Hej? Hejdå? Eller vad menar du? : En kvalitativ studie om hur gester och kroppsspråk kan standardiseras för att skapa trovärdiga Non Player Characters

The study is aimed to map the gestures of Non Player Characters to make it easier for developers in the future to find fitting gestures for their characters to make sure they retain their believability. By making a survey with open questions and animations of the different gestures, the respondents were asked what they thought the characters in the animation wanted to convey. By counting how many times the respondents used the same, or similar words, each question were summarized into a table. The results were that many of the gestures that were used to convey a feeling, were better suited to another type of gesture, and by mapping these the goal is to create a lexikon with gestures that makes it easier for future developers to apply the correct gesture in the right situation.Studien avser att kartlägga gesterna hos Non Player Characters för att underlätta för framtida utvecklare att hitta passade gester för olika situationer som gör att karaktärerna i spelet bibehåller sin trovärdighet. Genom att formulera en enkät med öppna frågor och animeringar för att gestalta gesterna tillfrågades respondenterna vad de trodde att karaktären försökte förmedla. Genom att räkna hur många gånger respondenterna valde att beskriva gesterna i enkäten med samma eller liknande ord, sammanfattades varje fråga i en tabell. Resultatet blev att många gester som används i vissa syften passar bättre för att gestalta andra typer av känslor, och genom att kartlägga dessa gester är syftet att bygga upp ett lexikon med gester som utvecklare i framtiden kan använda för att applicera rätt typ av gest i rätt situation

SOCW 325 Social Welfare Policy I

Course syllabus for SOCW 325 Social Welfare Policy I Course description: This course provides beginning understanding of the scope of social welfare programs in the United States. Building on a liberal arts perspective, it draws from economics, philosophy, history, and political science to provide an understanding of the present-day United States\u27 social welfare services\u27 evolution through historical events in Europe and America that influenced policy formulation and delivery systems

The interaction of c-type cytochromes with Rhodospirillum rubrum reaction centers

This item was digitized from a paper original and/or a microfilm copy. If you need higher-resolution images for any content in this item, please contact us at [email protected]

SOCW 325 Social Welfare Policy I

Course syllabus for SOCW 325 Social Welfare Policy I Course description: This course provides beginning understanding of the scope of social welfare programs in the United States. Building on a liberal arts perspective, it draws from economics, philosophy, history, and political science to provide an understanding of the present-day United States\u27 social welfare services\u27 evolution through historical events in Europe and America that influenced policy formulation and delivery systems

PTEN and Akt signalling in Alzheimer´s disease

Akt / protein kinase B is an important cell survival kinase that modulates the activity of a range of pro-apoptotic proteins. A major downstream target of Akt is glycogen synthase kinase-3beta (GSK3beta) that phosphorylates the microtubule-associated protein tau. Previous studies have shown that GSK3beta activity is increased in Alzheimer s disease (AD) brain in parallel to the accumulation of neurofibrillary changes. This study aimed to determine whether signal transduction pathways upstream of GSK3beta are also deregulated in AD brain. The study focussed on Akt and PTEN. The latter is a dual lipid and protein phosphatase the functions of which include inhibition of Akt. Akt and PTEN activity states and levels were determined in AD brain as compared to material from other diseases and controls. Also studied was the basic biology of PTEN and the role of this enzyme as a modulator of rat primary cortical neuron cell death. Paper I studied the levels and activity of Akt in post-mortem brain material from sporadic AD, controls and other neurodegenerative disorders. Using enzyme immunoprecipitations and phosphorylation of exogenous substrate, as well as immunoblotting with phospho-specific antibodies, we showed that Akt enzyme activities were significantly increased in soluble fraction of mid-temporal cortex from AD cases as compared to both control groups. This increase correlated with Braak staging for neurofibrillary changes. Immunohistochemistry revealed that this increase also occurred partly due to gliosis. Paper II determined whether altered levels or distribution of PTEN are also found in AD brain. No significant changes of PTEN protein levels were seen in the nuclear, membrane or homogenates of medial AD temporal cortex as compared to control cases. A small but significant decrease in the levels of Ser380PTEN was found in AD medial temporal cortex as shown by dot-blot analysis. Immunohistochemistry of layer III temporal cortex showed the majority of pyramidal neurons in this region were PTEN immunopositive (93-100%). The total numbers of pyramidal neurons and PTEN immunopositive neurons were significantly lower in AD as compared to control cases. Paper III is a methodological study designed to optimise conditions for studying toxic effects of Abeta, HNE and TNFalpha on rat primary cortical neurons using propidium iodide/annexin V staining and flow cytometry analyses. These stressors were chosen as being implicated in AD and as having reported effects on Akt signalling. We showed time and dose-responses for all stressors and chose optimal conditions (24h 10muM Abeta, 24h 1muM or 5muM HNE, 24h 500 ng/ml TNFalpha) that demonstrated effects on numbers of viable, apoptotic and late apoptotic cells. Flow cytometry generated data were confirmed by immunocytochemistry of treated cells. Our results also provided important information on the culture conditions of primary neuron cultures. Paper IV assessed the regulation of Akt and PTEN during neuronal death induced by the stress factors of TNFalpha and HNE. We used optimal conditions from study III to determine TNFalpha and HNE effects on the regulation of PTEN, Akt and GSK3beta levels and activity. The inhibitors bpV(Pic) and LY294002 were used to determine PTEN and PI3K involvement, respectively, in TNFalpha and HNE modulation of neuronal cell death. Immunoblotting with phospho-epitope specific antibodies was used to determine effects on PTEN/PI3K/Akt/GSK3beta signalling. In parallel, flow cytometry was used to determine effects on populations of viable and early apoptotic cells. Immunoblotting showed that neither PTEN nor PI3K inhibition alone had an effect on Ser473Akt, or Ser9GSK3beta phosphorylation. Instead, effects of these inhibitors were apparent when used together with TNFalpha and to a lesser extent HNE. TNFalpha together with PTEN inhibition increased phosphorylation on Ser473Akt and Ser9GSK3beta that was paralleled by an increased number of viable and decreased number of early apoptotic neurons. These effects were all reversed by PI3K inhibition. Thus, inhibition of PTEN results in a mild neuroprotection against TNFalpha induced toxicity. HNE did not show this protective effect. These studies provide evidence for a deregulated Akt and PTEN signalling in AD brain

Motivation inom ungdomsidrott : En kvalitativ studie om yttre faktorers påverkan på ungdomars motivation inom idrotten

Syftet med denna uppsats är att utifrån endast en förening ge en beskrivning samt ökad förståelse kring faktorer som påverkar ungdomars fortsatta idrottande samt hur deras motivation kan påverkas av yttre faktorer. Två frågeställningar kom att bli ledande genom hela arbetet; Vad anser föräldrar och förening påverkar ungdomars motivation inom idrotten och vilka faktorer anses vara centrala för ett fortsatt idrottande i denna förening? Samt Vad anser föräldrar och förening är påverkande faktorer för ungdomars självkänsla inom idrotten i denna förening? För att besvara dessa har vi utfört sju stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar vars barn är/var aktiva i föreningen samt ledare och ansvariga för ungdomsverksamhet på föreningen. Studiens fokus har genomgående varit på respondenternas erfarenheter och upplevelser för att fånga in empiri, därefter har relevanta kopplingar till teori applicerats på empirin för att i slutändan analyseras med våra egna tolkningar. Studien tar även hänsyn till tidigare forskning som berör ungdomars motivation inom idrotten samt hur den fysiska aktiviteten påverkar individens självkänsla, men också hur ungdomar kan uppleva press av föräldrar i sina prestationer. När vi analyserade den data vi samlat in växte två starka teman fram i syfte att besvara våra frågeställningar; Motivation och Självkänsla. Dessa två teman delade vi sedan in mindre underkategorier; Motivation; Varför ungdomar fortsätter idrotta, Ledarens centrala roll, Den progressiva utvecklingen. Självkänsla; Förening som skola för motgångar och framgångar, Yttre faktorers motsatta effekt till motivation. Resultatet indikerar att ungdomars motivation och fortsatta idrottande främst påverkas av faktorn att “ha kul” samt den positiva upplevelsen inom sitt utövande. Ledaren har också visat sig ha en central roll och stor påverkan på ungdomarnas fortsatta idrottande och motivation då dennes engagemang är central i individens utveckling, resultatet visar att ledarens pedagogiska färdigheter är lika värdefulla som färdigheterna inom själva idrottsutövandet. Vad vi även kommer fram till i studien är att antagandet av utmaningar av olika slag kan leda till både en positiv och negativ upplevelse som kan påverka motivationen beroende på prestationens resultat. Vidare tar resultatet upp hur den fysiska aktiviteten kan vara en skola för att stärka och utmana barn och ungdomars självkänsla i form av fysiska och psykiska utmaningar. Till sist så belyses också de faktorer som kan ge en motsatt effekt på ungdomarnas motivation inom idrotten. Nyckelord: Motivation, självkänsla, idrott, yttre motivations faktorer, proximala utvecklingszonen

SJUKSKÖTERSKORS NEGATIVA ATTITYD GENTEMOT PATIENTER MED SUBSTANSBEROENDE

Bakgrund: En drog innebär ett psykoaktivt ämne, exempelvis alkohol och narkotika. Alkohol och narkotika är två droger som kan leda till beroende. Ett beroende är ett kompulsivt förhållande till en specifik substans, det påverkar sinnesstämningen och kan ha svåra följder. Under de senaste åren har alkohol- och drogmissbruk ökat vilket bidrar till ett ökat tryck på både psykiatrisk såväl som somatisk sjukvård. Patienter med beroendeproblematik är en specifik patientgrupp som vårdpersonal har en generell negativ attityd gentemot vilket är något som påverkar omvårdnaden av dessa patienter. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva bakomliggande faktorer för sjuksköterskors negativa attityd mot att vårda patienter med substansberoende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes vid insamling av data. Datainsamling skedde på två databaser där tio artiklar valdes ut och gick igenom en kvalitetsgranskning. Artiklarna analyserades sedan med hjälp av en integrerad innehållsanalys för att identifiera huvud- och underteman. Resultat: Sjuksköterskans negativa attityd härstammar i brist på utbildning, fördomar samt tidigare upplevelser i vårdmötet. Sjuksköterskornas förförståelse, patienters aggressiva och manipulerande beteende var några aspekter som den negativa attityden grundade sig i. Brist på utbildning gjorde att sjuksköterskor inte kände sig bekväma med att vårda dem och ofta drog sig undan när dessa patienter kom till avdelningen. Sjuksköterskorna var medvetna om vikten av att skapa en relation till patienterna, dock ansågs detta vara känslomässigt dränerande och tidskrävande. Konklusion: Sjuksköterskors negativa attityder beror på fördomar, kunskapsbrist samt patienternas brist på följsamhet. Kunskapsbristen skapar känslor av osäkerhet vilket leder till negativa attityder. Sjuksköterskor behöver utbildning om beroende, förbättras kunskapen och förmågan att se patienten bakom beroendet kommer omvårdnaden förbättras.Background: A drug is a psychoactive substance, e.g. alcohol or narcotics. Alcohol and narcotics are two drugs that may lead to an addiction. An addiction indicates a compulsive relationship to a substance, it affects the state of mind and it can have severe physical, psychological and social complications. Over the years, alcohol and drug use has increased which contributes to a higher demand on nursing staff. Nursing staff seem to have a general negative attitude toward patients with addiction. This is something that affects the care these patients receive. Aim: The aim of this study is to describe factors behind nurses’ negative attitude toward patients with an addiction. Method: A literature study with a qualitative approach was chosen. The data collection process was made from two databases where ten articles were chosen to go through a quality review. The articles were analysed with the help of an integrated analysis to identify main- and subheadings. Result: The nurses’ negative attitude comes from lack of education, prejudice and earlier experiences. The nurses’ preconceptions, patients’ aggressive and manipulative behaviour were aspects that contributed to their negative attitude. The lack of education made the nurses uncomfortable in caring for these patients and they often withdrew from the ward when these patients arrived. The nurses were aware of the importance in establishing a relationship with the patients, but the process was emotionally draining and time consuming. Conclusion: The nurses’ negative attitude depends on preconceptions, lack of knowledge and the patients’ inability to compliance. The knowledge gap creates feelings of insecurity, which leads to negative attitudes. Nurses need education about addiction, if their knowledge and their ability to see the person behind the addiction is improved, the care for the patients will improve as well

En studie om ledarskap inom sjukvården- vad bristfälligt ledarskap kan ha för konsekvenser för misstag inom vården

Misstag kan ske på alla arbetsplatser men ett misstag i vården kan innebära skillnaden mellan liv eller död. Vi ville därför undersöka hur misstag, som hämtats från Lex Maria- anmälningar, kan ha orsakats av bristande ledarskapsstrukturer och den svenska sjukvårdens organisationsstruktur. Data har samlats enligt en metodkombination av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Legitimerade och/ eller studerande läkare och sjuksköterskor deltog i enkäten för att undersöka deras uppfattning kring hur misstag kan gå till på arbetsplatsen och orsaker bakom dessa. Det genomfördes intervjuer med en överläkare och en enhetschef för att få djupare förståelse i deras sätt att arbeta och få en inblick i hur ledarskapet ser ut på en klinik i en storstad i Sverige. Våra resultat redovisade för den komplexa organisationen som sjukvården är och hur de ska jobba tillsammans för att ge patienter trygg och säker vård. Vi hoppas att vår uppsats ska ge mersmak och inspirera till fortsatt forskning och tillämpning inom området och som på sikt ska bidra till en säkrare miljö inom vården, både för patienter och personal