Parenthood, information and support on the internet. A literature review of research on parents and professionals online

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>The aim of this article was to address questions on how parents use the internet to find information and support regarding children, health and family life. Another aim was to find out how professionals use the internet to provide support and information to parents. This was done by a literature review.</p> <p>Methods</p> <p>Articles were searched for in five databases with a search strategy called "building block" approach.</p> <p>Results</p> <p>The review showed that the majority of today's parents search for both information and social support on the internet. However, there are considerable differences due to gender, age and socio-economic differences. First time middle class mothers aged 30–35 are most active in looking up health and parent information on the internet. In the same time, several studies report diminishing class differences on parent web sites. An important reason to the increasing number of parents who turn to the internet for information and interaction has shown to be the weakened support many of today's parents experience from their own parents, relatives and friends. Professionals have recognized the parents' great interest for going online and offer both information and support on the net.</p> <p>Conclusion</p> <p>Many benefits are reported, for example the possibility to reach out to a wider audience and to increase access to organisations without an increase in costs. Other benefits include the possibility for parents to remain anonymous in their contacts with professionals and that parents' perceived need for information can be effectively met around the clock. Interventions for wider groups of parents, such as parent training on the net, are still very rare and more research is needed to evaluate different types of interventions on the net. However, most studies were empirical and lacked theoretical frameworks which leave questions on how we can more fully understand this phenomenon unanswered.</p

Middle Eastern mothers in Sweden, their experiences of the maternal health service and their partner's involvement

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Traditional patterns relating to how to handle pregnancy and birth are often challenged due to migration. The purpose of this study was to describe Middle Eastern mothers' experiences of the maternal health care services in Sweden and the involvement of their male partner.</p> <p>Methods</p> <p>Thirteen immigrant mothers from the Middle East who had used the maternal health services in Sweden were interviewed using focus group discussions and individual interviews. These were taped, transcribed and analysed according to Content analysis.</p> <p>Results</p> <p>The four main categories that developed were:</p> <p>• Access to the professional midwife</p> <p>• Useful counselling</p> <p>• Stable motherhood in transition</p> <p>• Being a family living in a different culture</p> <p>Conclusion</p> <p>According to the respondents in this study, understanding the woman's native language or her culture was not vital to develop a good relationship with the midwife. Instead the immigrant woman developed trust in the midwife based on the knowledge and the empathy the midwife imparted.</p> <p>Increasing the amount of first trimester antenatal visits could avoid spontaneous visits to the emergency clinic. There was a greater need for involvement and support by the father during the perinatal period, such as caring for older children and carrying out household chores since the mothers' earlier female network was often lost.</p> <p>Clinical implications</p> <p>There is a need to involve immigrant parents in the available parental education in order to prepare them for parenthood in their new country as well as to explore their altered family situation. Collecting immigrant women and their partner's, experiences of maternal health care services offers a possibility to improve the existing care, both in content, access and availability where the timing of visits and content require further evaluation.</p

Different classes, different fathers?

This article discusses how social class and different economic conditions influence men’s parenting. The article is based on a qualitative study of 30 Swedish couples who live together with their biological children. The study shows that, despite the generosity of the Swedish welfare state and family subsidies, both internal and external economic conditions affect the way men construct their fatherhood. This was shown mostly clearly in the couples’ discussions around parental leave where parents under economic pressure often distributed the leave in a gender-traditional way. It was also apparent how traditional class-patterns and structures still have a strong influence on today’s parenthood. Fathers in working-class households often saw fatherhood as creating meaning in their lives and saw the process of becoming a parent as an explicit aspiration to establish something "natural", well-known and predictable. Fathers in middle-class households, on the other hand, considered fatherhood as something new, a reflexive project or a opportunity to develop their identity and to get to know new sides of themselves. In practice, these different ways of creating meaning in fatherhood are illustrated by the finding that working-class fathers tend to take up fewer parental leave days and uphold more traditional patterns of family life than fathers in middle-class households

Hur gör ni? Om kärlek, sexualitet och föräldraskap

Egentligen borde detta kapitel handla om hur föräldrar i Sverige och Europa kombinerar arbetsliv och familjeliv. Det är nämligen med den forskningen som Margareta och jag har arbetat de senaste sex, sju åren. Så kommer det dock inte att bli. Vi har redan skrivit spaltkilometrar om ämnet och istället har jag här en tanke om att föra samman två av de profiler som utmärker forskningen i socialt arbete på respektive lärosäte; familjeforskningen i Göteborg och sexualitetsforskningen i Malmö. Idén att närmare undersöka vad som händer med sexualiteten när man blir förälder är inte ny, Margareta efterlyste en sådan artikel redan när hon arbetade med boken Nätverksfamiljen i början på 2000-talet. Då fann hon ingen som självklart kunde ansvara för ett sådant kapitel och mycket tyder på att det än idag är ett eftersatt område inom forskningen. Emellanåt träffar jag nämligen studenter som intresserar sig för ämnet i olika uppsatser men alltför ofta konstaterar de att det saknas forskning kring föräldraskap och sexualitet, åtminstone forskning som sträcker sig utanför tiden för graviditet, förlossning och det första året som förälder. Samtidigt är ämnet ständigt återkommande i olika rådgivningsmedia med fokus på föräldraskap. I föräldratidningar, böcker och tv-program ges en uppsjö av tips om hur man kan förgylla sexuallivet trots stressiga vardagsliv och barn som nattetid belägrar föräldrarnas säng. Relationsexperterna brottas med många och svåra frågeställningar kring vardagslivets intimitet: När kan man ha sex efter förlossningen? Hur påverkas sexuallivet av att man lider ständig brist på sömn under småbarnsåren eller rent av att man har tonårsbarn som aldrig går och lägger sig? Hur kan man få det att fungera – föräldraskapet, kärleksrelationen och sexuallivet?Det finns idag många forskare som pekat på att sexualiteten har tagit en allt större plats i den offentliga diskussionen (McNair 2002). Sex har blivit, som Plummer (1995) uttrycker det, ”the Big Story” och massmedia har allt mer sexualiserats. Orsaken är att ’sex säljer’, skulle säkert någon uttrycka det som, och ger kraft att marknadsföra en mängd olika varor. Men bakom denna utveckling skymtar inte bara en ny och djärvare marknadsföring utan en radikalt förändrad syn på intimitet och sexualitet i det senmoderna samhället. Den engelske sociologen Anthony Giddens (1995) menar att intima relationer inte längre behöver bygga på äktenskaplig lycka och evig kärlek till den ende ”rätte”. Istället skapar vi relationer som vilar på en större ömsesidighet frikopplad från kravet på just livslång kärlek, äktenskap och familj. Relationer etableras idag mer för deras egen skull och fortlever bara så länge båda upplever en tillräcklig tillfredsställelse. I denna förskjutning mot en starkare fokus på relation och inte person eller kvalitén snarare än formen för relationen, är strävan efter att uppnå ömsesidig sexuell njutning en viktig faktor för relationens fortlevnad. Erotikens konst, säger Giddens, har hamnat i centrum för de intima relationerna, sexualiteten har starkt sammankopplats med njutning och fått till följd att nutidsmänniskan eftersträvar allt fler sexuella upplevelser. Det finns alltså, summerar han slutligen, ”en upptagenhet av sexualitet i den moderna kulturen” (ibid:153); en tankegång som även är central i Foucaults (1980) banbrytande verk Sexualitetens historia. Men hur avspeglar sig denna utveckling inom ramen för föräldraskapet och de förändringar som det innebär när familjelivet utvidgas från två till flera personer? Vilka upplevelser och erfarenheter har föräldrarna själva av intimitet och sexualitet, vilka frågor är mest centrala för föräldrarna? Avsikten med detta kapitel är att närmare undersöka dessa frågor genom att granska ett diskussionsforum för föräldrar på internet. Men innan vi kommer så långt skall vi först bekanta oss med den tidigare forskningen på området

Hur gör ni? Om kärlek, sexualitet och föräldraskap

Egentligen borde detta kapitel handla om hur föräldrar i Sverige och Europa kombinerar arbetsliv och familjeliv. Det är nämligen med den forskningen som Margareta och jag har arbetat de senaste sex, sju åren. Så kommer det dock inte att bli. Vi har redan skrivit spaltkilometrar om ämnet och istället har jag här en tanke om att föra samman två av de profiler som utmärker forskningen i socialt arbete på respektive lärosäte; familjeforskningen i Göteborg och sexualitetsforskningen i Malmö. Idén att närmare undersöka vad som händer med sexualiteten när man blir förälder är inte ny, Margareta efterlyste en sådan artikel redan när hon arbetade med boken Nätverksfamiljen i början på 2000-talet. Då fann hon ingen som självklart kunde ansvara för ett sådant kapitel och mycket tyder på att det än idag är ett eftersatt område inom forskningen. Emellanåt träffar jag nämligen studenter som intresserar sig för ämnet i olika uppsatser men alltför ofta konstaterar de att det saknas forskning kring föräldraskap och sexualitet, åtminstone forskning som sträcker sig utanför tiden för graviditet, förlossning och det första året som förälder. Samtidigt är ämnet ständigt återkommande i olika rådgivningsmedia med fokus på föräldraskap. I föräldratidningar, böcker och tv-program ges en uppsjö av tips om hur man kan förgylla sexuallivet trots stressiga vardagsliv och barn som nattetid belägrar föräldrarnas säng. Relationsexperterna brottas med många och svåra frågeställningar kring vardagslivets intimitet: När kan man ha sex efter förlossningen? Hur påverkas sexuallivet av att man lider ständig brist på sömn under småbarnsåren eller rent av att man har tonårsbarn som aldrig går och lägger sig? Hur kan man få det att fungera – föräldraskapet, kärleksrelationen och sexuallivet?Det finns idag många forskare som pekat på att sexualiteten har tagit en allt större plats i den offentliga diskussionen (McNair 2002). Sex har blivit, som Plummer (1995) uttrycker det, ”the Big Story” och massmedia har allt mer sexualiserats. Orsaken är att ’sex säljer’, skulle säkert någon uttrycka det som, och ger kraft att marknadsföra en mängd olika varor. Men bakom denna utveckling skymtar inte bara en ny och djärvare marknadsföring utan en radikalt förändrad syn på intimitet och sexualitet i det senmoderna samhället. Den engelske sociologen Anthony Giddens (1995) menar att intima relationer inte längre behöver bygga på äktenskaplig lycka och evig kärlek till den ende ”rätte”. Istället skapar vi relationer som vilar på en större ömsesidighet frikopplad från kravet på just livslång kärlek, äktenskap och familj. Relationer etableras idag mer för deras egen skull och fortlever bara så länge båda upplever en tillräcklig tillfredsställelse. I denna förskjutning mot en starkare fokus på relation och inte person eller kvalitén snarare än formen för relationen, är strävan efter att uppnå ömsesidig sexuell njutning en viktig faktor för relationens fortlevnad. Erotikens konst, säger Giddens, har hamnat i centrum för de intima relationerna, sexualiteten har starkt sammankopplats med njutning och fått till följd att nutidsmänniskan eftersträvar allt fler sexuella upplevelser. Det finns alltså, summerar han slutligen, ”en upptagenhet av sexualitet i den moderna kulturen” (ibid:153); en tankegång som även är central i Foucaults (1980) banbrytande verk Sexualitetens historia. Men hur avspeglar sig denna utveckling inom ramen för föräldraskapet och de förändringar som det innebär när familjelivet utvidgas från två till flera personer? Vilka upplevelser och erfarenheter har föräldrarna själva av intimitet och sexualitet, vilka frågor är mest centrala för föräldrarna? Avsikten med detta kapitel är att närmare undersöka dessa frågor genom att granska ett diskussionsforum för föräldrar på internet. Men innan vi kommer så långt skall vi först bekanta oss med den tidigare forskningen på området