Keep on Blockin’ in the Free World

I am here today to talk about some of the security implications of Radio Frequency Identification. RFID tags are remotely-powered data carriers that resemble the theft control tags that you might find in a sweater when buying clothing from a store. Like theft-control tags, RFID tags are powered and accessed from a distance using radio waves, but RFID tags differ from theft-control tags in that they tend to have more storage space and processing power. RFID tags have security issues that have been exposed in the past few years. The heart of the problem is that RFID tags don’t usually support cryptography, plus RFID application scenarios are usually not conducive to commonly performed security operations like key management; in fact, many security and privacy issues that generally exist in ubiquitous computing reappear in RFID applications specifically

Preliminary design of an automatic device for the location of the pole star and/or true pole of Mars

Automatic pattern recognition system to locate Martian pole star for unmanned surface vehicle navigatio

Security and Privacy of Radio Frequency Identification

Tanenbaum, A.S. [Promotor]Crispo, B. [Copromotor

On the Untraceability of Anonymous RFID Authentication Protocol with Constant Key-Lookup

A*Star SER

How did Chosôn Ilbo and Han’gyôre’s Editorials use Emotive Language to Frame the Government’s Handling of the MERS Crisis?

During and after the Middle East Respiratory Syndrome crisis in 2015, the South Korean Government faced a lot of criticism for the epidemic prevention management. The crisis had a duration of four months before it was declared over, leading to an accumulation of criticism towards the security system, disease management and hospital policies. The study analysed how editorials used emotive language to criticise the government, health authorities and the Korea Centers of Disease Control and Prevention during the first two weeks of the crisis, from 20th of May to 2nd of June. The content analysis revealed that the newspapers’ political affiliation was not unambiguous. Chosôn Ilbo which is generally considered right-wing and “government-friendly” had similar opinions and used similar words as Han’gyôre in their editorials when criticising the authorities. Han’gyôre on the other hand, which is generally considered left-wing, turned out not to be critical without reason, and even choose to overlook politics to assure the readers that this was more important than politics. This study achieves to surpass previous research by not categorising the newspapers’ political beliefs beforehand but by examining the grey area between a “left-wing” and “right-wing” newspaper. This study hopes to encourage those who study media studies to combine qualitative and quantitative research strategies for a more nuanced, captivating result.Under och efter Mellanöstern respiratoriskt syndrom-krisen år 2015, möttes den Sydkoreanska regeringen av mycket kritik för hanteringen av epidemiförebyggande åtgärder. Krisen varade i fyra månader innan man förklarade den som över, vilket ledde till ansamling av kritik gentemot säkerhetssystemet, sjukdomshantering och sjukvårdens handlingsprogram. Den här studien analyserar hur ledarna använder sig av värdeladdat språk för att ge kritik mot regeringen, hälsovårdsmyndigheterna och Korean Disease Control and Prevention under krisens två första veckor, från den 20:e maj till och med 2:a juni. En kontextanalys visade att tidningarnas politiska anknytning inte var helt tydlig. Chosôn Ilbo som generellt sett betraktas som en högerorienterad tidning och ”regeringsvänlig” framförde liknande åsikter och liknande ord som Han’gyôre i sina ledarsidor i sin kritik mot myndigheterna. Han’gyôre däremot, som generellt betraktas som en vänsterorienterad tidning, visade sig vara kritiska när det fanns skäl för det och de valde till och med att bortse ifrån politiska anknytningar för att försäkra sina läsare om att krisen var viktigare än politik. Studien överträffade tidigare studiers resultat genom att avstå från att kategorisera tidningarnas politiska åsikter på förhand och istället undersöka gråzonen mellan en vänster- och en högerorienterad tidning. Studien hoppas uppmuntra framtida forskning inom mediastudier att kombinera kvalitativa och kvantitativa studietekniker för ett mer nyanserat och fängslande resultat