The Court of Justice of the European Union in the Twenty-First Century

LiU har en tradition av att lärare framgångsrikt har sökt och även erhållit, resurser för pedagogiska utvecklingsprojekt på den tiden när sådana medel fördelades i konkurrens på nationell nivå av t.ex. Rådet för grundutbildning, NSHU etc. Sedan 2008, när NSHU lades ner, finns inget sådan nationellt organ utan varje lärosäte har i uppdrag att själva arbeta med sitt interna kvalitetsarbete när det gäller utbildning. Under 2010 utlyste CUL medel för att stimulera sådana utvecklingsprojekt vid LiU, och tio projekt beviljades medel. I denna rapport finns bidrag från Laura Alvarez et.al; Madelaine Johansson et.al och Gunnel Östlund som är resultat av denna satsning. Under samma tid utlystes pedagogiska utvecklingsmedel inom LiTH, och bidragen från Ingrid Andersson och Johan Hedbrant, Henrik Brandén, Johan Renner och Björn Oskarsson är resultat av denna satsning. Utöver dessa personer bidrar också ett antal lärare med arbeten som grundar sig på deras kunskaper och insikter från deltagande i högskolepedagogiska kurser, undervisning och arbete med studenter, t.ex. på biblioteket. Bidrag från Chun-Xia Du, Ann-Sofie Bergeling, Christina Brage et.al och Magnus Dahlstedt är exempel på detta. Bidragen är skrivna på både svenska och engelska och varje författare är ensam ansvarig för innehållet. Vid redigeringen av bidragen har en ambition varit att de skall kunna läsas av icke ämneskunniga personer, men ibland är det svårt att förklara det konkreta genomförandet av kurser utan att använda fackuttryck. Vad gäller sättet att skriva referenser så har riktlinjerna varit att detta skall göras konsekvent, utifrån ett givet system, inom respektive bidrag. Bidragen är organiserade i tre delar: Lärandeideal och utformning av lärmiljöer Betydelsen av hur utbildning och kurser designas – för lärande och undervisning Utveckling och förändring av läraktiviteter och lärares förhållningssät

U.S. politicians adhere to balanced budget rules because they fear the bond markets, not judicial intervention

In the wake of the European financial crisis, European Union (EU) leaders have reformed Eurozone governance to empower national and EU courts to enforce deficit and debt limits. In designing these reforms, policymakers drew lessons on balanced budget rules in U.S. states. But is the threat of court enforcement actually effective in ensuring balanced budgets in the states? In new research, R. Daniel Kelemen and Terence Teo find that despite their 170-year history, these judicial mechanisms are almost never enforced in court, and that they do not act as a deterrent to breaking budget rules for state officials. They argue instead, that clear balanced budget rules can act as a ‘red line’ for investors and bond markets, which, if broken, will act as a signal for them to punish sovereigns

Focal points and fiscal discipline. ACES Cases No. 2013.2

Many studies suggest that balanced budget rules can restrain sovereign debt and lower sovereign borrowing costs, even if those rules are never enforced in court. Typically, this is explained as a result of a legal deterrence logic, in which the threat of judicial enforcement deters sovereigns from violating the rules. By contrast, we argue that balanced budget rules work by coordinating decentralized punishment of sovereigns by bond markets, rather than by posing a credible threat of judicial enforcement. Therefore, the clarity of the focal point provided by the rule, rather than the strength of its judicial enforcement mechanisms, determines its effectiveness. We develop a formal model that captures the logic of our argument, and we assess this model using data on US states. We then consider implications of our argument for the impact of the balanced budget rules recently imposed on eurozone states in the Fiscal Compact Treaty