En utvärdering av de skogliga vattenplaneringsverktygen NPK+ och Blå målklassning med avseende på vattenkvalitet och vattenkemi

Intresset för vattenfrågor har ökat efter införandet av EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet, 2000/60/EG) och inneburit att vattenvård och hänsynstagande till vatten inom skogsbruket fått större fokus. Målet med vattendirektivet är att alla vatten inom EU (Europeiska Unionen) ska erhålla en god kemisk och ekologisk status innan år 2015 samt att ingen försämring får ske. Skogsbruket kan i vissa fall ha negativa effekter på vattenmiljöer. NPK+ och Blå målklassning är två skogliga vattenplaneringsverktyg som har utvecklats för att öka vattenhänsynen i skogen. Verktygen utgörs av ett inventeringsprotokoll som bedömer vattenmiljöns naturvärde (N), påverkan (P), känslighet för skogsbruk (K) samt plusvärden (+). Med stöd av NPK+-protokollet utförs sedan en subjektiv indelning av Blå målklasser. Blå målklasser hjälper skogsägare att optimera hänsynen till vatten och visar också vilka åtgärder som bör göras för att utveckla eller bibehålla ekologiska värden i vattendraget. Huvudsyftet med denna studie var att (1) utvärdera verktygens förmåga att fånga in vattenkvalitet med avseende på vattenkemi och (2) undersöka hur väl verktygen bidrar till vattendirektivets mål. För ändamålet inventerades 173 skogskällvattendrag, belägna i Dalarna och sydvästra Sverige, med hjälp av verktygen NPK+ och Blå målklassning. Bedömningen av vattenkvalitet med NPK+-protokollet och Blå målklasser jämfördes med kemisk analys av vattenprover och vattenkemisk status av försurning och övergödning enligt EUs vattendirektiv genom parvisa korrelationer och multivariat statistik. Resultatet pekade på att vattenkemin i de två regionerna skiljde sig åt, med mindre mänskligt orsakad försurning, lägre nivåer av TOC, totalkväve, totalfosfor, absorbans, turbiditet och slamhalt samt högre pH i Dalarna, vilket också fångades upp av många parametrar i NPK+-protokollet. Variationen inom respektive region var dock liten, vilket gjorde att skillnader i vattenkemiskt tillstånd var svårare att avgöra med hjälp av protokollet i fält, men enstaka samband existerade också på regional nivå. Vid den subjektiva konverteringen från NPK+-protokollet till Blå målklasser var många samband med vattenkemiskt tillstånd svåra att upprätthålla. Status med avseende på försurning och övergödning visade starkare samband med avrinningsområdets karaktär och kunde inte förklaras utifrån verktygen. Förmågan att bedöma försurning och övergödning med NPK+-protokollet kan förbättras genom mer tillförlitliga underlag. Verktygen bidrar till vattendirektivets mål genom att motverka övergödning och genom vidareutveckling kan verktygen anpassas till regional nivå och på så sätt bidra än mer till att uppnå vattendirektivets mål. Som helhet bedöms verktygen ha stor potential för att förbättra vattenhänsynen i skogsbruket.The interest in water related issues has increased after the introduction of the Water Framework Directive (WFD, 2000/60/EC) and more attention has been given to water management in forestry. The objective of the WFD is that all waters within the EU (European Union) should achieve a good chemical and ecological status before 2015 and also that no degradation of water quality should occur within the timeframe. Forestry can sometimes have adverse effects on aquatic environments. BIS+ and Blue targets are two water planning tools that have been developed to facilitate water consideration in forestry. BIS+ consist of a simple checklist that assesses a stream section’s biodiversity (B), human impact (I), sensitivity for forestry (S) and added values (+). With support from the BIS+ checklist a subjective classification of Blue targets is performed. The Blue targets should help forest owners to optimize environmental considerations to forest streams and also show the actions needed to develop or maintain ecological values in the stream. The main purpose of this study was to (1) evaluate the tools' ability to assess water quality regarding water chemistry and (2) examine how well the tools contribute to WFD objectives. For the purpose 173 headwater streams, located in Dalarna and southwestern Sweden, were assessed using the tools BIS+ and Blue targets. The assessment of water quality and water chemistry with the checklist were compared with chemical analyzes of water samples and surface status of acidification and eutrophication according to the WFD using pairwise correlations and multivariate statistics. The results indicate that the water chemistry in the two regions differ, with less anthropogenic acidification, lower levels of TOC , total nitrogen, total phosphorus, absorbance, turbidity and suspended solids and higher pH in Dalarna. This is also shown in the assessment of many characters in the BIS+-checklist. However, the variation within each region is small and the differences in water chemistry between streams are more difficult to determine with the help of the BIS+-checklist, although some correlations are to be found. The subjective classification from the BIS+-checklist to blue targets suggests that the correlations between water chemistry and characters in the BIS+-checklist are difficult to retain. Status regarding acidification and eutrophication showed stronger correlation with catchment characteristics and could not be explained by the tools. The ability to assess acidification and eutrophication with the BIS+-checklist can be improved by more reliable data. The tools contribute to WFD objectives by preventing eutrophication and with further development, the tools can be adapted to the regional level, and at the same time contribute even more to the WFD objectives. In total, BIS+ and Blue targets have a great potential to improve the consideration of waters in forest management