoloiden kilpailutuksessa. Opiskelija-aterian tulee olla suositeltavista ruoka-aineista koostuva ateriakokonaisuus, joka sisältää pääruoan lisäksi juoman, salaatin, leivän ja levitteen. Tarjolla pitää olla vähintään kaksi perushintaista ateriavaihtoehtoa. Näiden lisäksi voidaan tarjota erikoisannos, jonka raaka-ainekustannukset ovat kalliimmat kuin perushintaisessa opiskelija-ateriassa. Kasvis- ja erityisruokavalioiden suunnittelua ja valmistusta koskevat samat suositukset kuin muitakin aterioita. Opiskelijoille tulee kuvata lautasmalliin perustuva malliateria ja antaa tarvittaessa ohjausta ruokavalinnoissa. Kela valvoo suosituksen toteutumista. Opiskelijoiden omalla vastuulla on se, että päivän muutkin ateriat sekä välipalat ovat terveyttä, painonhallintaa ja opiskeluvireyttä tukevia. Tärkeää on kiinnittää huomiota rasvojen, hiilihydraattien ja suolan lisäksi ruokailurytmiin, annoskokoihin, juomien valintaan, D-vitamiinin, folaatin ja jodin riittävään saantiin sekä hammasterveyteen.Toinen, korjattu paino

Fat free mass and obesity in relation to educational level

© 2009 Seppänen-Nuijten et al; licensee BioMed Central Ltd. This is an Open Access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution Licens

Food insecurity, school absenteeism and educational attainment of adolescents in Jimma Zone Southwest Ethiopia: a longitudinal study

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Food insecurity not only affects physical growth and health of children but also their intellectual development, school attendance and academic performance. However, most evidences are based on studies in high income countries. Although food insecurity is common in Ethiopia, to what extent it affects school attendance and educational attainment of adolescents is not explored. We hypothesized that food insecure adolescents would be more likely to be absent from school and have lower grades attained after 1 year compared to their food secure peers.</p> <p>Methods</p> <p>We used data from 2009 adolescents in the age group of 13-17 years from two consecutive surveys of a five year longitudinal family study in Southwest Ethiopia. A stratified random sampling was used to select participants. Regression analyses were used to compare school absenteeism and the highest grade attained after 1 year of follow-up in food secure and insecure adolescents. The analysis was adjusted for demographic factors, reported illness and workload.</p> <p>Results</p> <p>Significantly more (33.0%) food insecure adolescents were absent from school compared with their food secure peers (17.8%, P < 0.001). Multivariable logistic regression analyses showed that after adjusting for gender, place of residence and gender of the household head, adolescent food insecurity [OR 1.77 (1.34-2.33)], severe household food insecurity [OR 1.62 (1.27-2.06)], illness during the past one month before the survey [OR 2.26 (1.68-3.06)], the highest grade aspired to be completed by the adolescent [OR 0.92 (0.88-0.96)], and the number of days that the adolescent had to work per week [OR 1.16 (1.07-1.26)] were independent predictors of school absenteeism. Similarly after controlling for household income and gender of the household head, adolescent food insecurity(P < 0.001), severe household food insecurity(P < 0.001), illness during the last month(P < 0.001) and rural residence(P < 0.001) were inversely associated with highest grade attained, while age of the adolescent(P < 0.001), the highest grade intended to be completed(P < 0.001) and residence in semi urban area(P < 0.001) were positively associated with the highest grade attained.</p> <p>Conclusions</p> <p>Adolescent and household food insecurity are positively associated with school absenteeism and a lower educational attainment. Programs aiming to achieve universal access to primary education in food insecure environments should integrate interventions to ensure food security of adolescents.</p