HR-personal – mamma, terapeut och städerska? : En kvalitativ studie om hur yrkesutövare inom HR formar sin yrkesidentitet

Denna avhandling är en studie om hur HR-anställda inom olika HR-roller och branscher formar sin yrkesidentitet. Formas yrkesidentitet individuellt eller socialt? Eller är identitet individuellt eller kollektivt orienterat? Dessa är frågor som forskare inom identitetsforskning har olika åsikter om. I tidigare identitetsforskning inom HR branschen har identitetsformandet och yrkesroller fått relativt lite synlighet. Forskare har tenderat att se på yrkesidentitet från ett kollektivt perspektiv snarare än från ett individuellt perspektiv. Syftet i denna studie är att med hjälp av intervjuer med HR-experter undersöka hur informanterna upplever och formar sin yrkesidentitet samt att se vilka faktorer inom arbetet som påverkar formandet av informanternas yrkesidentitet. Studiens forskningsfrågor som formar huvudsyftet i denna studie är: Hur formar HR-personal sin yrkesidentitet? Vad påverkar processen där HR-personal formar sin yrkesidentitet? För att besvara forskningsfrågorna har jag genomfört en kvalitativ empirisk studie och gjort åtta semistrukturerade intervjuer med HR-anställda inom olika roller och branscher. Under intervjuerna ställer jag frågor angående informanternas bakgrund, personliga egenskaper, personliga identitet, yrkesidentitet som en del av personen och hur omgivningen påverkar yrkesidentitet. Av det empiriska materialet skapas tre teman: informanternas uppfattning om HR, informanternas syn på sin yrkesroll och hur informanterna formar sin yrkesidentitet. Dessa teman analyserades sedan med hjälp av tidigare teorier inom HR (Armstrong, 2006; Ulrich & Brockbank 2007), tidigare teori om identitet (Ashforth 2001; Sveningson & Alvesson 2003; Miscenko & Day 2016; Berwer & Gardner 2004) och tidigare identitetsforskning inom HR-branschen (Berglund, 2002; Granberg 2011). Den empiriska studiens analys och resultat visar att informanterna formar sin yrkesidentitet med hjälp av sin individuella självbild och den relationella identitetsuppfattningen som de skapar tillsammans med sin omgivning på arbetet. Identitetsarbetet är både en medveten och omedveten process som påverkas av individens omgivning och hens självbild av sig själv i sin yrkesroll. Formandet av informanternas yrkesidentitet påverkas även av den roll de har i sin arbetsgemenskap och av specifika arbetsuppgifter eller situationer. En viktig observation i denna avhandling är att yrkesidentitet bör betraktas som resultatet av en dynamisk process som kontinuerligt förändras

Distribution and medical impact of loss-of-function variants in the Finnish founder population.

Exome sequencing studies in complex diseases are challenged by the allelic heterogeneity, large number and modest effect sizes of associated variants on disease risk and the presence of large numbers of neutral variants, even in phenotypically relevant genes. Isolated populations with recent bottlenecks offer advantages for studying rare variants in complex diseases as they have deleterious variants that are present at higher frequencies as well as a substantial reduction in rare neutral variation. To explore the potential of the Finnish founder population for studying low-frequency (0.5-5%) variants in complex diseases, we compared exome sequence data on 3,000 Finns to the same number of non-Finnish Europeans and discovered that, despite having fewer variable sites overall, the average Finn has more low-frequency loss-of-function variants and complete gene knockouts. We then used several well-characterized Finnish population cohorts to study the phenotypic effects of 83 enriched loss-of-function variants across 60 phenotypes in 36,262 Finns. Using a deep set of quantitative traits collected on these cohorts, we show 5 associations (p<5×10⁻⁸) including splice variants in LPA that lowered plasma lipoprotein(a) levels (P = 1.5×10⁻¹¹⁷). Through accessing the national medical records of these participants, we evaluate the LPA finding via Mendelian randomization and confirm that these splice variants confer protection from cardiovascular disease (OR = 0.84, P = 3×10⁻⁴), demonstrating for the first time the correlation between very low levels of LPA in humans with potential therapeutic implications for cardiovascular diseases. More generally, this study articulates substantial advantages for studying the role of rare variation in complex phenotypes in founder populations like the Finns and by combining a unique population genetic history with data from large population cohorts and centralized research access to National Health Registers

Study design figure for the project.

<p>The analysis was performed from an initial set of exome sequences from Finns and NFEs, as well as the selection and survey of the 83 LoF variants across 60 quantitative traits and 13 disease categories.</p

Forest plot for the <i>LPA</i> splice variants with cardiovascular diseases.

<p>The cardiovascular diseases were defined as coronary heart disease (CHD), ischemic heart disease (IHD), heart failure (HF) or myocardial infarction (MI) from the various cohorts.</p

List of top association results from the discovery dataset with p<2×10⁻⁴.

<p>List of top association results from the discovery dataset with p<2×10⁻⁴.</p