69 research outputs found
Hej? HejdÄ? Eller vad menar du? : En kvalitativ studie om hur gester och kroppssprÄk kan standardiseras för att skapa trovÀrdiga Non Player Characters
The study is aimed to map the gestures of Non Player Characters to make it easier for developers in the future to find fitting gestures for their characters to make sure they retain their believability. By making a survey with open questions and animations of the different gestures, the respondents were asked what they thought the characters in the animation wanted to convey. By counting how many times the respondents used the same, or similar words, each question were summarized into a table. The results were that many of the gestures that were used to convey a feeling, were better suited to another type of gesture, and by mapping these the goal is to create a lexikon with gestures that makes it easier for future developers to apply the correct gesture in the right situation.Studien avser att kartlÀgga gesterna hos Non Player Characters för att underlÀtta för framtida utvecklare att hitta passade gester för olika situationer som gör att karaktÀrerna i spelet bibehÄller sin trovÀrdighet. Genom att formulera en enkÀt med öppna frÄgor och animeringar för att gestalta gesterna tillfrÄgades respondenterna vad de trodde att karaktÀren försökte förmedla. Genom att rÀkna hur mÄnga gÄnger respondenterna valde att beskriva gesterna i enkÀten med samma eller liknande ord, sammanfattades varje frÄga i en tabell. Resultatet blev att mÄnga gester som anvÀnds i vissa syften passar bÀttre för att gestalta andra typer av kÀnslor, och genom att kartlÀgga dessa gester Àr syftet att bygga upp ett lexikon med gester som utvecklare i framtiden kan anvÀnda för att applicera rÀtt typ av gest i rÀtt situation
SOCW 325 Social Welfare Policy I
Course syllabus for SOCW 325 Social Welfare Policy I
Course description: This course provides beginning understanding of the scope of social welfare programs in the United States. Building on a liberal arts perspective, it draws from economics, philosophy, history, and political science to provide an understanding of the present-day United States\u27 social welfare services\u27 evolution through historical events in Europe and America that influenced policy formulation and delivery systems
Recommended from our members
The interaction of c-type cytochromes with Rhodospirillum rubrum reaction centers
This item was digitized from a paper original and/or a microfilm copy. If you need higher-resolution images for any content in this item, please contact us at [email protected]
SOCW 325 Social Welfare Policy I
Course syllabus for SOCW 325 Social Welfare Policy I
Course description: This course provides beginning understanding of the scope of social welfare programs in the United States. Building on a liberal arts perspective, it draws from economics, philosophy, history, and political science to provide an understanding of the present-day United States\u27 social welfare services\u27 evolution through historical events in Europe and America that influenced policy formulation and delivery systems
PTEN and Akt signalling in AlzheimerÂŽs disease
Akt / protein kinase B is an important cell survival kinase that
modulates the activity of a range of pro-apoptotic proteins. A major
downstream target of Akt is glycogen synthase kinase-3beta (GSK3beta)
that phosphorylates the microtubule-associated protein tau. Previous
studies have shown that GSK3beta activity is increased in Alzheimer s
disease (AD) brain in parallel to the accumulation of neurofibrillary
changes. This study aimed to determine whether signal transduction
pathways upstream of GSK3beta are also deregulated in AD brain. The study
focussed on Akt and PTEN. The latter is a dual lipid and protein
phosphatase the functions of which include inhibition of Akt. Akt and
PTEN activity states and levels were determined in AD brain as compared
to material from other diseases and controls. Also studied was the basic
biology of PTEN and the role of this enzyme as a modulator of rat primary
cortical neuron cell death.
Paper I studied the levels and activity of Akt in post-mortem brain
material from sporadic AD, controls and other neurodegenerative
disorders. Using enzyme immunoprecipitations and phosphorylation of
exogenous substrate, as well as immunoblotting with phospho-specific
antibodies, we showed that Akt enzyme activities were significantly
increased in soluble fraction of mid-temporal cortex from AD cases as
compared to both control groups. This increase correlated with Braak
staging for neurofibrillary changes. Immunohistochemistry revealed that
this increase also occurred partly due to gliosis.
Paper II determined whether altered levels or distribution of PTEN are
also found in AD brain. No significant changes of PTEN protein levels
were seen in the nuclear, membrane or homogenates of medial AD temporal
cortex as compared to control cases. A small but significant decrease in
the levels of Ser380PTEN was found in AD medial temporal cortex as shown
by dot-blot analysis. Immunohistochemistry of layer III temporal cortex
showed the majority of pyramidal neurons in this region were PTEN
immunopositive (93-100%). The total numbers of pyramidal neurons and PTEN
immunopositive neurons were significantly lower in AD as compared to
control cases.
Paper III is a methodological study designed to optimise conditions for
studying toxic effects of Abeta, HNE and TNFalpha on rat primary cortical
neurons using propidium iodide/annexin V staining and flow cytometry
analyses. These stressors were chosen as being implicated in AD and as
having reported effects on Akt signalling. We showed time and
dose-responses for all stressors and chose optimal conditions (24h 10muM
Abeta, 24h 1muM or 5muM HNE, 24h 500 ng/ml TNFalpha) that demonstrated
effects on numbers of viable, apoptotic and late apoptotic cells. Flow
cytometry generated data were confirmed by immunocytochemistry of treated
cells. Our results also provided important information on the culture
conditions of primary neuron cultures.
Paper IV assessed the regulation of Akt and PTEN during neuronal death
induced by the stress factors of TNFalpha and HNE. We used optimal
conditions from study III to determine TNFalpha and HNE effects on the
regulation of PTEN, Akt and GSK3beta levels and activity. The inhibitors
bpV(Pic) and LY294002 were used to determine PTEN and PI3K involvement,
respectively, in TNFalpha and HNE modulation of neuronal cell death.
Immunoblotting with phospho-epitope specific antibodies was used to
determine effects on PTEN/PI3K/Akt/GSK3beta signalling. In parallel, flow
cytometry was used to determine effects on populations of viable and
early apoptotic cells. Immunoblotting showed that neither PTEN nor PI3K
inhibition alone had an effect on Ser473Akt, or Ser9GSK3beta
phosphorylation. Instead, effects of these inhibitors were apparent when
used together with TNFalpha and to a lesser extent HNE. TNFalpha together
with PTEN inhibition increased phosphorylation on Ser473Akt and
Ser9GSK3beta that was paralleled by an increased number of viable and
decreased number of early apoptotic neurons. These effects were all
reversed by PI3K inhibition. Thus, inhibition of PTEN results in a mild
neuroprotection against TNFalpha induced toxicity. HNE did not show this
protective effect. These studies provide evidence for a deregulated Akt
and PTEN signalling in AD brain
Motivation inom ungdomsidrott : En kvalitativ studie om yttre faktorers pÄverkan pÄ ungdomars motivation inom idrotten
Syftet med denna uppsats aÌr att utifraÌn endast en foÌrening ge en beskrivning samt oÌkad foÌrstaÌelse kring faktorer som paÌverkar ungdomars fortsatta idrottande samt hur deras motivation kan paÌverkas av yttre faktorer. TvaÌ fraÌgestaÌllningar kom att bli ledande genom hela arbetet; Vad anser foÌraÌldrar och foÌrening paÌverkar ungdomars motivation inom idrotten och vilka faktorer anses vara centrala foÌr ett fortsatt idrottande i denna foÌrening? Samt Vad anser foÌraÌldrar och foÌrening aÌr paÌverkande faktorer foÌr ungdomars sjaÌlvkaÌnsla inom idrotten i denna foÌrening? FoÌr att besvara dessa har vi utfoÌrt sju stycken kvalitativa intervjuer med foÌraÌldrar vars barn aÌr/var aktiva i foÌreningen samt ledare och ansvariga foÌr ungdomsverksamhet paÌ foÌreningen. Studiens fokus har genomgaÌende varit paÌ respondenternas erfarenheter och upplevelser foÌr att faÌnga in empiri, daÌrefter har relevanta kopplingar till teori applicerats paÌ empirin foÌr att i slutaÌndan analyseras med vaÌra egna tolkningar. Studien tar aÌven haÌnsyn till tidigare forskning som beroÌr ungdomars motivation inom idrotten samt hur den fysiska aktiviteten paÌverkar individens sjaÌlvkaÌnsla, men ocksaÌ hur ungdomar kan uppleva press av foÌraÌldrar i sina prestationer. NaÌr vi analyserade den data vi samlat in vaÌxte tvaÌ starka teman fram i syfte att besvara vaÌra fraÌgestaÌllningar; Motivation och SjaÌlvkaÌnsla. Dessa tvaÌ teman delade vi sedan in mindre underkategorier; Motivation; VarfoÌr ungdomar fortsaÌtter idrotta, Ledarens centrala roll, Den progressiva utvecklingen. SjaÌlvkaÌnsla; FoÌrening som skola foÌr motgaÌngar och framgaÌngar, Yttre faktorers motsatta effekt till motivation. Resultatet indikerar att ungdomars motivation och fortsatta idrottande fraÌmst paÌverkas av faktorn att âha kulâ samt den positiva upplevelsen inom sitt utoÌvande. Ledaren har ocksaÌ visat sig ha en central roll och stor paÌverkan paÌ ungdomarnas fortsatta idrottande och motivation daÌ dennes engagemang aÌr central i individens utveckling, resultatet visar att ledarens pedagogiska faÌrdigheter aÌr lika vaÌrdefulla som faÌrdigheterna inom sjaÌlva idrottsutoÌvandet. Vad vi aÌven kommer fram till i studien aÌr att antagandet av utmaningar av olika slag kan leda till baÌde en positiv och negativ upplevelse som kan paÌverka motivationen beroende paÌ prestationens resultat. Vidare tar resultatet upp hur den fysiska aktiviteten kan vara en skola foÌr att staÌrka och utmana barn och ungdomars sjaÌlvkaÌnsla i form av fysiska och psykiska utmaningar. Till sist saÌ belyses ocksaÌ de faktorer som kan ge en motsatt effekt paÌ ungdomarnas motivation inom idrotten. Nyckelord: Motivation, sjaÌlvkaÌnsla, idrott, yttre motivations faktorer, proximala utvecklingszonen
SJUKSKĂTERSKORS NEGATIVA ATTITYD GENTEMOT PATIENTER MED SUBSTANSBEROENDE
Bakgrund: En drog innebÀr ett psykoaktivt Àmne, exempelvis alkohol och narkotika. Alkohol och narkotika Àr tvÄ droger som kan leda till beroende. Ett beroende Àr ett kompulsivt förhÄllande till en specifik substans, det pÄverkar sinnesstÀmningen och kan ha svÄra följder. Under de senaste Ären har alkohol- och drogmissbruk ökat vilket bidrar till ett ökat tryck pÄ bÄde psykiatrisk sÄvÀl som somatisk sjukvÄrd. Patienter med beroendeproblematik Àr en specifik patientgrupp som vÄrdpersonal har en generell negativ attityd gentemot vilket Àr nÄgot som pÄverkar omvÄrdnaden av dessa patienter.
Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva bakomliggande faktorer för sjuksköterskors negativa attityd mot att vÄrda patienter med substansberoende.
Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes vid insamling av data. Datainsamling skedde pÄ tvÄ databaser dÀr tio artiklar valdes ut och gick igenom en kvalitetsgranskning. Artiklarna analyserades sedan med hjÀlp av en integrerad innehÄllsanalys för att identifiera huvud- och underteman.
Resultat: Sjuksköterskans negativa attityd hÀrstammar i brist pÄ utbildning, fördomar samt tidigare upplevelser i vÄrdmötet. Sjuksköterskornas förförstÄelse, patienters aggressiva och manipulerande beteende var nÄgra aspekter som den negativa attityden grundade sig i. Brist pÄ utbildning gjorde att sjuksköterskor inte kÀnde sig bekvÀma med att vÄrda dem och ofta drog sig undan nÀr dessa patienter kom till avdelningen. Sjuksköterskorna var medvetna om vikten av att skapa en relation till patienterna, dock ansÄgs detta vara kÀnslomÀssigt drÀnerande och tidskrÀvande.
Konklusion: Sjuksköterskors negativa attityder beror pÄ fördomar, kunskapsbrist samt patienternas brist pÄ följsamhet. Kunskapsbristen skapar kÀnslor av osÀkerhet vilket leder till negativa attityder. Sjuksköterskor behöver utbildning om beroende, förbÀttras kunskapen och förmÄgan att se patienten bakom beroendet kommer omvÄrdnaden förbÀttras.Background: A drug is a psychoactive substance, e.g. alcohol or narcotics. Alcohol and narcotics are two drugs that may lead to an addiction. An addiction indicates a compulsive relationship to a substance, it affects the state of mind and it can have severe physical, psychological and social complications. Over the years, alcohol and drug use has increased which contributes to a higher demand on nursing staff. Nursing staff seem to have a general negative attitude toward patients with addiction. This is something that affects the care these patients receive.
Aim: The aim of this study is to describe factors behind nursesâ negative attitude toward patients with an addiction.
Method: A literature study with a qualitative approach was chosen. The data collection process was made from two databases where ten articles were chosen to go through a quality review. The articles were analysed with the help of an integrated analysis to identify main- and subheadings.
Result: The nursesâ negative attitude comes from lack of education, prejudice and earlier experiences. The nursesâ preconceptions, patientsâ aggressive and manipulative behaviour were aspects that contributed to their negative attitude. The lack of education made the nurses uncomfortable in caring for these patients and they often withdrew from the ward when these patients arrived. The nurses were aware of the importance in establishing a relationship with the patients, but the process was emotionally draining and time consuming.
Conclusion: The nursesâ negative attitude depends on preconceptions, lack of knowledge and the patientsâ inability to compliance. The knowledge gap creates feelings of insecurity, which leads to negative attitudes. Nurses need education about addiction, if their knowledge and their ability to see the person behind the addiction is improved, the care for the patients will improve as well
En studie om ledarskap inom sjukvÄrden- vad bristfÀlligt ledarskap kan ha för konsekvenser för misstag inom vÄrden
Misstag kan ske pÄ alla arbetsplatser men ett misstag i vÄrden kan innebÀra skillnaden mellan liv eller död. Vi ville dÀrför undersöka hur misstag, som hÀmtats frÄn Lex Maria- anmÀlningar, kan ha orsakats av bristande ledarskapsstrukturer och den svenska sjukvÄrdens organisationsstruktur. Data har samlats enligt en metodkombination av kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer. Legitimerade och/ eller studerande lÀkare och sjuksköterskor deltog i enkÀten för att undersöka deras uppfattning kring hur misstag kan gÄ till pÄ arbetsplatsen och orsaker bakom dessa. Det genomfördes intervjuer med en överlÀkare och en enhetschef för att fÄ djupare förstÄelse i deras sÀtt att arbeta och fÄ en inblick i hur ledarskapet ser ut pÄ en klinik i en storstad i Sverige. VÄra resultat redovisade för den komplexa organisationen som sjukvÄrden Àr och hur de ska jobba tillsammans för att ge patienter trygg och sÀker vÄrd. Vi hoppas att vÄr uppsats ska ge mersmak och inspirera till fortsatt forskning och tillÀmpning inom omrÄdet och som pÄ sikt ska bidra till en sÀkrare miljö inom vÄrden, bÄde för patienter och personal
- âŠ