Sustainable smart park management - a smarter approach to urban green space management?

In parallel with ongoing discussions on what the concept of a smart city actually entails, use of smart technology in management and governance of urban green space is increasing. Application of smart technologies usually involves multiple sensors, smartphones, internet connections, etc., working together to make green space management more inclusive and effective. In the Sustainable Smart Parks project in Gothenburg, Sweden, new technologies are being applied and tested for availability, reliance, and relevance for contemporary management. However, moving these technologies beyond ad-hoc applications and creating a joint systems approach to future management is still unexplored. In this article, we introduce an analytical framework based on urban ecology and nature-based thinking and use it to examine the Sustainable Smart Parks initiative. The framework works well in distinguishing integration of diversity, connectivity, adaptation, inclusion, and perception in different technologies. However, further studies are needed to test adequacy of the 5 initial criteria in a wider context and to increase coupling of smart technologies that share similar focus within each criterion. This would stimulate “systems mapping” and thus clearer progression toward integrated smart green space management

The many outcomes from contracting out:The voice of public managers

This paper argues that adopting a stakeholder approach to the study of contracting outcomes produces more rich and rounded representations of the realities of the contracting out of public services. We revisit the research on contracting outcomes, highlighting the public manager perspective as key for gaining deeper, more detailed insights. The public manager perspective is explored in an inductive analysis of answers to open-ended survey questions collected from public managers with contracting experience within the context of municipal park management in Scandinavia. The emerging managerial perspective is summarized in a best-case, worst-case and complex-case scenario highlighting the mix, complexities and trade-offs in a composite set of contracting outcomes. The nature of contracting outcomes as complex and composite rather than unidimensional and clear-cut is one key finding. Furthermore, the importance of some specific outcomes (e.g. learning) complements existing research themes. Our findings sustain the initial argument, demonstrating how the stakeholder approach can produce new insights. A key implication is that future research can benefit from assessing contracting outcomes by providing voice to multiple stakeholders.</jats:p

Kvalitetsaspekter vid upphandling av utemiljöförvaltning

SAMMANFATTNING Projektet är inriktat på entreprenadupphandling av utemiljöskötsel. Vi gör en jämförelse mellan Sverige och Danmark och i görligaste mån mellan upphandlingar som genomförts enligt EU:s inköpsdirektiv (offentlig verksamhet) och upphandlingar som inte omfattas av direktivet (privat verksamhet). Som utgångspunkt har vi formulerat tre trender att följa upp: 1. Allt fler förvaltare, både offentliga och privata, övergår till upphandling av förvaltningen av sina utemiljöer på entreprenad istället för att genomföras i egen regi men det är oklart om denna trend nått en mättnad eller om det fortfarande är en ökande (eller minskande) andel upphandlad förvaltning. 2. Upphandling av utemiljöskötsel från offentliga förvaltare styrs av EU:s upphandlingsregler genom de nationella lagarna Lagen om offentlig upphandling (LOU) i Sverige och Tilbudsloven i Danmark. Tillämpningarna blir allt mer stelbenta efterhand som ansvaret för upphandlingar förs över till centrala upphandlingsenheter eller styrs till sitt upplägg av lokala/kommunala/andra upphandlingsreglementen. Kraven på genomsiktlighet, jämförbarhet och enkelhet ökar varför de kvalitativa aspekterna och kraven blir allt svårare att formulera och ha som utgångspunkt för att få rätt val av utförare och att upphandlingsunderlagen kan användas för att styra mot den efterfrågade kvaliteten i det utförda resultatet. 3. Funktionsupphandlingar tenderar att bli allt vanligare jämfört med moment- och arbetsspecificerade upphandlingar. Projektet har genomförts i tre steg. Det första var en webbenkät till parkförvaltare och fastighetsförvaltare i Sverige (45 park+15 bostad=60 svar) och Danmark (57 park+8 bostad=65 svar). Det andra var en telefonintervju till dem som i webbenkäten meddelat att de var beredda att vara med vid en intervju, 23 i Sverige och 6 i Danmark. Det tredje var en genomgång av svenska förfrågningsunderlag insamlade från en del av dem som medverkade vid telefonintervju och som jämfördes med en genomgång av förfrågningsunderlag från början av 1990-talet (Persson, 1996). De svenska och danska ramverken kring entreprenadupphandling är både likartade och skiljer sig åt. Störst är skillnaden att i Danmark har regeringen gripit in och skrivit avtal med kommunernas organisation om vilken omfattning entreprenadupphandling av kommunal verksamhet ska ha. Det finns även skillnader i hur anställningstryggheten hanteras när man går över till entreprenadverksamhet och att det i Danmark finns en särskild lag om kontrollbud som avges av den kommunala verksamheten vid entreprenadförfrågningar. Av webbenkäten framgår att: – I både Sverige och Danmark är trenden att de kommuner som nu lägger ut en del av sina skötseluppgifter på entreprenad förväntar sig en ännu större entreprenadupphandling framöver. – De svenska kommuner som lägger ut på entreprenad lägger ut en större andel av uppgifterna på entreprenad jämfört med de danska kommunerna. – Färre kommuner lägger ut på entreprenad i Sverige än i Danmark. 6 – Det är bara några få bostadsföretag som lägger ut skötseluppgifter på entreprenad i Danmark, medan andelen bostadsföretag som lägger ut skötseluppgifter på entreprenad är större i Sverige. Av telefonintervjuerna framgår att flödet för genomförande av upphandlingar och entreprenader är relativt snarlikt mellan Danmark och Sverige. Noteras kan att inköpsavdelningar eller liknande är inblandade i princip i alla undersökta kommuners upphandlingsprocesser. En skillnad är att bland våra danska respondenter använder samtliga sig av konsulter som stöd i olika led av processen medan det är mera ovanligt i Sverige. Bland våra danska case är alltid den politiska nivån medverkande i processen, vilket inte är fallet i Sverige. Där är en skillnad mellan upplägget av intervjuerna så frågan om politisk involvering är inte explicit ställd i de svenska. Vidare framgår att synen på funktions- respektive moment- och frekvensbaserade styrdokument är likartad i båda länderna. Helhetstänkande och holistiska styrdokument är mycket ovanliga men huvuddelen av respondenterna menar att det är den bästa formen för daglig uppföljning av entreprenaderna, men samtidigt är styrdokumenten i princip aldrig (med ett svenskt undantag) i sin helhet baserade på funktion och utseende utan föreskriver moment och/eller frekvenser. Både i Danmark och Sverige är respondenterna överens om att det är relationen mellan beställaren och entreprenören som är mest utslagsgivande för vilken kvalitet som levereras genom skötselarbetet. En stor skillnad mellan länderna är att entreprenadupphandling av skötsel är ovanligt inom den danska bostadssektorn. Vi har fått flera exempel på att upphandlingar mött starkt motstånd från boende och boendeorganisationer i Danmark och inte kunnat genomföras. I Sverige är inte detta en kontroversiell fråga utan bostadsföretag av olika slag har utemiljöskötsel på entreprenad i stor omfattning. Av dem som svarat på vår webbenkät är det 14 av 15 bostadsrepresentanter som har entreprenadupphandling. Av de granskade svenska förfrågningsunderlagen (16 stycken) som jämförts med förfrågningsunderlag från början av 1990-talet framgår att det skett en stor förändring i vad som sägs om kontroll och uppföljning. På 1990-talet var den vanligaste formen att beställaren utövade den kontroll hen ansåg lämplig medan det var mycket ovanligt att kontrollen baserades på entreprenörens egenkontroll. Här har skett en svängning fram till idag där förhållandena nu är de omvända. Förutom dessa två renodlade former för kontroll finns en rad olika modeller där beställaren och entreprenören gemensamt utövar kontroll och uppföljning. För de tre trenderna kan konstateras: 1. Övergång från egen regi till entreprenad: Vi har av undersökningstekniska skäl inte fått fram några uppgifter från de beställare som idag inte använder entreprenader, i vilken utsträckning de planerar att göra det. Däremot visar vår studie att för de beställare som idag har entreprenader så räknar i princip alla med att andelen entreprenadupphandlad skötsel kommer att öka de kommande fem åren. 2. EU:s upphandlingsreglers påverkan på kvalitetsstyrningen och skötselutförandet: Det är stor skillnad på de svenska förfrågningsunderlagen från 1990-talet fram till dagens. Det är mer fokus på formalia och på underlag för tilldelningskriterier. Av våra intervjuer framgår att man har starkt fokus på jämförbarhet och kvantifierbarhet och inköpsavdelningar är involverade i alla kommunala upphandlingsprocesser. Respondenterna säger att man idag har svårare att hävda mjuka kriterier då upphandlingsansvariga menar att det ökar risken för över 7 klaganden av tilldelningsbeslut. I vilken utsträckning detta har påverkat den erhållna kvaliteten i det genomförda skötselentreprenadarbetet har vi inte haft möjlighet att följa upp i föreliggande projekt. 3. Ökad användning av funktionsupphandlingar kontra moment- och frekvensupphandlingar: Nej, utvecklingen verkar inte gå åt det hållet utan tvärt om, moment- och frekvensbaserade styrdokument blir allt mer dominerande. En rad behov för fortsatt forskning och utveckling har identifierats där ett exempel är vilken inverkan styrdokumentens uppbyggnad (t.ex. om de baseras på funktion och utseende eller på moment och frekvenser) har för genomförandet av entreprenaderna och det erhållna resultatet. Ett annat exempel är analyser av de överklaganden och rättsärenden som finns från utemiljöskötselentreprenader i Sverige och Danmark för att klargöra hur vanligt förekommande de är, vad överklagande avser och hur utslagen tenderar att bli i dessa ärenden

Sammanställning av artikelserien: Utemiljöns förvaltning och governance

Ämnesgruppen Landskapets governance och förvaltning är en del av SLU Landskap i Alnarp. Vi arbetar med att öka kunskapen om utemiljöförvaltning genom forskning, undervisning och samarbeten. Vår expertis berör till stor del professionell förvaltning av utemiljöer. Detta särtryck från artikelserien och boken det baseras på är resultatet av flera års strategiskt arbete för att stärka och lyfta kunskapen om utemiljöförvaltning inom forskning, utbildning och praktik. Artikelserien ger en överblick över den kunskap om förvaltning och governance av utemiljöer som vi utvecklar i gruppen

Female entrepreneurship : Public and private funding

Aquesta publicació s'elabora a partir de les contribucions de cadascú dels membres nacionals que integren la Network of Eufound Correspondent. Pel cas d'Espanya la contribució ha estat realitzada per l'Oscar MolinaFemale entrepreneurs represent just a small proportion of the total number of entrepreneurs in the European Union today. Some of the hurdles facing female entrepreneurs - or would-be entrepreneurs - are related to getting adequate funding, access to the right networks, and finding the right information and advice. In the last few years, some private funds have realised that female founders are not always well served and there is a market gap when it comes to investing in women-led enterprises. This report examines the use of private funds to invest in female entrepreneurs in the European Union and Norway. In addition, it investigates the prevalence of public finance tools and public support schemes that effectively remove barriers and enable women to become competent entrepreneurs

Evidence-based Policy-Making: Knowledge that enlightens or limits the development of Employment Policies?

I det seneste årti har intentionen om at evidensbasere politikken vundet større indpas på beskæftigelsesområdet i Danmark. Beskæftigelsesministeriet opererer i dag med et klart defineret evidenshierarki, hvor randomiserede, kontrollerede forsøg og lignende effektmålinger vægtes som den bedste viden at basere politik og indsats på. Men hvilke konsekvenser har det for politikkens indhold, hvis politikudviklingen tilrettelægges ud fra er relativt snævert evidenshierarki? Nærværende artikel viser, hvordan den evidensbaserede videns metodiske forskrifter understøtter en ensporet beskæftigelsespolitisk målsætning om selvforsørgelse for alle, en opfattelse af den beskæftigelsespolitiske målgruppe som havende enkle og homogene udfordringer og en fremhævning af incitamentsfremmende redskaber, som værende de eneste virksomme midler.In&nbsp;recent years we have faced an increasing demand for evidence-based knowledge – understood as systematized knowledge about the connection between an intervention and its effect – in the development of the Danish Employment Policy. Drawing on Michel Foucault’s concept of Regimes of Truth, this paper critically analyses how the epistemological and methodological assumptions of Randomized Controlled Trials (RCT), and other effect evaluations, promotes specific goals, interventions and understandings of the unemployed. The analysis finds an inherent reduction - ism in the methods and rationales of evidence-based knowledge, which promotes a certain political comprehension of the unemployment problem. Firstly, the evidence-based knowledge fixates the policy goals in simple, measurable terms, so the only criteria of success is the complete fi - nancial self-sufficiency of the unemployed. Secondly, the method of RCT-studies constructs the unemployed as a rather homogenous group with similar (and non-com - plex) problems. Thirdly, the evidence-based research has an inherent bias in rating disciplining activation measures more highly than skill-enhancing activation measures. Based on these findings, the article argues that evidence-based knowledge cannot merely be understood as instructive for policy-making. This knowledge seems to consolidate and promote certain political interests in securing a high labour-supply, while at the same time discrediting goals relating to improving the social security and human capital of the unemployed. It is therefore important to advance the research on the possible consequences, pitfalls and risks of furthering an evidence-based employment policy on a very narrow set of methodological assumptions