Preliminary study for the design of an environmental monitoring program : a power analysis regarding monitoring of streams and watersheds in the western coastal district of Sweden

The environmental monitoring in Sweden has been developed by several different parties and is now being coordinated and made more effective in order to meet the current demands on high quality information regarding the state of the environment. Sweden has been divided into five different water districts based on watershed areas because of requirements in the Water Directive of the EU. In Sweden there are two common types of environmental monitoring programs used to gather information on changes in time and in space. Currently both these two types are used for lakes in the water district of the western sea but only one is used for watersheds. The purpose of this report is to supply basic information regarding the possible need for a second environmental monitoring program for watersheds in order to better describe the spatial variation within the district as well as to determine the number of samples necessary in order to describe the district over time and space. By using data from the current monitoring program for watersheds a simulation of a second monitoring program has been made using a specific group of variables. The variance in the selected data was then analysed in order to extract variance components. With the variance component explained by time and space a power analysis was performed in order to find out how many samples were needed. A larger number of samples were needed in order to detect a change from one watershed to another compared to that needed to describe change over time. It is a requirement that the entire water district be classified and therefore possible that a second monitoring program will be required, but further studies would have to be done in order to determine this.Sveriges miljöövervakning har byggts upp av en rad olika aktörer och håller nu på att samordnas och effektiviseras för att möta dagens krav på information av hög kvalitet om tillståndet i miljön. I och med krav i EU:s Vattendirektiv har Sverige delats upp i fem vattendistrikt baserat på avrinningsområden. I Sverige är det vanligt med trend- och omdrevsprogram för att få information om tillståndet i miljön när det gäller förändringar i både tid och rum. I dagsläget finns dessa två miljöövervakningstyperna för sjöar i västerhavets vattendistrikt dock inte för vattendrag där det enbart finns ett trendprogram. Målet med rapporten har varit att tillhandahålla grundläggande information inför ett eventuellt utvecklande av ett omdrevsprogram och hur många prover som skulle krävas för ett sådant. Utifrån data som insamlats med det nuvarande trendprogrammet för vattendrag har ett omdrevsförfarande kunnat simulerats för ett antal variabler. Genom en analys av varianskomponenter har sedan styrkeanalyser kunnat göras där resultatet visar antalet prover som krävs för att upptäcka förändringar i västerhavets vattendistrikt i tid och rum. Det krävs många fler prover för att upptäcka en förändring från ett vattendrag till ett annat jämfört med hur många prover som krävs för att upptäcka en förändring över tid i ett vattendrag. Då det finns krav på att varje vattendistrikt skall kunna klassificeras på en tillräckligt bra nivå i rum; antyder detta att ett omdrevsprogram kan vara nödvändigt. Det krävs emellertid fler studier för att fastställa detta till tillfredställande grad

Hur uppfattas biogas och el? : En diskursanalys av debatten kring två alternativa bränslen

Det har sedan bilens uppkomst funnits samhällsdebatter kring vilket bränsle som är mest passande. Trots att fossila bränslen dominerar som fordonsbränsle, har debatten om alternativa bränslen pågått under en längre tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka en del av denna debatt. Inriktningen är fokuserad på el och biogas som alternativa bränslen i Sverige. Ett antal debattartiklar ur tidsskrifter har valts ut och analyserats med en diskursanalytisk metod. De teoretiska utgångspunkterna härstammar ifrån N. Fairclough, M. A. Hajer samt U. Beck. I debatten har ett antal problem kring respektive bränsle framträtt. Det handlar bland annat om infrastruktur, teknisk utveckling och privata sektorns ansvar. Alternativa bränslen uppfattas som attraktiva lösningar på transportsektorns miljöproblem. Staten har en roll i utvecklingen av dessa bränslen då ekonomiska bidrag är högt värderade och anses nödvändiga. Det framgår tydligt i debatten att miljöproblemen som härstammar ifrån transportsektorn ska lösas med teknisk utveckling. Det återstår att se vilket bränsle som kommer att gynnas mest av staten och därmed hur transportsektorns problem kommer att lösas